stigigemla
-
Antal inlägg
15 757 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
54
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Rent allmänt är det det. Det är ju av fördel att vi kallar saker vid deras rätta namn så blir det färre missförstånd. Själv blir jag störd av att kallas för Bosse och ibland reagerar jag inte ens. Men om du uppfattade en överlägsen attityd var det inte min mening.
-
Kommer de åt äter de också snäckor. Sniglar lever ju inte i vatten så de riskerar inget.
-
Fosfat kan upplagras i levande sten. Det sker mer om man : 1. Använder kalkvatten 2. Ligger på extremt höga kalcium + kH värden 3. Använder en del natriumkarbonat till bikarbonatet i Ballingmetoden Det lagras mindre fosfat i stenen och det kan till och med minska om man använder fosfatremover.
-
Det bör fungera. Men det finns en hake. De lika T5- storlekarna har inte lika stor tändström till glödtråden i ändarna. Jag vet inte om 54w HO och 55w compact har samma ström. Levererar ballasten för stor tändström slits röret i onödan vid tändningarna. Levererar den för liten ström får vi osäker tändning, framför allt när rören börjar bli slitna.
-
Fiskar är ju individer men jag skulle tro att rödalgen försvinner först. Men det finns olika sorter med olika smak där också. Ulva skall vi nog räkna som godis, Vissa fiskar gillar Caulerpa, andra inte. Julgranarna om det är Bryopsis skall nog jämföras med nödmat. Inte troligt att blenniden rör den alltså.
-
Det fungerar också men är tricksigt att ställa in om man inte driver det med en doserpump. När man lyfter en bra levande sten ur karet rinner en massa vatten ur den om den är porös. Det fortsätter att droppa ur den ett bra tag.
-
För ett par månader sedan bytte jag ut en del av den sista kalkstenen i mitt stora kar. Den hade varit mer än tre år i saltvatten men jag såg inga tecken på att något koloniserat i stenen. Men det var å andra sidan Ignabergasten som är kompaktare än en del av faxesten.
-
I mitt stora har jag en mm polykarbonat (växthusglas). I de andra karen har jag ingenting emellan.
-
Jag har en Turbinaria peltata som alltid var utslagen tills ett par dagar efter att min bispinosa kom i karet. Mesenterinan har aldrig varit utslagen hos mig men fått bättre färg och tillväxt. Den ena reniformisen har kommit upp ur stenen och sedan har jag också fått en fragg. Växer och färgar bra men polyperna är indragna. Jag skall ta och flytta någon till mitt andra system så får vi se. -
Ja. Har du liknande erfarenheter eller är dina kar helt skilda?
-
Jag har ett par Centropyge bispinosus i mitt stora kar och det är bara sällan som Turbinariorna har polyperna ute. Det enda de gjort med korallerna är att de någon gång "slickat" ytan på Trachyphyllia och liknande koraller som inte reagerat synbart på detta. Mitt korallkar är kopplat på samma sump och fraggarna av Turbinaria mesenterina där har inte heller polyperna ute. Nu är Turbinariorna speciellt kända för att dra ihop sig när de känner vittringen av kejsare men jag trodde det var samma sak med dina SPS.
-
Jag tror tyvärr att du inte får se så mycket mer av polyperna på SPS:erna om karen är kopplade i samma system. Och tänk bara på att sätta kranar efter squidarna så det går att koppla bort dem för rengöring.
-
Pincetten blir sällan mer än ett halvår gammal i akvarium. Man tror det beror på någon brist som uppkommer på grund av att de inte får samma mat som i naturen.
-
Jag skulle vänta med nitratfiltret. Själv tillsätter jag nitrat trots att jag matar ungefär 30 gram frysfoder om dagen. Men jag har ungefär 200 kg levande sten.
-
Botan: Vänta till de blir större får du se...
-
Det är mycket redan med två occellaris i 58 liter. Och frenatusen är mycket tuffare.
-
Ja men det är knappt. Du bör ha ett flöde på knappt 500 liter i timmen genom det och helst ha insuget vid botten i karet.
-
En annan aspekt är att levande stenen är porös därför att ett antal organismer borrar- fräter- skaver upp gångar i den. Faxestenen är om jag kommer ihåg rätt 250 miljoner år gammal så dessa gångar har till stor del tätats igen och kristallstrukturen i stenen har gått över från aragonit till kalcit under tiden. Jag skulle tro att många av organismerna kan befolka stenen igen, det är ju inte så stor skillnad på mineralerna, och att det går relativt fort. Alltså snabbare än 250 miljoner år.
-
Det finns en hel del kombiballaster men de kopplar om sig efter röret de driver så det tjänar man ju inget på. En del av Interpets inbyggnadsarmaturer använder järnkärneballast. Det känner man på tyngden och det märks också på kortare livslängd för lysrören. Det bör gå att driva 39w T5 på 58w järnkärneballast men livslängden blir mycket lägre.
-
Många elektroniska ballaster stänger av sig om belastningen är fel.
-
Pm:a kenta. Han vet.
-
De två första tror jag stämmer. Står det på burkarna vad de innehåller eller hur de påverkar akvarievattnet?
-
Men ett skapligt kilopris ändå. Tre stora böcker med jag tror över 2500 bilder på runt 1200 arter koraller om jag kommer ihåg rätt. 1382 sidor.
-
Om du kollar Ballingmetoden ser du vad som brukar förbrukas proportionellt sett. Är det alltför stor skillnad skulle jag kolla testerna hos någon annan Enköpingsbo. Jag skulle inte använda något kombipreparat som man inte vet vad det innehåller. Bara kalciumklorid, magnesiumklorid och natriumbikarbonat.
-
Där tycker jag Bornemans bok är bra. Om man nöjer sig med stenkoraller är Corals of the world bibeln.