Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 757
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Det beror på hur du sköter det. När man delar koraller avger de en mängd olika gifter med mucus (slem på ytan) och det mesta av detta kan man skumma av. Men delar - monterar du inte fraggarna i det vattnet kan det nog gå bra. Annars tycker jag det är bra med någon algätare i fraggkaret. Och kanske någon som håller rent på botten och plockar eventuella parasiter på korallerna.
  2. Jag har mina akvarirer hopkopplade i ett system och flyttar runt hur som helst utan problem. Det enda jag har märkt är att korller inte gillar att plötsligt få mer än dubbeltså mycket ljus. Men hos mig går vattnet runt så att de flesta vattenvädena är desamma.
  3. Jag tycker det verkar som att du kommer att överdosera våldsamt. Jag tillsätter järn varje dag. 5 droppar (0,3ml) järnsulfat - citronsyrechelat som innehåller ungefär 3% järn2 till 3,5 kubikmeter vatten. Beträffande fosfaten skulle jag börja med att tillsätta 0,1 ppm = 2mg per dag om testen visar noll och för att kunna dosera vettigt skulle jag göra en stamlösning på ungefär en procent. (En struken tesked på 200 ml vatten?) Jag tycker din metod visar på ungefär 100mg? När det gäller nitraten skulle jag också först testa innan jag börjar dosera. I det fallet skulle jag också göra en stamlösning och tillsätta ungefär 1 ppm per dag (20 mg) om testet visar noll. Kollräkna gärna - Jag kan ha räknat fel. Men som alltid när det gäller saltvatten stressen är den största faran. Har du ett bra aktivt kol kan det vara bra att filtrera för Caulerpan avger gift när den dör. Ett alternativ i diskussuionen kan också vara att Caulerpan dött för att den är intolerant mot något ämne en annan alg avger. Simma lugnt och lycka till.
  4. Jag tror du kan köpa dem från Reef Zone i Örebro.
  5. Och har ljuset kommit än?
  6. Har du en hel skiva med frigolit över i ställningen under karet behöver du knappast oroa dig för att det skulle bli större spänningar just där. Är du det minsta orolig så gå upp en tjocklek på bottenglaset.
  7. Cerianthusarterna kommer ju också från litet djupare vatten.
  8. Jag ser ju att det blir olika grumligt med olika kaliumhalt så jag skall försöka göra en fotometer med en lysdiod och en fototransistor som "tittar" bredvid ljusstrålen. "Tittar" den i ljusstrålen borde man kanske kunna få litet bättre noggrannhet på nitrat och fosfattest.
  9. Japp samma här: God jul och gott nytt år på er alla saltisar.
  10. Lugn bara hexataenian tar dem. Men det kan ta några dagar innan den upptäcker att det är mat och några dagar till innan alla är uppätna.
  11. Det bygger också upp nitrat. Fina grejor om man har ett nitratfilter som tar bort nitraten man bygger upp men annars är det väl inte någon särskilt god idé.
  12. Det är klart att du kan köra med ett ytterfilter. Men inte vadd eller skum eller något sådant i utan bara levande sten eller Zeolit eller något liknande.
  13. Du kan väl jämföra med denna. http://www.hausriff.ch/24181/13889.html
  14. Har du skivanemoner är det lätt att se. När de har max storlek är det litet för lite skummat för de flesta andra djur.
  15. Jag har gjort en massa försök med kaliumtestet i dag. Jag har skaffat en stamlösning med 1,18% kalium som jag spätt ut till olika koncentrationer och testat med salt och osmosvatten. Testet fungerar så att man späder akvarievattnet med osmosvatten och tillsätter fem droppar av ett reagens så blir det grumligt. Sedan skall man titta genom det grumliga vattnet mot en gul och en svart rand på ett papper. Ränderna är starkt färgade till höger och bleka till vänster. Där ränderna inte syns längre på papperet läser man av kaliumhalten i en skala på papperet. Jag har testat med akvarievatten, AV + 200 ppm, AV + 400 ppm, osmosvatten, osmos + 400 och 600 ppm. Med samtliga halter läser jag av ungefär 230 ppm kalium. Men jag ser att grumlingen är olika stark. Testet fungerar i princip för rent osmosvatten grumlar inte och 11800 ppm blir så grumligt att det inte går att läsa av. Jag har testat i dagsljus och i glödlampsljus 2700 K utan att se skillnad. Jag är inte färgblind utan problemet är tydligen tvärtom - jag ser för små nyanser. Men jag kan alltså inte rekommendera kaliumtest.
  16. Det kanske kan vara fullmåne? Kolla i almanackan.
  17. När jag har låg näringsnivå= hård skumning har mina Ricordea (cf?) indosinensis tagit fryst artemia och slutit sig som en boll runt den till dess den varit nere i munnen och sedan öppnat sig igen. Men med högre nivå av organisk näring "fastnar" inte fryst artemia.
  18. God jul Peter! Har du möjlighet att bara köra två rör kunde kanske två timmar per dag vara bra att börja med. Och sedan kanske öka en timme varje vecka. Matar du litet varje dag nu? Jag tycker det verkar så eftersom räkorna blir fler.
  19. Ja, jag tycker det. Har man mjukkoraller, knappar eller skivanemoner utvecklas de inte bra i ett för hårt skummat vatten. Många storpolypiga koraller verkar också trivas bättre i ett måttligt skummat vatten. Några småpolypiga t. ex Pocillipora och Seriatopora tror jag också kan utvecklas bättre i ett måttligt skummat vatten. Men: Ett måttligt skummat vatten innebär inte att mätbara värden av fosfat eller mer än kanske något mg/l nitrat skulle kunna vara positivt på något sätt.
  20. Det finns farliga plattmaskar men de vanliga är ganska harmlösa. Sök på plattmaskar här på forumet så hittar du mycket mer och kanske känner igen dina på någon bild.
  21. Det är väl i stort sett vad som kallas för "tillfälliga observationer". Biobollar tycker jag är inte är så stor risk för ytan är inte så stor men filtermatta är jag mer rädd för där är både ytan större och det är större risk att skit fastnar i porerna än på ytan av en bioboll. Att göra ren varannan vecka är alldeles för sällan eftersom Nitrifikationsbakterierna kan dubbla i antal flera gånger om dagen. Minst två gånger i veckan skulle jag säga om man absolut skall ha filtermatta men jag begriper bara inte vad meningen med mattan skulle vara.
  22. Inga problem. Det skulle ju också kunna vara Amphipoder (räkor) på rutan. Normalt ser man inget på glaset men det sätter sig mer alger där och när man fotograferar med blixt kan det bli en ljus fläck.
  23. Jag tycker ddet är en bra besättning. I mitt fraggkar (250 liter) har jag ett Banggaipar, tre occelaris, en Bicolor blennid, en hexataenia och en fridmanni. 8 ganska små fiskar alltså. Dessutom en räka men inga snäckor eller eremiter för de välter mina fraggar. För din del kanske någon bottenplockare till vore bra t.ex eremiter för samlas det skit i sanden är det större risk för att det blir cyano eller något annat problem.
  24. Det är kalkrömaskar. Sitter de länge på rutan kan de fräta i glaset så att det blir matt.
  25. Har du flera tillräckligt långa tvingar kan det kanske gå att fixa ändå. En bräda framför akvariet och en bakom. Ett stort suddgummi mellan framrutan brädan upptill för att fördela trycket. Sedan behövs bara en tving nere vid golvet och en ovanför ramen. Frågan är bara: Kommer du genom stativet med tvingen vid golvet?
×
×
  • Skapa Ny...