Beslagtog denna efter senaste ömsningen. Blev ett ypperligt tillfälle att studera evolutionen lite! Den är hård, riktigt hård. Satte hälen över den och ställde mig på ett ben, den förhårdnade delen klarade detta alldeles utmärkt. Riktigt empiriskt av mig. Här kommer det intressanta. Dagens stomatopoders ("mantisräkor") förfader var mer av en "spjutare". När man tittar på "klubban" hos - som i detta exemplet - Odontodactylus scyllarus, så ser man att den i själva verket är tvådelad. Leden är öppningsbar, men huruvida djuret faktiskt har kvar muskulatur för att själv öppna den vet jag inte. Man ser i alla fall klart likheten med armarna hos dagens spjutande arter. Underarmen (dactyl) har till och med kvar tandningen till viss del. Jämför med armen hos en "spjutare" (till höger, lånad bild):