Gå till innehåll

addo

Medlem
  • Antal inlägg

    855
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    2

All aktivitet

  1. Jag skulle titta och känna efter kondens, att mätta luftfuktigheten känns lite overkill, men är självklart bra. Fukten kondenseras där luften kyls, så det är bäst att leta om det varit regnväder ett tag (hög luftfuktighet) och sedan slår över till kallare väder. Sen kan du leta efter läckor där regnvatten tar sig in samtidigt. Jag kan ju tillägga att det endast blir problem med mögel och röta där det är så blött/fuktigt så du kan känna det. Hög luft fuktighet skvallrar endast om var det är blött. Sen kan man ju ha äkta hussvamp också, då råder jag dig att bränna huset och ta ut för säkringen. (jag bara skoja, man får ju inte tipsa om olagligheter på SG) Anledningen att försäkringsmannen tyckte du skulle öka ventilationen i resten av huset behöver inte ha varit fuktrelaterat, han kan ha tänkt på inomhusmiljön i stort så det kan vara värt att fråga om varför han tyckte det behövdes mer ventilation i huset. Sen är det jätte bra för energi förbrukningen med värmeåtervinning, det har spöat tilläggsisolering i alla gånger jag har räknat på det. Problemet är att det är dyrt att installera och kan bli svårt att få till det rent praktiskt. Men jag tycker helt klart du ska kolla närmare på vad det skulle innebära att installera ett sånt system. Jag har tyvärr bara räknat på sånt här så jag har ingen aning om var man köper grejorna, men jag är övertygad om att besiktningsmannen vet, annars kan du ju fråga på något byggahusforum.
  2. Jag blir väl tvungen att komma ut som byggnadsingenjör. Nu jobbar jag inte med fukt men tror ändå att jag har hyfsad koll. Är det här rätt tolkat? Huset har traditionell självdragsventilation och sedan har blivit tilläggs isolerat, sen har uppvärmningen nu till viss del har ersatts med luftvärme pump samt solvärme för vattnet? Är fläkten på vinden tänkt att (1) enbart ventilera det oisolerade vindsloftet eller är det (2) en frånluftsfläkt för att öka ventilationen i hela huset? 1= Håll koll på luftfuktigheten i anslutning till akvariet och sätt in extra ventilation där om det behövs. 2= Köp en lite överdimensionerad fläkt för att klara av den extra avdunstningen från akvariet. I övrigt är det alltid bra att hålla koll efter problem med fukt, och har besiktningsmannen identifierat ett problemområde i vindsloftet så skulle jag kolla efter mögel, kondens mm där extra ofta, så klättra in i loftet ett par gånger vid ruskväder och väderomslag till det kallare varje vår och höst även efter du installerat fläkten. Sen är det alltid bra att vara uppmärksam runt grunden oavsett om det är krypgrund, platta på mark eller källare. Andra ställen där man ofta får lokala problem är anslutningar kring fönster, dörrar, ventilation, sen vattbrädor på tak och genomföringar för lukor mm runt i tak. Alla problem utom de med grunden är billiga/enkla att fixa med tätning och/eller ökad ventilation.
  3. Talar inte det mer för att dosera enbart nitrat, då cyanon skulle gynnas av tillsatt fosfor? Eller har jag missat något? En fosfat dosering skulle självklart gynna även grönalgerna, men i en tävling mellan alger och cyano så sätter jag en tia på cyanon. Jag tror förövrigt som dig om mattbildande cyano då enda sättet jag har blivit av med sådan i sötvattensakvarium har varit att suga bort sanden lokalt där mattan legat, eller plantera starkrotade växter i karet som pumpar ner syre i substratet.
  4. Jäklar vad snyggt det är! Men det bästa är ändå att det är så fullt med liv, det kan verkligen aldrig bli tråkigt att kolla på ditt kar! Sen är du grym på att fota också! Det är en härligt murrig trollskogskänsla i alla bilder, fast en psykadelisk trollskog full av färger ock konstiga djur
  5. En liten undran kring detta? Klarar sig inte microalger på mindre Fosfat än vad testet klarar att mäta? Eller är det macroalger du tänker på? I min värld så finns det inget som blir gladare av fosfater än cyano, se bara på Östersjön.
  6. Jag tycker det låter utmärkt, folk som kommer ner till omätbara värden av fosfat brukar ju generellt inte ha några problem. Jag misstolkade dig förut och trodde dina koraller såg ledsna ut när du inte doserade fosfat. Att du inte ser någon ökad förbrukning av nitrat trots fosfat doseringen borde ju också tyda på att du har tillräckligt mycket fosfat redan från början.
  7. Ok, flercelliga organismer bukar ju generellt vara bättre än encelliga på att lagra näring och energi för framtida behov, även om kolonilevande cyanobakterier också är duktiga på detta. Därav min fundering. Men du har säkert koll på korallers system för detta, vilket jag absolut inte har. Det låter ju nästan som du är en förespråkare av att köra barbotten Lasse Efter som jag är en sann akvarienörd så har jag tatuerat in kvävets kretslopp på min högra skinka, så det behöver jag inte förklarat för mig. Jag är dessutom böjd att hålla med, i normala fall ska man slänga ut alla platser där fosfaten kan bli liggande, till exempel sanden. Sen ska man självklart göra allt man kan för att få ut fosfaterna ur karet. Gällande kvävet så är det inte så farligt så länge man har system för att undvika amoniumtoppar. Nu kan det säkert vara så att du har rätt och fosfaten ökar mer än nitraten med ökad matning, vilket skulle vara normalfallet om fosfaten hinner akumileras. Det som får mig att gissa på motsatsen är att det här är ett konstigt specialfall där både exporten av N & P samt biomassans upptag av dessa verkar slå tillförseln så pass mycket att jag inte tror fosfaten har tillfälle att akumileras utan kommer tas upp av biomassan. Hela gissningen bygger dock på att matningen i första hand sker med väldigt proteinrik mat, så att den tillförda näringen till största del innehåller kväve. Nu antar jag att du håller med om att ökad matning skulle göra mer nytta än skada så länge djuren inte matas så dom blir sjuka, så det är väll helt enkelt bara att Anlu matar mer så får vi se om N eller P blir styrande
  8. Ni behöver läsa Lasses Inlägg. Fallet med Banggaikardinalen är ett typexempel på att vi akvarister bryr oss så mycket om naturen att vi fattar oinformerade beslut som får motsatt effekt mot vad vi tänkt. När någon påstår att vi kan göra en insats för naturen genom något så enkelt som att köpa odlad fisk och odla fisk, så sväljer vi detta med hull och hår bara för att vi vill tro på det. Matt Pedersen i youtube-länken har ekonomiska intressen i att folk vill odla fisk eftersom han är expert på fiskodling och publicerar material om detta, håller föredrag med mera. Nu är han säkert övertygad om att odlad fisk är bra för naturen och förespråkar att man köper odlade bangai kardinaler av ren välvilja. Oavsett spelar det ingen roll, han är i vilket fall som helst inte opartisk och kan därför inte räknas som en tillförlitlig källa! Jag kan tillägga att jag absolut inte har något emot honom då han värkar jätte trevlig på MOFIB forumet, däremot märker man direkt att han är fullt övertygad om att vildfångad fisk per definition är dåligt för naturen. Sen finns det också massor av bra anledningar att köpa odlad fisk, men ur naturvårdsperspektiv är det inte bra. Tar vi Banggaikardinalerna som exempel så är fångsten av dessa ett utmärkt ekonomiskt incitament för lokalbefolkningen att skydda reven, skulle vi odla allihopa så hamnar dom vilda i bästa fall på stekpannan men troligare är att dom slängs tillbaka för att dö med annan bifångst då dom uppenbarligen är väl små för att äta. Om vi drar det hela till sin spets och ponerar att fångsten av banggai kardinaler till akvariehobbyn skulle utrota arten i det vilda. Så är det fortfarande bättre att en art blir utrotad medan man skyddar revet för att kunna fånga arten, än att man bygger hus av revet och trålar upp de få fiskar som är kvar. Vill man hjälpa korallreven så åker man på natur-/dyk-semester, sponsrar hållbart fiske genom att köpa sån fisk, skänker pengar till rätt organisationer (läs på här, det finns många idioter bland organisationerna) osv.. Hoten mot reven är vad de alltid varit och fångst av akvariefisk är inte ett av dom hoten! Jag önskar att vi kunde låta arter som Banggai Kardinalen göra det dom gör bäst för naturen, nämligen att vara symboler för ekosystemen dom lever i och därmed uppmärksamma allmänheten på de verkliga hoten mot deras ekosystem. I bland känns det tyvärr som dom gör motsatsen och ger almenheten en sån panik att politiker och andra intressen kan använda arten som en hävstång för att fatta dåliga beslut.
  9. Jag tycker inte du ska börja tokmata bara för att, om du absolut inte vill skaffa mer fisk så tycker jag du ska börja mata korallerna och skaffa lite asymbiotiska koraller som kräver mat. Du kan ju även minska ner på belysningen då minskad koralltillväxt = minskat näringsupptag (inte så roligt, jag vet) Om du har en osmolator så kan du ju blanda i näringen i påfyllningsvattnet för att få en jämnare dosering, men då måste du skrubba ur vattendunken med jämna mellanrum.
  10. Av erfarenhet från växtakvarium så tycker jag det är väldigt svårt att få stabilitet i näringsnivåerna med manuell dosering av alla ämnen. Därför skulle jag försöka ta bort en av parametrarna (blir troligtvis nitrat) genom att öka på fiskbelastningen. Nu vet jag att du tycker det är fullt, men du borde väll ändå kunna öka på antalet Chromis. Annars kan du ju köpa tex solkoraller och mata. Att öka näringsnivåerna genom matning är ju väldigt positivt då näringen doseras över tid i karet (genom djuren), dessutom brukar obalansen mellan näringsämnena bli så liten att den kan justeras mer sällan tex i samband med vattenbyte. Sen är min gissning att cyano gynnas mer än koraller av stötvis doserad fosfat, och att det det därför blir svårare att göra sig av med den om man pytsar i en dos varje morgon. En helt annan fundering att forska i (om det inte redan gjorts) är om koraller är bättre än cyano på att ta upp och lagra näring tills den behövs? Om det är så borde det vara bättre att dosera näringen precis efter ljuset släckts, då kan korallerna ta upp den under natten så det inte finns lika mycket över till cyanon när det är dags för fotosyntes.
  11. Hur har du tänkt limma?
  12. Fisken kan självklart bära smittan utan att ta skada av den tills den blir stressad eller av någon annan anledning får försvagad motståndskraft, men man kan fortfarande döda bort smittan genom karantän i kombination med medicin eller hyposalinitet.
  13. t5 är tunnare än t8, på djuraffären borde dom ha båda så du kan jämföra och se vilken du har.
  14. Härligt, då kan jag spara lite uppstarts kostnader på skummare då! Ska kolla in New Jet pumparna. En snabb skiss på hur jag tänkt mig att visningskaret ska se ut, om det blir optiwhite- eller floatglas och Rimless eller Glaslister får jag se när jag fått en kostnadsuppskattning. Tanken är alltså att "framrutan " till ytavrinningskammaren ska fortsätta ut till karets kortsidor och därmed dölja returen samt elsladdarna som går ner i karet. De nedre hörnen på rutan snedkapas för att släppa igenom returvattnet och sladdar. Sen ska rutan vara svart, i dagsläget har jag tänkt kleta svart silikon på baksidan av rutan men det kanske finns någon färg/plastfilm som skulle göra jobbet bättre?
  15. Trevligt med någon som bor nästgårds! Jag har en Bubble Magus 155E liggandes, kan den räcka om vi preliminärt antar att totalvolymen hamnar på ca 900 liter? Vad skulle då vara ett bra alternativ på en tyst intern returpump?
  16. Hej och trevligt med snabba svar! Jag ska genast uppdatera min profil då jag nyligen flyttat till Hammarbyhöjden. Du är däremot fortfarande nära då jag jobbar i Solna och har föräldrarna i Sollentuna, så jag ses gärna och snackar lite i framtiden
  17. Hej allihopa! Efter att ha läst på om saltvattensakvarium i ca 10 år så känner jag att det börjar bli dags att komma till skott. Tanken är att starta ett relativt enkelt system. Men eftersom jag av erfarenhet vet att det det är kul att experimentera med och testa tekniska prylar, olika filtreringsmetoder osv. så vill jag ha stor redundans i sumpen och möbeln för detta. Visningskaret ska måttbeställas och kommer hamna på ca 500l. För sumpen krävs det lite mer planering men då jag tänkt bygga akvariemöbeln längs vardagsrummets ena kortsida så har jag all plats jag kan tänkas behöva, sumpen kommer också måttbeställas. Systemet i stort kommer att drivas som ett barbottensystem i "Bombers" anda (för er som kommer ihåg honom från RC), dvs. hög cirkulation och kraftig skumning för att få ut så mycket detrius som möjligt. Jag har även tänkt byta ganska mycket vatten typ 30% av totalvolymen varje vecka. Med detta som grund i filtreringen så ska testa mig fram till hur mycket biologisk belastning systemet klarar utan att näringsnivåerna skjuter i höjden. Om det skulle uppstå en obalans mellan näringsvärdena med förhöjda fosfat- jämte nitratvärden så kommer jag i första hand lösa detta med järnbaserad fosfatremover i lämplig reaktor. Sen är jag lite rädd att removern kan släppa små mängder järn i vattnet så jag kommer komplettera eventuell remover med aktivt kol. Om skummare, vattenbyten och eventuell remover inte är tillräckligt för att hålla nere näringsnivåerna så får jag helt enkelt minska ner fiskbeståndet i burken. Belysning till visningskaret kommer bli ett hemmabygge med t5 som lätt ska kunna skruvas isär och kompletteras med LED om jag får tråkigt i framtiden. Jag har även tänkt ha ett fack i sumpen för levande som även detta ska belysas med t5 fast med omvänd dyngnsrytm. Teknik till att börja med blir: - Returpump (Ej bestämd). - Tunze streamers med multicontroler (antal och modell ej betämt) - Skummare (Ej bestämd, men med en kapacitet på ca 1000l) - Belysning, hemmabygge med t5. - Osmolator (antagligen Tunze) - Omvändosmos med silikatfilter (ej bestämt men vill ha en kraftig) - Överdimensionerad UV-C (ej bestämd) - Refraktometer. - x antal timers. - förgeningsdosor och annat kablage. - Flerkanals doserpump för tillsats av balling (Antagligen Grotech) Övrigt till att börja med: - Salt. - Div tester. - Kar och sump - Pvc och lim till rördragning. - Diverse pulver för att buffra Ca, Kh och Mg. Teknik som kan behövas komplettera med: - Reaktor för Fosfatremover och aktivt kol. - Streamer till facket för levande i sumpen. - Kylare. - Mer cirkulation till visningskaret. - Värmare Övrigt som kan behövas komplettera med: - filtersockor Just nu sitter jag och skissar på utformningen av visningskaret och sumpen. Det jag skulle vilja ha hjälp av er med är dels att fylla på inköpslistan med saker jag glömt, och tips på utrustning som ni har god erfarenhet av. Jag vill köpa nytt och är på jakt efter prisvärda produkter av ok kvalitet, är grejorna tysta och gör sitt jobb så är jag nöjd. Snabb och bra service från försäljare uppskattas också. Sen har jag ett par praktiska frågor kring mitt skissande: -Vilket utrymme ska jag räkna med mellan glasrutorna för siliconfogen? -Hur stora hål i glaset kräver genomföringar av de vanligaste rördimensionerna? Hmm, tanken är att främst hålla SPS och LPS i akvariet, men jag kommer ta det lugnt och börja köra FOWLR tills jag balans på systemet. Först när systemet har hållit sig i balans i några månader så ska jag testa med lite enklare koraller och sakta arbeta mig uppåt därifrån. / André
  18. Jag skulle inte ta med det gamla gruset, däremot kan det vara bra att spara en del av det och blanda med det nya gruset.
  19. Varför vill man putsa botten? Ett kalkalgs lager Borde väll fungera så länge man suger bort detrius och annat skräp?
  20. Inte för att jag har någon erfarenhet i saltvatten, men en BTN-slimline på botten borde se både naturligt ut och vara lätt att suga ren.
  21. Generellt brukar man säga att ju mer gömställen en fisk har desto tryggare känner den sig, och desto tryggare den känner sig desto mer är den framme.
  22. Jag vill minnas att det är kontroversiellt hur vida jonbytningen fungerar i salt vatten.
  23. Lasse använder sin sandbädd för denitrifikation om jag minns rätt, så han han är nog rädd att det ska bli för lite nitrat och börja bildas svavelväte i sanden. Zeovit är ju en kolkälle metod så deras sand har enbart ett estetiskt syfte. Jag skulle nog rekommendera att man körde med ett tunt lager sand för att undvika syrefattiga områden i sanden i fall man har väldigt lite nitrat i vattnet.
  24. Ja absolut, jag skulle ta den största t5 Armaturen jag fick plats med (ska vara måsvinge reflektorer). Finns mängder med både färdiga armaturer och halvfärdiga kit. Andra föredrar LED vilket du redan fått tips om.
  25. Jag tror det är lättast att du söker på förkortningarna det finns massor skrivet på forumet. Eller så kan du starta en ny tråd med frågor, vi glider lätt bort från trådens ämne annars. Det är svårt att svara då det inte verkar som du riktigt vet vilken typ av djur du vill ha i akvariet. Lite förenklat kan man säga att man brukar börja med fisk och enkla koraller (vilka oftast inte behöver så starkt ljus), detta gör att man kan gå tillväga på två sätt antingen skaffar man ordentligt ljus direkt och arbetar sig uppåt i korallväg. Eller så skaffar man en lite svagare belysning och uppdaterar denna i takt med att man skaffar svårare koraller.
×
×
  • Skapa Ny...