Skulle inte bildande av en stiftels kunna vara en utväg då? [h=1]Civilrättsliga regler - stiftelser[/h] [h=2]Förvaltning[/h]Stiftelselagen talar om egen eller anknuten förvaltning. Egen förvaltning är när en eller flera fysiska personer har ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet. Om en juridisk person har ett likadant åtagande kallas det för anknuten förvaltning. Bestämmelser om styrelsearbetet i en egen förvaltning och förvaltaren i anknuten förvaltning finns i stiftelselagen. [h=2]Revisor[/h]En stiftelse ska ha minst en revisor enligt Stiftelselagen. För en stiftelse med egen förvaltning utser styrelsen revisor. För en stiftelse med anknuten förvaltning utses revisorn av förvaltarens högsta beslutande organ, till exempel samtliga bolagsmän i förening i ett handelsbolag. Ovan gäller om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet. Det gäller både för stiftelser med egen och med anknuten förvaltning. Läs mer om vem som får vara revisor och eventuella krav på utbildning i Stiftelselagen. [h=2]Ändring av föreskrifter i ett stiftelseförordnande[/h]Stiftelselagen talar om vissa föreskrifter i stiftelseförordnandet som endast får ändras efter tillstånd av Kammarkollegiet. Det handlar bland annat om stiftelsens ändamål, förvaltning, revision med mera. Föreskrifterna får alltså inte ändras av styrelsen eller förvaltaren på egen hand. Stiftelselagen innehåller ytterligare information om bestämmelserna kring ändring i ett stiftelseförordnande. [h=2]Näringsverksamhet[/h]Innan en stiftelse startar med näringsverksamhet ska styrelsen eller förvaltaren lämna uppgifter om den firma under vilken näringsverksamheten ska bedrivas och om näringsverksamhetens art. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen som registrerar dem i stiftelseregistret. Uppgift ska även lämnas när en näringsverksamhet upphör. [h=2]Bokföringsskyldighet[/h]En stiftelse är bokföringsskyldig om den bedriver näringsverksamhet är moderföretag i en koncern, eller har tillgångar som överstiger 1,5 miljoner kronor. Följande stiftelser är bokföringsskyldiga även om tillgångar inte överstiger 1,5 miljoner kronor: insamlingsstiftelser kollektivavtalsstiftelser stiftelser som bildats av stat, kommun eller landsting pensionsstiftelser personalstiftelser enligt tryggandelagen. Stiftelser, vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer är aldrig bokföringsskyldiga. Om en stiftelse är bokföringsskyldig ska den följa bokföringslagens bestämmelser. Där anges bl.a. hur bokföring ska ske, hur bokföringsunderlagen ska se ut, hur lång tid de ska sparas samt hur räkenskaperna ska avslutas. Enligt 3 kap. 2 § stiftelselagen ska stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen fortlöpande föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbetalats av stiftelsen. Det ska finnas verifikationer för in- och utbetalningar. En stiftelse som har placerat sin förmögenhet gemensamt med en annan stiftelse, får ha räkenskaper som är gemensamma med denna. Det gäller dock bara den gemensamt placerade förmögenheten. Räkenskaperna ska avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställningen ska framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen ska även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut. Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.