stigigemla

Glabescens skall ha ogrenade tentakler och divisa grenade, men de brukar vara mycket mer grenade. Para står för att skellettet är grenat.

Det som händer i fotosyntesen är att en molekyl tar upp energi i form av en foton som gör att en elektron får en annan bana (elektronskal). "Överflödig" energi i fotonen blir till värme. Och det går alltid åt samma energimängd för att flytta elektronen mellan dessa två banor. Med den nya banan för elektronen så sker kemiska reaktioner som vi binder energin med. (Koldioxid + vatten blir socker till slut). Om inte korallen har någon nytta av fluorescensen skulle den konkurreras ut av andra arter/former. Eftersom det är så vanligt måste väl korallerna ändå ha någon fördel av det.

Jag är osäker på vad testet egentligen visar. Men som jag läser av det visar sötvatten med 400 ppm 320 och mitt akvarievatten 240. Det är två veckor sedan jag gjorde testen så jag skall göra om den och då höja testvatten exakt 100 i kalium och se vad det visar då.

Alla anemoner passar inte alla clowner. Och anemoner är svåra. De behöver ett väl inkört kar med mycket ljus.

Jag har för lågt kaliumvärde och den ena korallen efter den andra verkar vilja få RTN. Så det är koll flera gånger om dagen om jag behöver bryta av vitnande grenar. Flera gånger har det gått bra men igår blev jag av med en stor Seriatopora hystrix från en fragg jag fått av Laserbengan. Egentligen borde jag väl fragga av alla Montipora och Seriatopora men man är rädd att röra dem när sjukan finns i karet. Denna gången började det med att den tippade ned på en flakväxande Montipora och båda fick en vit fläck.

Jag klickar på ditt namn till vänster och sedan på "visa allmän profil" så får jag upp din statistik.

En upptagen foton gör samma verkan oavsett vilken våglängd den har. Det fotoaktiva pigmentet kan ha sitt upptagningsmaximum på en längre våglängd och på så sätt kunna ta upp fler fotoner genom inverkan av fluorescensen. Vi tjänar verkningsgrad. I några fall omvandlas skadligt UV- ljus till fotosyntesdugligt och då har vi ju dubbel verkan - skydd och ökad tillväxt.

Det är säkrast med en sand på kalkbas. Den jag använt mest tror jag kallas ciklidgrus? Fast den är egentligen för grov för en optimal djup sandbädd.

Nu har jag hittat en engelsk artikel om fluorescens i koraller. http://www.advancedaquarist.com/2006/11/aafeature2

Aqua Medic Reef Salt innehåller enligt tillverkaren 350 mg/liter men jag tror 400 är ett värde att sträva efter.

Då är det samma metod på båda.

Jag har testat Aqua Lights Minilabor. Den är mycket svår att läsa av. Jag fick 320 ppm på Blomstra som jag spädde ut till 400 ppm i sötvatten. Jag skall fixa litet kaliumklorid och göra en bättre test i saltvatten snart.

Men det är litet bättre i dag?

Det är nog ingen skit i karet ännu. Stenen verkade mycket ren hemma hos mig. Filtersvampen är väl borta nu?

Allvarligt talat har väl inte Caulerpa rötter. Det ser definitivt ut som rötter men det finns inga kärl som kan transportera näring och så vidare.

Kolla bilder på Stomatella. Det kan kanske vara en sådan.

Nej fotosyntesen använder den längre våglängden som skickas ut. Det fluorescerande ämnet är inte fotoreceptor. (Undantag)? De är (oftast)? proteiner.

Ja olika frysfoder brukar finnas i vanlig akvarieaffär. Räkmix för malawiciklider är inte så bra för saltvattensfisk eftersom det är ett speciellt magert foder för sötvattensfiskar som är halvt vegetarianer.

Fluorescens fungerar så att ämnet tar upp lijus av en kort våglängd och skickar ut med en längre. På det sättet kan vi få rött ljus för klorofyll från en ljuskälla med UV eller blått ljus. Någonstans i Reef Centrals artiklar om ljus finns en tabell över olika ämnen, vilka våglängder de tar upp och vilka de sänder ut.

För att komplicera det ytterligare så fluorescerar en del koraller på en våglängd de tar upp. De jag har läst detta om fluorescerar grönt och rött. (Men detta gäller naturligtvis inte alla som fluorescerar i rött eller grönt).

När jag började med växtakvarier i början på sjuttiotalet var den allmänna meningen att hos växter med stjälk reglerade förhållande mellan rött och blått ljus längden på stjälken mellan "våningarna" så att i blåare ljus blev växterna mer kompakta. Och det stämmer med min erfarenhet. Men klorofyll som är den dominerande fotoreceptorn tar upp både rött och blått ljus. Beträffande tomatplantor som om jag inte är fel underrättad är underlaget för utvecklingen av groluxrören är förhållandet det samma. De avger en avsevärd mängd bått ljus också och den andelen var ursprungligen beräknad för just tomatplantor. Man odlar dem på snöre och det kommer nya "våningar" med blommor och sedan tomater undan för undan och man matar på nytt snöre i samma takt så att plantan inte når taket. Men för korta internodier (bladvåningsavstånd) gör att bladen skuggar varandra och tomaterna som behöver ljus riskerar att ruttna om de inte får luftcirkulation. Av den anledningen optimerar man stjälktillväxten. Belysningstid påverkar också växtform och tillväxt hos många växter. Därför ser man ibland det gula natriumljuset i en del växthus mitt i natten för att få två dygn i ett vintertid medan andra växthusodlare ökar ljustiden på eftermiddagen för att få längre ljustid. Jag är övertygad om att ljustid och färgtemperatur påverkar växtform hos koraller likaväl som vattencirkulation, näring (mängd och sammansättning) och ljusmängd.

Åker jag så långt som till Stockholm tar jag naturligtvis alla fem!

Dessutom är det ju så att en affär som är bäst för en person inte alls behöver vara lika bra för en annan. Jag handlar till exempel gärna på Herkules Zoo i Göteborg där jag verkligen trivs med personalen men jag har läst motsatsen här. När jag är i Linköping vet jag vem jag vill prata med och vem jag nästan undviker. Jag skulle tro att det finns andra som har motsatt åsikt beträffande personalen där. Nu tog jag affärer i Göteborg och Linköping som exempel för att bredda diskussionen litet.

Mysis är inte heller illa. Räkrom när man ätit räkor är också uppskattat. Musselkött är också bra ibland. Hos mig är det i stort sett bara Chromisen som tar torrfoder. Har jag tillräckligt många Banggaiyngel i ett kar kan de också ta torrfoder bara för att hindra att den bredvid skall få biten men det är nödfoder. Allt frysfoder är godare.

När jag lade ned mitt ena droppfilter för sötvatten för två år sedan hade det gått i 15 år ungefär. Matningen var de sista åren ungefär 50 gram frysfoder per dag och biobollarna var i stort sett rena. Om man inte matar för kraftigt anser jag att man även kan använda ett något tätare material. Att stenmaterial sätter igen är bakgrunden till att zeovitfiltrena bör skakas varje dag och att stenen också bör bytas ut med jämna mellanrum. (Var det en gång om året?)