stigigemla

Den blir perfekt. Och räcker länge...

Citronsyra är starkare än ättika. Jag har sett att en av mina gamla Aquaelpumpar har en rostig axel efter att den legat för länge i utspädd saltsyra. Så det var för starkt. Hur det är med citronsyra vet jag inte.

Ja USA låg långt efter Europa när det gällde saltvattenshobbyn. T.ex trodde de länge att skummarna uppfanns på 1980 talet och då hade Tunze och Fischer fabriker för det i gång sedan 20 år. Ballingmetod, Jaubertmetod och Miracle mud med mer kommer allt från Europa. Men runt 2000 började amerikanarna komma i fatt och i dag är de lika långt framme.

Pumparna bör du lägga i ättika över natten ett par gånger om året. Annars stoppar de på grund av att det blir kalkutfällning runt den roterande magneten. En del klar ogräsättika och 10 delar vatten fixar det och även kalkalgerna på utsidan av pumpen.

Nu är ju detta inget saltvattenskar och det visar sig i allt krångel det blir när man vill få det att fungera riktigt. 1. Du behöver 4 lysrör om du vill hålla "vanliga" koraller. De behöver också reflektorer och dessa håller bara något år i och med att det inte är täckglas mellan ljuset och vattnet. Och du måste såga upp hål i locket och sätta i en fläkt. Annars blir akvariet för varmt och lysrören får mycket sämre livslängd. 2. Du kommer att inse att Tunze 9004 är för liten för 240 liter. Med en större skummare blir du tvungen att såga upp ett hål i locket eller sätta i en sump med plats för skummaren där. Och då måste du limma ett överrinningsfack i karet. Det finns ett antal olika överrinningsboxar att köpa men de fungerar inte lika bra som om du borrar karet. 3. Automatisk vattenpåfyllning är eller blir snart ett krav. Det blir lite extra mek att sätta vattenbehållaren i ena skåpet och sumpen i det andra med ström för pumpen och vattenslang mellan skåpen om det skall bli osynligt. 4. Det dyker upp fler saker som du så småningom "bara" behöver som fosfatfilter, Ballingdunkar, refugium eller algreaktor. Det blir problem att få plats med det i ditt underskåp.

Wet dry filter var vanligt förr. Men sedan började man med skummare... Sök på minireef så kanske du hittar en del från förr. Ta bara träffar före 1990 så har du större chans att hitta något. De tillverkades i Holland. Men när folk hade mycket större framgång med Berlinmetoden så försvann de.

Jag skulle prova att ha dem på någon timme innan skrotning. Det skall vara en jämvikt på något sätt med kvicksilverånga som förgasas. Men var försiktig UV- ljuset kan bleka diverse textilier och annat. Jag skulle inte vilja vara i det rummet som belyses av 160w UVC. Farligt för huden och framför allt för ögonen.

Jag skulle inte använda aluminiumram. Mellanstagen till mitt stor har spruckit loss och ramen var från Jagefeldt. I och för sig var karet gammalt men utmattningsbrott i aluminium... Det var 60 cm mellan stagen och karet var 62 cm högt.

De skall monteras så att det inte samlas luft i dem. Utloppet högre än inloppet alltså. Alltid parallellt. Det finns ingen anledning att köra döda parasiter genom ett andra UVC. Dessutom bör man ha ett skydd som stänger av UVC så att lysrören inte går om pumpen stoppat.

Nej han har slutat.

1. Man får en effektivare skummare och lättare att justera vattennivån i den + att den blir tystare. Att det skulle vara jobbigt att öppna ett skåp håller jag inte med om. Det förutsätter givetvis att det har dörrar med gångjärn. Jag skulle aldrig göra eller köpa ett skåp utan riktiga dörrar. 2. Med resonansvåg gäller det att sätta sensorn precis i mitten på vågen så rör den sig inte upp / ner. Därför är det somliga som har ytavrinningsfacket mitt på baksidan så att det inte skvalpar trots en skaplig våg. 3. Det är ändå billigare än att bygga om ett befintligt kar till ett riktigt saltkar. En extra kostnad med saltkaren är att framrutan och ibland sidorutorna är gjorda i vitglas och den lyxen kostar. De riktiga saltkaren är också gjorda i tjockare glas vilket ger större säkerhetsmarginaler.

Man skall nog inte säga att det går lika bra med en skummare i karet. Enligt min åsikt är det avsevärt enklare med en skummare gjord för att fungera med en lägre vattennivå i en sump. Det är också enklare med den automatiska vattenpåfyllningen och fosfatreducering eller aktivt kol. Akvariet är en så liten del av den totala kostnaden så jag tycker du skall fundera på ett dedikerat saltvattenskar, borrat och med ytavrinningskam, gjort för att användas med sump. Med ett underskåp för sumpen kan du få ett ljudlöst akvarium efter lite intrimning. Jag tror knappt man kan hitta någon som hållit på med saltvatten i 5 år utan sump. (Men i vissa fall är den gjord vid akvariets bakruta).

Jag har en liten artikel på min hemsida om revets zoner: http://oceanakvarium.se/?category=pages/3_fiskar&page=revets_zoner

Det finns många arter i släkte. Jag har haft Cyprea tigris utan problem.

Jag hade en kund här i dag med en 9012 som läckte bubblor upptill. Det var bara att sätta dit skummarkoppen riktigt så var problemet löst. Det är väldigt lätt att sätta den 1 mm för högt och då blir det bubblor. Ser man bubblor är det bara att lirka på toppen så att den går ned en mm till så är problemet löst.

Akvariestorlekarna på Liveaquaria stämmer bäst för fisk i butiksstorlek. På Reeflex får du akvariestorlekar som hobbyakvarister tagit fram. (Inte postorderbutiker som mest vill sälja). Se t.ex https://se.reeflex.net/tiere/522_Zebrasoma_flavescens.htm

Turbo,- Astrea och Trochus snäckor har mycket svårt att ta sig fram på sand. Ser jag en snäcka på sanden så pillar jag fram den med öppningen mot framrutan så att den kan få fotfäste.

Det kommer att ta ett tag innan den börjar växa. Först skall den få färg och symbiosalger. Det kan ta flera månader. Sedan kommer tillväxten.

Om du har automatiska påfyllningen från ett kärl som inte rymmer mer än vad som går in i karet är risken noll att karet överfylls. Du har väl vattenytan i höjd med underkanten på ramen och då bör du ha 3 cm tillgodo innan karet rinner över. 3 cm x 60 cm x 150 cm = 27 liter. 25 liter är alltså största påfyllningsvolym du bör ha. Och som alltid vid ändringar: Gör strömavbrottstestet.

Lysmata räkorna är ett specialfall. Alldeles efter skalömsningen är de honor och resten av tiden är de hanar. Egentligen är de alltså enkönade men byter fram och tillbaka under varje skalömsningsperiod. Har man två är det vanligt att båda bär på rom samtidigt.

Det är svårt att säga men det ser ut som räklarver som ömsat ett antal gånger. Och det borde vara omöjligt. Pepparmintsräkans larver är knappt 3 mm vid kläckning och de slutar det pelagiska stadiet efter 7? ömsningar vid 10 - 12 mm längd.

Snäckan ser ut som en Stomatella. Det finns ett skal inne i ryggsäcken. Och visst ät det vänstra sidan av en krabba.

Vänta en vecka så skummaren är mer inkörd så får vi se vad som hänt till dess.

Jag tror inte det spelar någon större roll. Det viktiga är hur du läser bruksanvisningarna och justerar in rätt doser.

Det går att blnda nitrat och fosfat. Men jag skulle använda en svart flaska då det är rena gödningen för alger.