Gå till innehåll

daniel_i_malmö

Medlem
  • Antal inlägg

    623
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Jag har skrivit här på SG om detta ämne tidigare (https://www.saltvattensguiden.se/forumet/showthread.php?52575) men då det även i denna diskussionstråd luftas samma tvivelaktiga tolkningar kring skade- och skyddsmekanismer för blått ljus kan jag inte avhålla mig från att komma med ännu ett påpekande kring riskerna med blått ljus. Det kan kanske tyckas vara av mer akademiskt intresse, men samtidigt finns risken att faktiskt öka risken för skador om en inte är medveten om hur skademekanismerna fungerar. Om du är ointresserad av sådana här mer akademiska diskussioner är du härmed varnad och bör sluta läsa. Först två citat som antingen bygger på missförstånd eller är formulerade så att de går att misstolka: Skademekanismen för blått ljus i dessa våglängder upphör inte av att det blandas ut med andra våglängder. Det blå ljuset är skadligt även om ögat anpassar sig genom att pupillen reflexmässigt drar ihop sig. Förvisso når mindre ljus då retina men de blå våglängderna i fråga är fortfarande skadligt i sig, på grund av att dess våglängd i hög grad exciterar oxidativa processer i retina. Dessa två citat är snarlika de ovan men de är mer korrekta och sätter fingret på något väsentligt: Vi riskerar underskatta det blå ljuset om det inte är uppblandat med andra spektrum, och därför finns en risk att vi då utsätter oss för det i högre grad än om det varit vitt. Här syftas alltså INTE på pupillens reflexmässiga reaktion utan på vårt mer medvetna val att titta mot en ljuskälla eller ej. För den som vill fördjupa sig har jag sedan jag senast skrev om detta här på SG hittat en ny matnyttig artikel i tidskriften 'Photochemistry and Photobiology' som ges ut av 'The American Society of Photobiology': http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22582903 (Abstract) http://onlinelibrary.wiley.com/store/10.1111/j.1751-1097.2012.01174.x/asset/php1174.pdf?v=1&t=hf0ea7vu&071a7296 (Full text) Av artikeln ovan framgår att ögat är mer känsligt från medelåldern (40-50 år) och uppåt, på grund av åldersrelaterade biokemiska förändringar i retina som gör den mer känslig för denna typ av skador (bland annat minskar mängden antioxidanter i retina med åldern): Att även vitt ljus är skadligt om det innehåller dessa blå våglängder framgår när författarna diskuterar ljusterapi (som används för att motverka årstidsbunden depression): När det gäller UV-ljus tycks dock unga ögon vara mer känsliga: UV-ljusexponering ökar risken för t.ex. makuladegeneration (s.k. "gula fläcken") på äldre dar. Makuladegeneration är den vanligaste orsaken till nedsatt syn och blindhet i västvärlden. Det otäcka med skadorna av blått och UV-ljus är att de kanske inte visar sig förrän flera decennier senare (till skillnad från effekten av svetsblänk som den här diskussionen ursprungligen handlar om). Kommer vi få en generation led-frälsta salvattensakvarister som i högre utsträckning får riktigt dålig syn vid 70 års ålder istället för vid 85? För att inte tala om deras barn som krypt omkring på golvet nedanför akvariet. Ett skrämmande perspektiv inte minst nu när medelåldern ökar och vissa undersökningar visar att de flesta av de som föds idag kommer att fylla 100 år (bland de som föddes för 100 år sedan i Sverige är det bara 1 på 10 000 som blivit 100 år). Det blir många blinda år... Källgranska och ifrågasätt gärna om intresse finns! Det här är ett snårigt ämne och risken finns att jag missförstått något. Dessutom är inte mekanismer och effekter helt klarlagda, även om de studier som finns enligt mig definitivt ger fog för att tillämpa en försiktighetspricip. Själv tvekar jag ännu att montera upp mina leds med 9 graderslinser högt i taket ovanför mina nanokuber, vilket var min ursprungliga plan. Jag kommer kanske att göra det till slut men först efter att verkligen ha kontrollerat ljusspill etc.
  2. Tillverkaren heter Jebao. Diskussionstrådens rubrik borde kanske ändras för tydlighetens skull. Jebao skall inte förväxlas med Jebo, det är två olika kinesiska tillverkare av akvarietillbehör enligt den informativa diskussionen på manhattanreefs i länken nedan: http://www.manhattanreefs.com/forum/general-discussion/143186-jebao-wp-40-a.html Intressant att den går att kontrollera med dels PWM från tex arduino/Reef Angel, och dels genom att köra den på annan spänning (lägre volt). EDIT: Jag ser nu att även på Reefcentral diskuteras denna pump under namnet Jebo, och av länkarna i början av diskussionstråden dör att döma kallade fish-street den ursprungligen för Jebo. De länkarna fungerar nu inte längre då den där nu säljs under namnet Jebao och länkadressen till fish-street därför ändrats. Kanske fish-street är upphov till förvirringen? http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?t=2259644 Tillverkarens hemsida: http://www.jebao.com/en/introduce.html
  3. Här är ett jäkligt häftigt - och udda - akvarium med Catalaphyllia jardinei: http://reefbuilders.com/2011/09/29/ecoreef-zero-population-1/
  4. Hehe, ibland är det enklaste det enklaste. Jag får erkänna att jag inte insåg att du avsåg använda RO _istället_ för kokning. Jag ser nu att du faktiskt uttryckligen skrev det ett par inlägg längre ner, men jag uppfattade det ända fram till Lasse skrev om 'den bakteriella frågan' som att det var ett komplement för att få bort missfärgning, partiklar, bismak etc, och inte för desinficering. Därav argumenterade jag det helt utifrån att frågan var om avsaltat vatten var hälsofarligt pga sitt låga mineralinnehåll. Vilket jag alltså vidhåller att det inte är. Som desinficering rekommenderar WHO flerstegsprocesser eftersom det ger större säkerhet (tex RO + kokning). WHO har ett intressant dokument på ämnet: 'Water Treatment and Pathogen Control' tillgängligt på http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/42796/1/9241562552.pdf Av diagrammet på sid 21 framgår att ett välfungerande RO filter av bra kvalité borde ge ett gott skydd mot koliforma bakterier (tex E. coli/EHEC som nämndes ovan). Av tabellen på s 34 framgår att RO tar bort följande mikrober: "Algae, protozoa, most bacteria and viruses". Problemet med att förlita sig helt på RO-filter är att inte alla RO-filter är optimalt designade, och kanske framför allt att en enstegsprocess för desinficering är känslig för att någon del av kedjan fallerar (trasigt membran, kontaminerat förvaringskärl etc). För saltvattensakvaristen med ett sug att fördjupa sig är det ovan länkade dokumentet intressant på fler sätt. Det diskuterar nämligen kortfattat även både ozons och UV-ljus verkningsmekanismer och effektivitet när det gäller att oskadliggöra patogener, se sid 54 resp 58. (Lasse har förresten alldeles rätt i sitt inlägg ovan ang ozon, E.coli är tydligen en av de bakterier som är mest känsligt för ozon.) Härligt med sådana här diskussioner som tvingar en att fördjupa sig!
  5. Se bara till att du inte råkar peta med sugröret på en knappkoloni!
  6. Hehe, vi saltvattensakvarister borde väl till mans ha en tunna med alldeles utmärkt salttillskott ståendes. (OBS ingen seriös rekommendation) Nä, ingen egen åsikt. Jag lutar mig mot WHO igen... "Desalinated water may be more subject to “microbial growth” problems than other waters as a result of one or more of the following: higher initial temperature (from treatment process), higher temperature (application in hot climates) and/or the effect of aggressivity on materials (thereby releasing nutrients). The direct health signifi- cance of such growth, with the exception of Legionella, is inadequately understood." WHO uttrycker också farhågor om att helt och enbart förlita sig på RO för att avlägsna microorganismer och andra föroreningar: "Because of the apparently high effectiveness of some of the processes used in removal of both microorganisms and chemical constituents (especially distillation and reverse osmosis), these processes may be employed as single-stage treatments or combined with only a low level of residual disinfectant. The absence of multiple barriers places great stress on the continuously safe operation of that process and implies that even a short-term decrease in effectiveness may present an increased risk to human health." Problemet är alltså, om jag tolkar det rätt, inte att det i normalfallet inte skulle ta bort tillräckligt med mikroorganismer, utan att det kan fallera. Särskilt för riskgrupper rekommenderar de flerstegsprocesser (tex komplettering med kokning): nyfödda, personer med nedsatt immunförsvar etc.
  7. Din rekommendation får stå för dig. Den vetenskapliga evidensen är dock inte särskilt stark för detta, vad jag kan finna när jag letat i rapporter som tex WHOs dricksvattensriklinjer eller i publicerat forskningsresultat i medicinska databaser. Sidan som du länkar till har jag själv använt som källa, vilket framgår av mitt inlägg på Plantswap. För normalkonsumenten finns det alltså ingen anledning att komplettera med mineraler. Det WHO anger som undantag är flourid. Studier har visat att människor som bott i områden med låg halt flourid i sitt vatten har större risk att få karies. Det finns även studier som visat att lägre halter av ffa magnesium och även kalcium skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdomar (vi talar här om lång exponering) men WHO anger att evidensen är begränsad: "Desalinated water is a manufactured product. Concern has been expressed about the impact of extremes of major ion composition or ratios for human health. There is limited evidence to describe the health risk associated with long-term consumption of such water /../ Desalinated water, by virtue of its manufacture, often contains lower than usual concentrations of other ions commonly found in water, some of which are essential elements. Water typically contributes a small proportion of these, and most intake is through food. Exceptions include fluoride, and declining dental health has been reported from populations consuming desalinated water with very low fluoride content where there is a moderate to high risk of dental caries" Förutom studier som ibland visat att hårt och magnesiumhaltigt vatten kan skydda mot hjärtkärlsjukdom (inte alla studier har kommit till denna slutsats) finns det även studier från Finland som visat att tex höga halter av järn och koppar ökar risken för hjärtsjukdom. WHOs slutsats blir: "More studies are needed to better understand the possible risks and benefits of these essential and other trace elements found in water." och "Additional studies should be conducted on potential health consequences associated with consumption of both high and low mineral content waters in addition to consideration of water hardness. When studies are conducted, investigators should consider exposures to both calcium and magnesium levels in addition to other minerals and trace elements that may be present in hard and soft waters" Detta kan man naturligtvis tolka som att om man vill vara på den säkra sidan så kan det inte skada att anstränga sig för att få i sig tillräckligt med kalcium och magnesium, vilka tycks vara de ämnen som eventuellt skulle kunna spela roll för folkhälsan på populationsnivå över lång tid. Och ja just det, använda tandkräm med fluor.
  8. Nja, du talar om vattenförgiftning. Vid vattenförgiftning är det inte skador på de röda blodkropparna som utgör livsfaran. Det farliga är hjärnödem.
  9. Vilken är din källa på att man bör komplettera med mineraler? Att det behövs kompletteras med mineraler om man ska konsumera det under en längre tid är inget som varken WHO eller svenska Livsmedelsverket anger. Om vatten vore en viktig källa till salter och mineraler så vore det nog ett korrekt antagande. Men vatten är ingen viktig källa till salter och mineraler. Detta under förutsättning att du äter och dricker normalt i övrigt. För smaken kan det spela roll, vilket naturligtvis inte ska undervärderas. Det kan också slita på vissa typer av rör och förvaringskärl om du förvarar avsaltat vatten i dessa. Den som trots allt är orolig kan ju alltid blanda ut sitt osmosvatten med lite Resorb.
  10. Läs gärna källorna jag angett i inlägget jag länkat till. /dr Daniel
  11. Ja, det kan jag alltså svara på, det är inget problem även om du så dricker det i ett år. Här är ett inlägg jag skrivit på ett annat akvarieforum i samma ämne, med källor: http://www.plantswap.se/viewtopic.php?f=37&t=5020
  12. Ja det är OK, det är helt ofarligt att dricka osmosvatten. Att det skulle vara en farligt är en myt.
  13. För er som är eller funderar på att bli medlemmar i Malmö Akvarieförening så missa inte att vi i föreningen kommer göra en gemensam resa till Den Blå Planet den 1 juni. Föreningen sponsrar inträdet (160 alt 144 dkk), så en bra del av medlemsavgiften betalar sig redan där! Genom våra kontakter har vi dessutom fått ett halvt löfte om att få chansen att få bli guidade bakom anläggningen för att se hur den är uppbyggd (obs detta är alltså inte spikat till 100% ännu). Se mer info om vårt program på http://www.malmoakvarieforening.se/Default.aspx (Den saltvattensintresserade borde kanske inte heller missa att MAF bjudit ner Irene Mikrut från Stockholm för ett föredrag om sjöhästar den 9 maj.)
  14. Men kolfiltret som ofta sitter före RO-filtret tar väl kloraminet rätt bra?
  15. Jag har kört utan skummare det senaste året och låtit Cheatomorphan stå för näringsexport. Den växer snabbt, säkerligen pga höga näringsnivåer. Karet är en kub med endast ett par Clarkii-clowner som leker regelbundet, inga koraller. Till de som önskar lite Chaetomorpha, se min annons och ta det sedan per pm. Jag skickar för tillfället inte, både pga utetemperaturen och pga tidsbrist.
  16. Rensade lite i akvariet. Som synes trivs spagettialgen (Chaetomorpha) i mitt AM Chromis. Tunnan fylldes med 35 liter ganska packade alger. Nu har fiskarna simutrymme igen.
  17. Härligt att du delar med dig! Inspirerande! Jag har köpt arduino och delar till ett snarlikt projekt men inte kommit så långt med mitt bygge ännu... Precis som du kommit fram till har jag skaffat separata arduinos för olika uppgifter, för enkelheten och flexibilitetens skull. Har sedan en raspberry pi som jag planerar ha som webbinterface som styr vad de olika arduinos gör, med enkla kommandon eftersom detaljerad funktionalitet för varje uppgift är programmerad i respektive arduino. För att slippa jobba med 220 v har jag tänkt mig styra nexa trådlösa fjärrströmbrytare med 433Mhz radio från arduino. Jag hade varit mycket tacksam om du ville förklara lite mer om hur styrningen av pumparna fungerar. Det har jag inte alls hunnit läsa mig in på... Jag har också funderat på både Atlas Scientifics kretsar och doseringspumpar från ebay men inte slagit till ännu så återkom gärna med mer info om dem. Kort sagt, vill veta mer om allt! /Daniel
  18. Har nyss förlängt mitt stödmedlemskap. Bli stödmedlem du också!
  19. Är du säker på att det är så att faran upphör om man blandar ut det blå ljuset med vitt? Så har jag inte uppfattat det när jag läst på om Blue Light Hazard, som är den gängse engelska benämningen på fenomenet att ljus med en våglängdstopp på 440 nm kan ge upphov till oxidativ stress, fotokemiska skador och celldöd (apoptos) på näthinnan (retina). Förvisso når mindre ljus näthinnan om pupillen är mindre öppen, men att det helt skulle slå ut den eventuella skadliga effekten av det ofta ganska blå ljus många eftersträvar över sina saltvattensakvarium tycker jag känns väldigt optimistiskt och inte i linje med en försiktighetsprincip. Starkt soljus kan ge fotokemiska skador på näthinnan, trots att detta ljus upplevs som vitt. Studie från Karolinska Institutet: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1600-0420.2005.00627.x/full Ur introduktionen: Även med vetenskapliga forskningsresultat som underlag tycker jag inte det är lätt att bena ut vad som gäller. Men en försiktighetsprincip är nog vettig, särskilt när det gäller barn. Eftersom skadorna visar sig först efter många år skulle risken kunna vara att det om ett antal decennier finns en generation saltvattensakvarister som får sämre syn tidigare och i högre utsträckning än övrig befolkning. Vi har en ögonläkare som är medlem i Malmö Akvarieförening, om jag kommer ihåg skall jag vid tillfälle fråga henne om hon kan reda ut vad forskningen visat. För den som vill läsa på mer: Googla på "Blue Light Hazard" eller ännu hellre sök på PubMed för granskade vetenskapliga artiklar: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Blue%20Light%20Hazard
  20. Jag har köpt några sådana här för ett liknande projekt, men inte testat dem ännu: http://dx.com/p/mr16-1-3w-650-700ma-constant-current-regulated-led-driver-8-40v-input-13557 Går att dimma med potentiometer eller pwm. Det går att justera ampere genom att byta ut ett motstånd (se tex här: http://club.dx.com/forums/forums.dx/threadid.653030 ) Om man läser recensionerna, och frågorna i dx forum framgår det att man kan driva flera leds på varje (tex 5 Cree xr-e enligt denna diskussion: http://club.dx.com/forums/forums.dx/threadid.704593 ) Å andra sidan är de så snorbilliga att man lätt kan köpa flera och istället parallellkoppla dim-pinnarna och dimma dem med en och samma potentiometer. Läs mer i recensionerna: http://club.dx.com/reviews/text/13557 Och i deras forum: http://club.dx.com/forums/forums.dx/forum.13557?page=2 Som sagt var, jag har inte testat dem själv ännu men jag tycker de verkar lovande av kommentarerna på dx site att döma. Jag har för avsikt att bygga en ramp där jag kan kontrollera enstaka (eller några få leds intill varandra) och på så sätt simulera moln som passerar eller solens rörelse över dygnet. Har bara väldigt svårt att få tid till att sätta mig och löda ihop grejerna...
  21. Nej, SARF fungerar inte så bra i dagsläget. Det görs seriösa försök att få igång den igen, men det verkar tufft. Men även om SARF får upp styrfart - SARF är Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund. SARF organiserar de akvarister som är medlemmar i en lokal akvarieförening. Hur många av SGs forummedlemmar är medlem i en lokal akvarieförening? Jag skulle tippa på max 1 procent. En fristående Saltvattensförening skulle kunna organisera många fler! Och det behövs gentemot myndigheterna i dagsläget.
  22. Detta är off topic men då ber jag om ursäkt, jag hade bestämt för mig att det var något år de senaste 5 åren eller så som den inte, eller i alla fall knappt blev av, med det var tydligen fel då. Kanske var det bara så att den flyttades till hösten då, för den låg väl på våren annars? Eller om det var så att den utannonserades med mycket kort varsel... Nåja, det är off topic. On topic: Om man inte ger ut en tidning eller åtminstone huserar ett forum - vad ska medlemmarna då betala för? Det finns säkert en kärna som kan tänka sig betala ändå, men jag tror inte det är så många. Vad är problemet med avgiftsfri förening? Om det nu är en samlande opinionsbildande remissinstans som behövs så är det inte något som behöver kosta pengar. SG har generöst ställt forumplats till förfogande så någon driftskostnad där behövs ej. All kommunikation mellan medlemmar sker via nätet. Var modern, sköt styrelsemöten via nätet. Något remissvar kanske behöver postas in men det måste väl ändå vara en försumbar utgift. Om det är någon särskild utgift, tex delta på möte liknande det om marmorkräftan, så finansiera det med frivilliga stödbidrag, och håll kanske en frivillig insamling inför det - en sådan aktivitet fungerar skulle även fungera som en påminnelse om det viktiga jobb föreningen gör för medlemmarna. Alla andra eventuella arrangemang får vara självfinansierande, alt bekostas med frivilliga insamlingar. Då tror jag man skulle kunna nå ett medlemstal på 1000 personer - förutsatt att SG aktivt uppmanar forummedlemmarna att bli medlemmar i föreningen. Med en avgift - men utan tidning - då tror jag max 100-150 medlemmar. Och en tidning är ingen bra idé - åtminstone inte i början. Finns kraften så för all del, sätt ihop en tidning sedan som en bonus och ta betalt för den då. Och starta för allt i världen inget eget forum. SG är fantastiskt och något som kan upplevas som en konkurrent skulle bara söndra. Som remissinstans och opinionsbildare väger en organisation med 1000 medlemmar tyngre än en med 150 medlemmar.
  23. Det var detta jag var rädd för. Klubbtidning, aktiv webbsida, forum, träffar - allt det där hade varit trevligt. Men då blir det en kamp att hålla liv i det hela. Stora lass som ska dras av några få engagerade som riskerar tröttna. Och det är inte det vår hobby är i akut behov av för sin överlevnad. Det som behövs är en intresseorganisation som för vår talan gentemot myndigheter, en remissinstans vid nya lagstiftningfrågor. Vi har redan Saltvattensguiden som fungerar som en fantastisk kunskapsspridare mellan oss akvarister. Medlemsavgift. Tja, hur många betalar till Saltvattensguiden idag? Hur många skulle dessutom vilja betala till ytterligare en saltvattensorganisation? Och skulle vi då konkurrera om pengarna med SG? Tänk på att det är SG som i nuläget gör det hela möjligt över huvud taget! En tidning - det är ett stort jobb. Jag har på nära håll sett hur oerhört mycket jobb redaktörer för akvarieföreningstidskrifter lägger ner för att få ihop ett nummer när medlemmarnas inspiration trytit och inga artiklar kommit in. Och medlemmarnas besvikelse när ett nummer då inte kommer ut i tid - vi har ju betalt för det! Träffar, ja det är trevligt. Jättekul rent av. Jag har varit med och arrangerat flera nationella akvarieträffar i väletablerade akvarieföreningar. Det är ett stort jobb; föreläsare som ska ha betalt åtminstone för resa och uppehälle och lokalhyror som ska betalas och nervöst som f-n innan man vet om det kommer tillräckligt många för att det inte ska bli en brakförlust. och inte ens Ciklidsällskapet med sin stora medlemsbas lyckas alltid få ihop sin årliga Ciklidstämma på senare år. Och SARFs en gång så stolta arrangemang Akvariets Dag har helt dött ut. Samordna hellre med något befintligt arrangemang, tex Universeumträffen eller Akvariedagen i Göteborg till hösten: det som behövs är sammahållning och samling, inte fler arrangemang som konkurrerar om de få engagerade akvaristerna som kan tänka sig åka på dylika träffar. Jag kan tänka mig att vara med att dra i det hela - om ambitionsnivån hålls realistisk: En intresseorganisation som kan föra vår talan gentemot myndigheter. Som samlar en stor del av Sveriges seriösa saltvattensakvarister, genom att tröskeln att bli medlem är låg - dvs ingen medlemsavgift. Hellre då frivilliga stödinsamlingar som inte är knutet till medlemsskapet, eller vid specifika kostnader tex om en representant ska representera oss vid en seminarium arrangerat av myndigheter eller dylikt. Allt det där andra - låt det för all del komma om det finns kraft och tid längre fram, men gör det inte till en kärnverksamhet som föreningen står och faller med. När SARF inte längre lyckades få ut sin föreningstidning, då medlemmar inte skrivit artiklar och redaktörer slitits ut på löpande band, då slutade flera medlemsklubbar betala sin avgift och hoppade av eftersom de tyckte de inte fick valuta för sina pengar. Idag försöker man ihärdigt rekonstruera SARF, men det går trögt trots att det finns en bas med några aktiva akvarieföreningar runt om i landet att bygga på. Jag tror en medlemsavgift kan vara skillnaden mellan 150 och 1500 medlemmar.
×
×
  • Skapa Ny...