Gå till innehåll

Stefan

Medlem
  • Antal inlägg

    116
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Vet inte exakt vad de kostar men personligen är jag mycket tveksam till om det finns någon direkt anledning att lägga pengar på något som lika gärna kan ersättas av petflaskor...
  2. Det finns inget direkt som stödjer tesen att clownfiskar skulle må bättre om det finns en anemon i akvariet. Om så skulle vara fallet är det sannolikt att det exempelvis inte skulle gå att ha clownfiskar i ett akvarium utan att de tillbringar all tid gömda i en skreva nånstans eftersom clownfiskarnas behov av en anemon sträcker sig till skydd och inte mycket annat. De odlingsresultat som framkommit i akvarier utan anemoner visar vidare att det är mycket tveksamt att säga att anemoner på något sätt är nödvändiga för en/flera clownfiskars trivsel i fångenskap. Skulle vi introducera en eller flera rovfiskar som äter clownfiskar tillsammans i akvariet med clownerna blir bilden troligt en annan, eftersom clownfisken/arna då behöver anemonen för skydd. Vidare är det tveksamt om det går att beskriva förhållandet mellan clownfiskar och anemoner som symbiotiskt, det faktum att det finns anemoner utan clownfiskar men inga clownfiskar utan anemoner (i naturen vill säga) stödjer snarare att förhållandet är mutualistiskt - dvs det är clownfisken som drar nytta av anemonen och att ett sant symbiosförhållande existerar inte. Vill man däremot ha en anemon i karet för att kunna studera det mutualistiska förhållandet mellan clownfiskarna och anemonen så är det upp till var och en att bedöma om man tror sig ha den utrustning och den kunskap det krävs för att hålla anemonen vid liv, att däremot köpa en anemon med förhoppningen att det gör ens clownfiskar "gladare" är onödigt.
  3. Är helt klart intresserad, har ni nån lista över vilka arter som finns att beställa? Har egentligen fullt i karet men den där speciella arten som man letat efter länge finns det ju alltid plats för...
  4. Thomas, En mycket trolig anledning till att den inte slår ut är att den lider av matbrist, vilket gör att du måste "tvinga fram" födoreflexen hos korallpolyperna innan de svälter ihjäl! Placera korallen i en skål och häll i rejält med upptinad artemia, rör om med jämna mellanrum och låt proceduren vara ca 30 min innan du sätter tillbaka korallen i karet. Upprepa tills korallen öppnar polyperna spontant varje dag vid den tid du brukar mata den vid. Därefter kan du spruta ut artemia direkt på korallen i karet.
  5. I akvarium är det troligen principiellt omöjligt att få avkomman till musslor som förökar sig (att få de genomföra själva "sexualakten" är inte omöjligt) att överleva. De musslor som finns på marknaden är såvitt jag vet samtliga odlade i havet, där de odlas som människoföda i första hand.
  6. Musslorna klarar sig inte helt utan ljus men inte helt heller utan annan föda. I ett akvarium med fiskar och andra djur som matas mycket och oftafår de vanligen det mesta de behöver för att överleva genom kväve, fosfat m.m. från vattnet. För att musslan/orna skall uppvisa kraftig tillväxt är det lämpligt att mata, det finns en risk att musslor i mycket näringsfattig respektive många musslor i ett normalt akvarium inte får tillräckligt med föda utan tillskott vilket gör att det kan vara lämpligt med matning för att musslorna skall trivas optimalt. Phytoplankton är bästa maten, jästbaserade produkter kan också fungera bra och D. Knop har haft mycket goda tillväxtresultat med blod(D. Knop, Giant Clams) Själv matar jag med phyto och emellanåt jästbaserade produkter.
  7. Bengt har fortfarande rätt många musslor inne (iaf i förra veckan när jag var där).
  8. Helt korrekt.Hårstjärnor är det svenska samlingsnamnet...fast om man googlar på det så undrade google om man sökte efter nåt helt annat...
  9. Det är en crinoid (eller det ser ut som en i alla fall) och den är besläktad med övriga tagghudingar, dvs. sjöstjärnor, ormstjärnor m.fl. Det är en planktonfiltrerare med mycket dåliga förutsättningar för överlevnad i ett akvariesystem. Rent generellt bör dessa djur, i mitt tycke,undvikas i och med att chansen till att de klarar sig i ett akvarium är mer eller mindre noll. Lite smått och gott om crinoider finns på: http://www.nova.edu/ocean/messing/crinoids/w2pagelist.html Det är möjligt att det kan finnas någon form av information om hur man eventuellt ska kunna skapa en diet för att de ska kunna överleva i ett hemakvariesystem. Följande tråd på Reefcentralkan kanske vara till viss hjälp: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?s=&thre adid=458404&highlight=crinoid
  10. Japp, det är normalt olika typer av parasiter som lever i salt respektive sött vatten. Därför blir den tidigare nämnda öringen av med laxlusen när den går upp i sötvatten och sötvattensparasiterna dör när den kommer ut i saltvatten.
  11. Generellt så klarar de flesta saltvattensfiskar kortare vistelser i en sötvattensmiljö medan många sötvattensfiskar har svårt att överleva ens korta stunder i saltvatten eftersom de saknar fysiologiska anpassningar för att hantera bl.a. det högre osmotiska trycket. Mycket förenklat kan sägas att en sötvattensfisk torkar ut inifrån vid vistelse i saltvatten, det finns också andra förklaringsfaktorer men det finns ingen direktmening med att gå in på detta. Vissa fiskarter, däribland laxfiskarna, vissa hajar mfl. klarar av att vistas längre perioder i båda miljöerna. En saltvattensfiskklarar enrelativt låg salthalt,åtminstone periodvis. Är salthalten för låg för länge kan detta leda till stora invärtesproblem men det är knappast troligt att en salthalt som ligger kring 1.018 ellertom lite lägre skulle ställa till meddessa problem. Vid för låg salthalt rubbas fiskens saltregleringsmekanismer vilket gör att fisken stressas och avlider (så småningom)till följd av följdsjukdomar.Många parasiter på havslevande fisk har inte fiskarnas förmåga att motstå en lägre salthalt, (lika lite som de flesta sötvattensparasiter har en förmåga att motstå en högre salthalt),vilket gör att en lägre salthalt kan vara en effektiv metod att hantera parasiter.
  12. Det diskuteras huruvida samtliga Gobiodon arter äter korallpolyper, mina numer hädangångna Gobiodon histrio resp Gobiodon acicularis rörde inga polyper såvitt jag kunde se medan jag haft Gobiodon citrinus som tagit ganska stora korallkolonier av daga på kort tid. Enligt vad jag kunnat prova mig fram till respektive läsa så verkar det främst vara just G. citrinus som ger sig på koraller i större skala. Alla Gobiodon arter lever dock i korallerna och vid lek så tar de bort en del av den levande korallvävnaden nära korallens bas, normalt är detta förfarande dock inget problem för korallen. Den främsta nackdelen är som tidigare nämnts att de i likhet med många andra gobies är kortlivade, den främsta fördelen i mitt tycke är att de byter kön efter behov (fram och tillbaka utan problem) och är mycket lätta att få att leka. Ynglen ska gå att dra upp på rotifers följt av artemia men jag tyvärr inte haft möjlighet att försöka dra upp någon kull ännu.
  13. Japp, anledningen till att de inte klarar sig är att de behöver specialföda som inte går att tillgodose om de inte placeras i ett kar med mycket Acroporor som man är beredd att ge upp som föda! Själv vill jag ju gärna ha mina Acroporor att beundra och inte ge upp som fiskföda, men jag kanske bara är snål .
  14. Tror du att de klarar sig så länge? Hm, möjligen om de kommer till någon ovetande stackare med gott om Acroporor...jag sätter i alla fall inte emot ditt vad...
  15. Har precis konstaterat att om man har anlag för sjösjuka bör man inte hålla ögonen på vattenytan för länge...
  16. Baserat på bilden ser det ut att vara en Oxymonacanthus longirostris dvs en filfisk med besvärliga matvanor... http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.cfm?id=6559 Det kan förstås också vara en Oxymonacanthus halli men även den har besvärliga matvanor... http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.cfm?id=25418
  17. Har lyckats få till en ganska underlig våg under natten, inte direkt i närheten av vad som visats i de tillgängliga filmerna med stora variationer vid respektive kortsida utan nu har jag ca 1,5 cm utslag vid kortändarna i vad som bäst kan beskrivas som en ganska långsam dyning samtidigt som jag har snabba vågrörelser också... Ser klart bra ut på SPSpolyperna som vajar rätt så kraftigt fram och tillbaka. Skulle man göra en jämförelse i naturen så ser det ut som ett ganska skyddat rev med krabb, låg sjö. Är väl inte på nåt sätt den "ultimata" vågen så jag lär väl fortsätta leta efter resonansfrekvensen...
  18. Gäller bara att hitta resonansfrekvensen! .
  19. Precis. Har nu ökat tempot i frekvensen för att få större vågor...är som sagt inte helt nöjd med resultatet men om ett par dar borde man väl ha lyckats justera så att svängningen blir ultimat.
  20. Det var nog den som jag var och hämtade...hade lite bråttom att hinna tillbaka till Hisingen innan tunneln korkar igen även åt Kungälvshållet...känns som om det räcker att sitta i kö till jobbet på morgonen och från jobbet på kvällen Blir definitivt magnetfästen...har varit tvungen att kila fast den med en stor sten eftersom den medskickadesugproppen gav upp första dagen! Det långsamma intervall jag kör på just nu ligger på ungefär 2 sek, dvs 2 sekunder tömning - 2 sekunder paus - 2 sekunder tömning osv. Går att öka respektive minska detta detta intervall och jag har väl inte hittat riktigt rätt ännu, fast det initiala intrycket av att korallerna mår bra står sig.
  21. Yttermåtten är (ca) 12x12x40 cm. Vatteninströmning sker genom dels pumputblås och genom servicelucka undertill (dvs luckan för utplockning av streampumpen för rengöring etc.). Så vitt jag kan bedöma slås pumpen av, men intervallen är såpass korta att jag betvivlar att pumpen helt slutar snurra. I och med att jag har ett aluram kar så funkar dessvärre inte de medskickade fästena särskilt bra utan jag måste bygga nya innan jag får det hela att funka optimalt, just nu lutar lådan snett framåt vilket gör att en stor del av vågrörelsen bromsas upp för mycket av stenar m.m. Detta medför just nu att de vågformationer som visats på de videofilmer som finns på nätet inte skapas, däremot blir det en ojämn och oregelbundenströmning i akvariet som vore svår att skapa med cirkulationspumpar. Vad gäller djuren så verkar korallerna må alldeles utmärkt (än så länge) men fiskarna förefaller en aning konfunderade och håller sig helst mellan stenarna och simmar inte runt särskilt mycket, vilket jag iofs misstänker kommer att förändras när de blir mer vana vid den ökade strömmen i karet. Ska försöka få tagit en del bilder, annars är det bara att komma och ta en titt!
  22. 4200:- En dyr leksak som allt annat i den här hobbyn men håller den vad den verkar lova så känns priset helt ok (även om jag är förvånad att ingen DIY har kommit med en bra ritning ännu trots allt är det bara en låda, en pump och en intervallstyrenhet).
  23. Då så, då är waveboxen på plats. Den brummar lite grann men i övrigt väsnas den förvånansvärt litemåste medge att jag hade räknat med en hel del mer ljud. Har väl inte lyckats ställa in den "perfekta vågen" ännu men rörelsen i vattnet är ruggig än så länge! Största nackdelen hittills är att det är en ganska ful pryttel i mörk plast.men med lite mer sten att täcka den med så syns den inte så mycket. Ska försöka komma ihåg att ta med mig kameran imorgon så att jag kan lägga upp några livebilder.
  24. Den dag jag hittar en sådan här i tanken lägger jag nog i alla fall av och flyttar långt från havet http://the.honoluluadvertiser.com/article/2003/Feb/14/ln/ln0 1a.html
×
×
  • Skapa Ny...