Rasmus Pedersen

Ooohh, touché, den sved! Klart du ska, 530 blir perfekt! Jag ser framför mig något i den här stilen http://2.bp.blogspot.com/_c18fP_gPckk/TKifTAr_9pI/AAAAAAAAFlM/zNQmaGC41r8/s1600/tn_IMG_0143.jpg

Nu när Bolibompa är slut sedan en stund tillbaka och Jörgen har gått och lagt sig () så är det dags för lite sexualkunskap i ämnet! Det är faktiskt riktigt enkelt att könsbestämma mantisar (förutsatt att man vågar ta i dem eller lyckas vända dem upp och ner på annat vis)! Första bilden visar hur en hane (av tills vidare okänd art) ser ut. De har två pinnlika "saker" som sitter vid det sista gångbensparet, en vid vardera ben. Här under syns en hona av förmodligen G. smithii. Om ni hittar ett pedagogiskt mönster mellan denna bilden och den förra så förstår ni säkert var i bilden ni ska titta. Notera att honornas könsdelar sitter mellan det främre gångbensparet. Ännu ett exempel på en hona, denna gång L. maculata. Bilderna har jag tagit själv på vad jag lyckats komma över. Mycket nöje!

De flesta arter blir inte så stora, 40 liter duger fint. http://www.ucmp.berkeley.edu/arthropoda/crustacea/malacostraca/eumalacostraca/royslist/ Där kan du kika lite. Problemet är att få tag i just den arten du är intresserad av, men arter av Gonodactylus, Gonodactylellus, Gonodactylaceus och Neogonodactylus dyker ofta upp som objudna gäster i levande sten, och många vill bli av med dem. En uppdatering på mina egna äventyr: varken scyllarusen eller smithiin överlevde. De två småttingarna verkar dock må fint. I fortsättningen ska jag nog bara skaffa mantisar som varit i Sverige ett tag...

O. scyllarus, G. smithii (förmodad, men ska titta lite närmare idag) och två småttingar som av ögonen att döma tillhör Gonodactylus, skulle jag gissa. Ska klura vidare på detta idag.

Så kan det gå när Lasse och jag rotar bland nyinkommen levande sten! Har till och med ett nanoakvarium med mig också för att få plats...

Sitter nu på tåget hem med fyra mantisar i väskan, be till Poseidon åt mig.

Jag antecknar alltid alla mina mätvärden i exceldokument tillsammans med fabrikat på testet, är även noga att ange när jag öppnat ett nytt test och om det kommer från samma batch eller inte. Trots detta tar jag inte några värden särskilt seriöst utan använder dem endast som riktmärken. Många tester är ändå ett rent h****** att tyda. Vi kan ta Saliferts dropptester som exempel, deras pH-test kan jag överhuvudtaget inte tyda alls då färgerna i mina ögon inte stämmer överens med någon av de som anges på mätarket. Andra, som exempelvis nitrat, är också jobbiga. Ska man exempelvis ställa behållaren på arket när man jämför, eller hålla någon centimeter ifrån så att mer ljus når igenom plasten? Vad man väljer avgör med ett helt steg på mätskalan. Andra tester med titrering där färgövergången är flytande också... rosa ska bli blått. Betyder det att det inte får finnas något spår av röd färgton i vätskan när man är klar, eller duger även violett för bestämning av värdet? Nä, det är bäst att inte ta värdena allt för seriöst. Inte ens små digitala mätare (typ Hanna) kan man lita på. Sedan lider säkert många män (framförallt) av en viss färgblindhet, kanske även utan att veta om det själva.

Toxopneustes roseus respektive pileotus antar jag att du tänker på? Deras gift ska vara bland det smärtsammaste som går att uppleva, finns sägner om dykare som skurit av sig fingrar direkt efter beröring...

Man får ge det några dagar, de första två dagarna syns det nog inte så mycket, men sedan märker man att det börjar ruttna bort gradvis. Blir en del död biomassa efteråt som man får suga upp.

Först och främst, vad har du för jodpreparat? Det finns ju lite olika att välja mellan, exempelvis KZs Kaliumjodid-Fluor som enbart innehåller jodid, medan preparat som baseras på Lugols lösning innehåller både jod och jodid, exempelvis Tropic Marin Pro Coral Iodine. Jag tror inte att du kan få reda på enbart hur mycket jod (iodine) du har, svaret du får på jod/jodat-testet är en summa av de båda.

Iodine är jod (I), alltså en jodatom i sitt standardutförande. Iodide/jodid (I-) är den joniserade formen av jod och är (alltid?) icke-organisk i sina bindningar, som mest verkar vara med alkalimetaller (typ kalium). Iodate/jodat (IO3-) är jod som bildat en molekyl tillsammans med tre syrejoner, även här är det sedan ytterligare bindningar till alkalimetaller som gäller. Halvt bortglömd gymnasiekemi dock...

Alger går säkert att lägga ordentligt nerfuktade i en vanlig fryspåse, som man sedan kan lägga bland kläderna i det incheckade bagaget.

Jodid är jodjoner, det vill säga I-. Detta kan mätas separat. Testet kan dock inte skilja på jod (I) och jodat (IO3-), därför får man dem på samma test.

Då var det grönt ljus att dumpa skit vid Stora barriärrevet... http://www.abc.net.au/news/2014-01-31/abbot-point-spoil-dredging-approved/5227774

Har du en filfisk, fjärilsfisk, kejsarfisk eller någon annan fisk som gärna nafsar på koraller?

Eftersom att ingen redan sagt det så är det en Euphyllia av något slag. Fosfaten är för hög och ska ner till knappt mätbara nivåer, nitraten borde ner till kanske 5-10. Gör ett större vattenbyte på 30-40 liter.

Thailand är väl inte det optimala landet att smuggla saker från, till att börja med... Är det inte bättre att införskaffa eremiter på hemmaplan, istället för att få problem med myndigheterna där borta när det är dags för hemgång? Det är trots allt en väldigt marginell summa att spendera. Dessutom så är det väl maximalt 100 ml som är tillåtet på ett flyg, och att det är behållarens volym i sig som räknas och inte den faktiska vätskemängden? Djur som skickas från Sydostasien kommer i påsar som till minst 50% är fyllda av syrgas, ändå överlever oftast inte alla. 100 ml är inte mycket utrymme, mindre än en tredjedel av en vanlig pantburk, hur många eremiter skulle få plats där? Två?

Snarare Protopalythoa, men är nog lika giftig oavsett. Förvånansvärt dåligt med studier på zoanthider egentligen.

Japp, ända ner till en gång varje timme och upp till en gång var nionde dag.

Jag är ingen tävlingsmänniska ändå, så det hade inte gjort någon skillnad. Tack för en fin komplimang!

Lite bilder från i förrgår.

Onekligen intressant, men frågan är hur länge en sådan håller... Man får ju vad man betalar för, oftast.

Inte om det är en Eunice, då är det hispidusen som ryker. När jag hade en decimeterlång Eunice torquata så överlevde inga räkor ens första natten i akvariet, hispidus inkluderat.

Jadå, har en själv. Billiga också.

Nepp, de går säkra. Om det var en butik som sålde den så borde du kunna gå tillbaka och klaga. Hade någon butik exempelvis sålt en extremt giftig spindel till en ovetande så hade det blivit ett himla liv ju...