addo

Jag ser två problem. Det första är som nämnts att du dödar dina goda bakterier. Det spelar ingen roll om du ympar in nya du kommer ändå få en period när nedbrytningen inte fungerar som den ska. Jag tycker du borde köra igång ett ytterfilter ett par veckor innan, sedan köra filtret i en bunke bredvid karet under behandlingen och koppla tillbaka filtret till huvudkaret efter. Då slipper du i alla fall eventuella Amonium-toppar. Det andra problemet är att du enbart behandlar symptomen, så cyanon kommer troligtvis komma tillbaka, särskilt när du satt karet i obalans genom att döda en massa nyttiga bakterier.

Ska luftpump, vattenbyten och LS sköta all kväveexport? Ett luftdrivet skumfilter kanske skulle vara bra med tanke på att du lär mata väldigt mycket när du driver upp ynglen.

Detta stämmer bra med min erfarenhet om cyanon väl har etablerat sig så finns klarar inget av att konkurera ut den, man kan ha hur mycket nitrat som helst. Det enda som hjälper är att störa mattan lika ofta som din sanvändare, dvs dygnet runt. Annars får man hitta ett sätt att pumpa in syre i botten så det inte kan bildas någon syrefattig miljö under mattan eller helt enkelt ta bort sanden.

Nu har jag enbart erfarenhet från sötvatten, men principen är som sagt den samma. Hemligheten för mig har alltid varit att förstöra den syrefattiga miljön under cyanomattan. Jag har aldrig fått nitratdosering att fungera, även om teorin säger att det ska fungera och många andra har lyckats med det. I mina växtakvarium har jag alltid planterat många starkrotade växter som pumpar ner syre i substratet och haft malaysiskasandsnäckor som gräver runt. Dom gånger jag fått cyano i växtakvariumen har den alltid försvunnit av sig självt i takt med att växternas rotsystem och snäckpopulationen växt till sig. I akvarium utan växter har jag alldrig lyckats bli av med cyanon utom när jag tagit bort sanden helt och hållet. Och då har jag testat att suga upp mattan varje dag, rört om sanden minst två gånger om dagen och doserat nitrat. I Saltkaret jag håller på att starta, ska jag testa en lösning som liknar vad Terrarium-folket kallar en "falsk botten". Sanden kommer helt enkelt ligga på ett nät ovanför bottenrutan, nätet kommer ha en glipa mot sidorutorna och sen ska jag försöka få till en stark ström av syrerikt vatten under nätet med pumpar och strilrör (det hela kommer att delas upp i sektioner som går att lyfta för att kunna suga upp eventuell detrius som blir liggande under). På det viset kommer eventuell cyano inte kunna bilda någon syrefattig miljö, då sanden syresätts underifrån. Svårt att beskriva, men det är alltså inget bottenfilter eller plenum jag ska bygga.

Hittade en film med sprutfiskar bland mangrove och koraller, jag hade inte tänkt på dom som särskilt lämpliga för saltvattensakvarium, men i en lagun biotop med mangrove, macroalger, sjögräs, och koraller som gillar näringsrikt vatten passar dom ju bra. http://www.mangrove.at/videos.html

Vad är det för salt man har till avkalkare? Kan det inte innehålla fosfater/metaller?

En stor back är bättre en ett litet akvarium, men ett stort akvarium är bättre än en stor back. Fördelen med en back är förutom priset, att den inte väger något och är hållbar så det är bara att slänga in den i garderoben där den inte syns när man är färdig med karantänen.

Jag skulle kika på plastbackar från ställen som ÖoB eller Rusta, dom är billiga och fungerar utmärkt som temporära kar.

Ämnet är intressant så jag tänkte vi kunde prata om att köpa djur som i affären går i sötvatten och sedan vänja över dessa till saltvatten. Vilka arter har ni testat? Vilka arter skulle vara intressanta att testa? De enda fiskarna man kan hitta mycket information om är de olika Molly-varianterna, dom verkar gå alldeles utmärkt att vänja över och hålla i saltvatten. Dom två arter jag är mest intresserad av är Caridina multidentata (amanoräka) och Pseudomugil signifer http://rainbowfish.angfaqld.org.au/Signifer.htm Amanoräkan för att den är vanligt förekommande i handeln och är en flitig algätare. Blåögat för att det är en liten fredlig stim-/haremlevande-fisk, vilket inte är så vanligt bland saltvattensfiskarna. Sen finns det ju flera andra arter, tex humlafisk (se upp två arter säljs under namnet och bara den ena ska fungera) och grön kulfisk.

Jag stod och beundrade vad jag tror var ditt kar när jag stod väntade på tuben i går. Man såg förstås inte så bra men det verkar vara fint ljus från dreamchipet.

Ja verkligen, tur att jag har mycket att göra på jobbet så jag inte hinner bli otålig

Nu har 4st 2x54W ej dimbara t5 don kommit från leuchtmittlemarkt.de billigt, snabbt jobbat, med kontinuerlig information om beställningen och otroligt bra förpackat. Så jag skulle rekommendera affären till alla som läst högstadietyska, då dom inte kan ett ord engelska. (får man inte recensera handlare här, så kan väll någon moderator ta bort inlägget) Sen väntar jag på att akvariet och rören med hållare ska bli klart/komma. Sen blir det till att bygga bänk och lysramp. Och kanske uppdatera tråden med bilder.

Jag skulle tro att ledsen är satta i 3grupper för att dom har försökt uppnå glitter som liknar det man skulle fått från mh + t5.

Det kan nog ändå vara bra att sänka ljusstyrkan lite i början för att inte riskera bränna den.

Ah, dosan var så snyggt modad att jag trodde den var köpt färdig med uttag att plugga in kabeln från kontrollern i. Kontrollern styr alltså brytare som du kopplat till specifika uttag i grendosan och i dessa pluggar du fläkt och värmare.

Nu är jag helt blåst på elektronik men det här såg ju faktiskt ganska lätt ut. Jag har tänkt bygga en lysramp (t5) och skulle gärna ha några kylfläktar lika ATI som blåser ut varmluften när det behövs. Om jag har tolkat det rätt skulle jag alltså behöva en sån där styrdator med sensorn inne i rampen och en sån där magisk grendosa med extrasladd till datorn. Till dosan kopplar jag via lämplig batterieliminator mina datorfläktar, sen är jag hemma? Vad kallas prylarna och var kan man köpa dem? Jag kanske ska tillägga att jag får hjälp med bygget (för att undvika att elda upp huset), men det skulle vara trevligt att veta vad som behöver köpas.

Jag har ju gott om tid på mig, så jag kör nog på startbakterier och vattenbyten i ett par veckor för att sedan sänka PH med några droppar HCL och vattenbyten i ett par veckor till. En fråga kvarstår dock, känar man på att sakta vänja över stenen till full salthalt?

Jag kan ju tydliggöra vad jag menar, jag vill alltså laka ur bunden fosfat utan att lösa stenen PH> 6,7. Sen vill jag att bakterierna jag tillsätter ska äta upp det organiska, och i bästa fall följa med stenen när den hamnar i saltvattnet för att stenen snabbare ska kunna delta i kvävenedbrytningen. Nu när jag ser PH-värdets nedre gräns framför mig så går det upp att jag inte behöver tillsätta bakterierna efter syrabehandlingen. Dom klarar ju ett PH på runt 7 utan problem.

Om det enbart är karet som gått sönder så har jag ingen aning om hur man bedömer ansvaret Om värden hävdar att karet har gett upphov till en tillfällig deformation av byggnaden som försvunnit efter vattnet (lasten) har runnit bort så kan man räkna på om det verkar rimligt i fall det finns ritningar, annars kan man göra överslag efter gällande regelverk. Nu vet jag endast vad man dimensionerar efter. I sista Boverkets Konstruktionsregler (innan vi gick över till Euro Code) så var det i Bruksgränstillstånd (lasterna man ska kontrollera sprickbildning, nedböjning mm. mot) för rum i bostadshus: 0,5kN/m² bunden last (möbler) 1,5kN/m² fri last (personer) 1st 1,5kN koncentrerad last (fördelad på en cirkulär yta med 25mm diameter) till detta tillkommer självklart byggnadens egentyngd (kraften från den egna vikten), men efter som den alltid är där så är den ointressant. Summan är alltså ca 200kg/m² över hela golvet samt en punktlast på 150 kilo där den ger värst inverkan för aktuell beräkning. Det står också att "De i följande tabell 3:41a angivna lasterna avser normal inredning. Laster från speciell inredning, t.ex. kassaskåp, arkivhandlingar eller vattensängar, liksom laster av gods o.d. måste beaktas särskilt" och akvarium borde rimligtvis räknas som "speciell" inredning. Nu jobbar jag inte med hus, så jag vet inte vad som är praxis, men konstruktören slänger säkert in ett badkar i badrummet och ett litet kassaskåp i de andra rummen samt om huset byggdes på 80talet en vattensäng i sovrummet. Men det är i slutändan upp till kunden att bestämma vilken speciell inredning det ska dimensioneras för, därför kan man inte vara säker på att det dimensionerats något mer än de ovan nämnda kraven om man inte har några handlingar på detta, eller ritningar att kontrollberäkna efter. Lasterna ovan är gäller som sagt enbart för dimensionering mot permanent skada i bruksgränstillstånd. I brottsgränstillstånd (rasa, knäckas osv.) blir det lite mer men eftersom det är tillräckligt illa om golvet spricker så får bruksgränsen styra i det här fallet.

Hej! Jag är som ni kanske sett på gång att starta upp ett kar. Stommen till inredningen har jag tänkt bygga av död sten. Medan jag bygger systemet och köper utrustning osv, tänkte jag att det kunde vara smidigt att förbereda den döda stenen. Min plan är därför att först urlaka bunden fosfat ur stenen med surt kranvatten och stora vattenbyten under ett par veckor, för att sedan etablera filterbakterier i vanligt kranvatten. Sedan kommer jag starta systemet med riktig levande sten och den döda stenen. Jag har dock några saker jag undrar över. Vilken syra är lämplig att blanda i kranvattnet för att lösa bundet fosfatet? I samband med uppstarten, tjänar man något på att stegvis vänja över stenen till full salthalt, för att undvika att allt för stora delar av bakteriekulturen dör av osmoschock? Är syran överflödig, dvs klarar bakteriekulturen av att på egen hand lösa det bundna fosfatet?

Dom flesta har inte så stora problem med nitrat att en DSB skulle vara nödvändig. Sen finns risken att den rapar upp fosfater även om den fungerar. Att den förr eller senare kommer bli mättad med fosfat är en annan nackdel. Är det bara jag som märkt sambandet att folk slutade prata om "Old tank syndrome" i samma takt som DSBerna försvann?

Jag kan inte komma på någon som ens har ett akvarium i storlek med en påse, men du kanske menar en jätte stor påse?

I samband med att jag skulle beställa karet, så undrade jag hur jag tänkt när jag ritat karet 90cm djupt. Så jag ritade snabbt om det hela till 80cm djupt och skickade iväg beställningen. Idag kom jag på hur jag tänkt, alla komponenter jag köpte i våras till ljusrampen jag ska bygga är anpassade för ett kar med 90 cm djup . Ah ja, man ska inte tänka för mycket det gör ont i huvudet.

Även om man får till det så det fungerar perfekt så förstår jag fortfarande inte varför man vill ha en dsb i visningskaret, den stjäl ju 10 cm av karets höjd... Men om man ser ett egenvärde i en sandbotten som fullständigt kryllar av maskar *spyr*, där man inte får ha sandvändande fiskar så är det bara att köra. Det skulle vara en annan sak om man ville hålla ett specifikt djur som behöver en djup sandbotten för att trivas.

UVC slår sönder organiska föreningar precis som ozon oxiderar dessa, så stark uvc filtrering har bieffekten att vattnet blir kristallklart och korallgifter neutraliseras. Sen blir det väldigt väldigt lite plankton i vattnet på gott och ont.