Gå till innehåll

Clownen

Medlem
  • Antal inlägg

    2 874
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Ingen fara, de betar mest alger (sägs ev finnas någon art som ger sig på koraller men dessa är i så fall mycket ovanliga och dina är inte i närheten av korallerna). Jag skulle vara mer oroad för din blekta sps i andra bilden. Om det sprider sig ytterligare skulle jag klippa bort de skadade bitarna. Detta har med allra största sannolikhet inget med dina sjöstjärnor att göra. Vad har du för ljus ovanför dessa koraller? Jag skulle heller inte skaffa en Harlequin räka eftersom du inte kommer att ordna tillräckligt med mat till den och då dör den. Mvh Peter
  2. Det ser ut som levande vävnad håller på att täcka det döda området så det är säkert inget problem. Vad är de gula "prickarna" som sitter på det döda området? Såg ut lite som flatworms men det antar jag att det inte är?
  3. Köp inte för små exemplar (minst 8 cm skulle jag rekommendera). De bör matas med phytoplankton, främst när de är små, eftersom de inte har utvecklat förmågan att utnyttja solenergin fullt ut när de är mindre. Vet inte vad fauna marins clam systems är men detta kanske kan ersätta phyton. Kolla noga efter vita snäckor som sitter vid öppningen (dessa äter upp och stör musslan). Testa också att föra handen över musslan så du skuggar den. Om den är frisk bör den reagera på detta genom att dra ihop sig lite. Mvh Peter
  4. Det är tydligen en ganska stor grupp och består av photoheterotrophs, photoautotrophs och chemotrophs (beroende på miljön) så det verkar finnas bakterier i gruppen som använder solljus. Ska luska vidare och se vilken eller vilka arter det är som odlas. Edit: hittade en beskrivning på Purple Non-Sulfur Photosynthetic Bacteria (PSB): "The Purple Non-Sulfur Photosynthetic Bacteria constitute a non-taxonomic group of versatile organisms in which most can grow as photoheterotrophs, photoautotrophs or chemoheterotrophs – switching from one mode to another depending on conditions available, especially the following: degree of anaerobiosis, availability of carbon source (CO2 for autotrophic growth, organic compounds for heterotrophic growth), and availability of light (needed for phototrophic growth). Chemotrophic growth for the purple non-sulfur bacteria is achieved by respiration, although there are some exceptional strains and species which can obtain energy by fermentation or anaerobic respiration." http://www.splammo.net/bact102/102pnsb.html Verkar med andra ord främst röra sig om aeroba processer i den här gruppen men även anaeroba variationer som du själv kanske använde på 80 talet. Var det inom vattenrening ni använde dessa bakterier Lasse eller var det inom hobbyn? mvh Peter
  5. Bryopsis är bland de alger som är mest känsliga för fosfater i vattnet. 0.02ppm räcker för att den här algen ska frodas och dessa nivåer går ej att uppmäta med de tester vi normalt använder. Här är de tips jag skulle ge: -fosfatremover -kalkwasser -makroalger -passande herbivorer -möjliga vattenbyten om dessa är högre i karet än i påfyllsvattnet (kan vara svårt att bedöma). Att lita på att den försvinner av sig själv eller att det skulle räcka med makroalger för att konkkurera ut algen räcker tyvärr inte i ett genomsnittligt kar. Jag tror personligen det är väldigt svårt att bli av med den här algen och det förvånar mig inte att även väletablerade kar ofta drabbas där andra alger inte längre har samma konkkurenskraft. Även om man skulle uppnå omätbara värden av fosfat i vattnet (i princip omöjligt) så finns det bundet i den levande stenen/snäckskal etc varifrån algen kan ta upp näring. Det bästa tycker jag är, som Greger säger, att skaffa tillräckligt med algätare som klarar av att beta ner bryopsis (sniglar duger som sagt inte här) i kombination med de andra sakerna på min lista. Lycka till! Peter
  6. Redan 1973 kom Sorokin fram till att bakterier kan användas som matkälla av koraller (kanske finns ännu tidigare källor för detta) och utgör mer än 11% av kolfixeringen nära vattenytan (Kobler et al,2003). Det här kan vara ett tecken på att vi har underskattat värdet av bakterier när det kommer till näringen som koraller tar upp. Sprung och Delbeek (2005) anser att bakterier kan odlas som matkälla för koraller. De nämner bl.a. en grupp med bakterier som speciellt intressant i det här sammanhanget. Dessa bakterier kallas för "purple non-sulfur photosynthetic bacteria (PSB). PSB kan livnära sig både på kolkällor och genom fotosyntes beroende på nivåerna av dissolved organic matter (DOM) som finns i haven/(akvariet). När de odlats kan de förvaras under längre perioder i slutna förpackningar så det borde inte vara några större problem att odla/förvara dessa bakterier. Frågan som jag ställer mig är om det verkligen finns ett underskott av bakterier i våra kar. Det verkar snarare vara problem med för höga nivåer med bakterier i äldre kar (däremot kanske inte i nya kar där detta kanske är extra intressant). Sedan är det en fråga att kunna artbestämma och uppmäta mängden bakterier i karen och om det förekommer skillnader mellan olika bakterier som matkälla etc. Med tanke på hur höga nivåer av DOM vi generellt har i våra kar i förhållande till vad som finns på reven tycker jag inte det borde vara omöjligt att framgångsrikt odla t.ex. PSB naturligt i våra kar och då kanske utan speciella bakteriefilter etc. Jag tror säkert att nyckeln till att lyckas med vissa arter med koraller kan ligga i att kunna tillgodose dem med rätt bakterier som kanske inte finns naturligt i våra kar. Med tanke på hur specialanpassade koraller är när det kommer till föda tror jag också det finns koraller som använder bakterier mer än andra. Men nu spekulerar jag bara.
  7. Hur lågt kan man sjunka egentligen? Helt sjukt. Hoppas guiden kan hjälpa till med återbyggnaden och eventuellt ge ledtrådar till polisen i det här fallet. Med tanke på hur mycket som själs i Sverige så tycker man det borde finnas övervakningskameror på sjukhusen (är väl säkert olagligt...)? Ge inte upp, det är säkert jätteviktigt för barnen! Mvh Peter
  8. Klicka på andra bilden. Jättefint och intressant kar! Hoppas själv på att kunna bygga ett högt kar med sjöhästar, pipefish och ricordea i framtiden. Mvh Peter
  9. Tack för infon, ingen dålig utrustning! Det objektivet klarar väl 5:1? Blir 5:1 "för stort" eller varför kör du "bara" med 3:1? Om du har andra tips vid makrofotografering så får du gärna dela med dig. Och gärna fler bilder om du har liggande! Mvh Peter
  10. Ja det var ett riktigt bra pris, jag köpte min för 379 i Tyskland (sett dem för 369 i Tyskland nu). Allt ska ingå i priset. Jag hade slagit till direkt! Mvh Peter
  11. Riktigt proffsiga och fina bilder Daniel! Vad har du för kamera/objektiv (kanske du nämnt)?
  12. Inte dags att sluta spela martyr och överge sarkasmen snart Patrik (inklusive din barnsliga signatur)? Skulle också vilja att du utvecklar var gränsen går för ofarliga nivåer med koppar i ett kar fullt med koraller.
  13. Jag har inget sörplande från min Wavebox, däremot låter pumpen en del när den slår av och på.
  14. Ja du har säkert rätt Torsten, synd att de inte vänder på den i filmen. Men då ser den väl inte ut som en alien antar jag... Där var den gåtan löst.
  15. Så här ser en störvariant ut underifrån: En annan bild på en annan stör: http://www.bcfisheries.gov.bc.ca/fishhabitats/Sturgeon/barbles.jpg "Rysk stör (Acipenser gueldenstaedtii) är en art i familj störfiskar. Den lever i floder och innanhav, i Kaspiska havet, Svarta havet och Azovska sjön med tillflöden. I Östeuropa utplanterade fiskar har fångats vid svenska kusten. Arten liknar den europeiska stören, men är korttjockare, har kortare och plattare nosspets och en relativt mindre stjärtfena. Den kan bli upp till 4 m lång och väga 200 kg eller mer, dock vanligtvis mycket mindre, vägande 20-30 kg. Fisken kan bli 50 år gammal. Arten har stor kommersiell betydelse, både som matfisk och för framställning av s.k. rysk kaviar. Arten hotas av intensivt fiske och vandringshinder." Filmen var tagen i Azovska sjön där störar förekommer (säger dock inte att det behöver vara en Acipenser gueldenstaedtii eller stör).
  16. Ser ut som en upp och ner vänd stör tycker jag?
  17. Svårt att se men kan det vara en snigel (Stomatella)? Sitter den kvar/ser det ut som en snigel?
  18. Nästan som i Sverige då skattefritt och varmt väder ! När var det som oljan skulle börja sina... http://www.atlantisthepalm.com/movie.html
  19. Ja det är främst en, kanske ogrundad, oro för att kopparen ska förgifta korallerna/musslor/räkor/sniglar i karet, inte minst på lång sikt. Jag är osäker på om all koppar har tagits upp ur vattnet av phytoplanktonen innan jag tillsätter det till karet (därför jag skulle vilja sila bort phyton innan jag tillsätter dem till karet samt för att undvika eventuella andra näringsämnen som inte tagits upp). Sedan undrar jag hur koraller etc påverkas om de konsumerar phyto med möjliga förhöjda kopparvärden (kanske inte möjligt). Är koppar verkligen så viktigt för växterna att detta inte kan tillgodoses med de halter som redan finns naturligt i vattnet för att uppnå en god tillväxt? Om det är möjligt att uppnå en långsammare tillväxt på min phytoodling utan koppar skulle jag föredra detta ställt mot risken för en möjlig kopparförgiftning. Jag har bl.a. läst att många som har kopparledningar kan få stora problem med koraller som dör tack vare förhöjda kopparhalter. Vilka nivåer pratar vi då om och tas verkligen all koppar bort av osmosen (har läst att olöst kalkwasser innehåller bl.a. koppar och denna person hade använt osmosvatten)? Är dessa farhågor helt ogrundade Lasse (tillsätter ca 2% phytovätska av den totala vattenvolymen per månad med knappt 10% vattenbyte per månad)? Mvh Peter
  20. Kul att så många ställer upp och bra initiativ av Laggeman, Rasmus och Artemia!
  21. Ja och skicka gärna vidare länken till vänner eller andra forum som passar. Det blir nog svårt att blunda för en lista som är på flera hundra tusen påskrifter vilket ju inte verkar omöjligt (verkar vara ca 1000 påskrifter per timma och det är inte dåligt).
  22. Ok det var lite det jag funderade över också men jag tyckte jag väntade "några minuter". Kanske borde väntat några minuter till. Då vet jag att jag inte behöver oroa mig över detta. Tack Lars!
  23. Hej Jag bytte två T5 rör idag och när jag testade dem så märkte jag att lysrören lyste betydligt starkare i båda ändarna ungefär en fjärdel in från kanterna, mot vad de gjorde i mitten (både med nya och gamla lampor). Är detta normalt och något jag inte lagt märke till tidigare eller är det dags att byra någon annan del i armaturen? Den är 1,5 år nu och rören är på 54w. Är detta normalt? Mvh Peter
  24. Grattis! Alltid kul (och nervöst) när man fyller ett kar med vatten. Gillar längden på ditt kar, blir nog jättefint.
×
×
  • Skapa Ny...