Stefan

Givetvis så går det, det är bara det att det är avsevärt besvärligare och kräver en massa jobb. Själv har jag odlat clownfiskar i 50 l men jag hade i princip ingen inredning och det är inte så jättekul att titta på! Kan tillägga att jag bytte 30-50% av vattnet i veckan och att det ändå var problematiskt att hålla en hög kvalitet på vattnet. Vill man ha ett akvarium som är snyggt och kanske innehåller lite mer än ett par krukor och några clowner rekommenderar jag i alla fall att man försöker börja med omkring 200-300 liter. Du kommer ändå att vilja byta upp dig till större efterhand .

Ett tips är att inhandla Joyce Wilkersons bok "Clownfishes", mycket ingående läsning om allt från urval till försäljning av utvuxna clownyngel. Vad gäller "maroon" clownerna är den bästa lösningen att plocka ut en stor och en riktigt liten från början för att (förhoppningsvis) få ett par, annars riskerar du att de effektivt "slår" ihjäl varandra tills bara en återstår, vilket iofs är en stor risk även om du lyckas hitta en stor och en liten. Vad gäller Amphiprion-arterna så brukar jag försöka, även om detta inte är en uppfattning som delas av alla, att köpa en grupp på 4 st jämnstora (små) fiskar och låta ett par bildas, detta för att förhoppningsvis välja ut de med bäst gener. Kvarvarande clowner bör sedan plockas bort för att undvika stridigheter och ond, bråd död. De gånger jag har brytt mig om att försöka ta till vara på äggen (det är relativt söligt, pyssligt och kräver mycket tid att dra upp en kull clownfiskar och dessvärre är tid min trånga sektor...) så har jag "koppat" ut de nykläckta ynglen efter att de har kläcks i huvudkaret (man får se till att minska cirkulationen och stänga ner eventuell överavrinning etc). Att försöka föda upp de till fullvuxna i huvudkaret är utsiktslöst. Äter inte föräldrarna själva upp ynglen gör någon annan akvarieinvånare det garanterat. Om man vill plocka upp äggen innan de kläckts är exempelvis kakelplattor lämpliga som leksubstrat. Nackdelen är att det inte ser så kul ut med en kakelplatta i karet, det fungerar i ett lek-kar, men jag föredrar en vacker Tridacna jämfört med Höganäs . Mitt nuvarande lekpar, Amphiprion frenatus, sex-strejkar för närvarande men förhoppningsvis kommer de igång efter jul så att det kan bli några nya kullar att ta hand om...blir det något så lägger jag upp eventuella bilder efter hand. Förhoppningsvis hjälpte svaret något, men somsagt inhandla "Clownfishes"!

Vore en smidig lösning, frågan är bara hur bra karet mår av den punktbelastning som blir av refugiet? En liten piedestal vid sidan av huvudkaret med ytavrinning ner....

Man kan väl iofs ha de i sumpen och håva upp yngel efter tillgång... Alternativt köra ett litet kar frikopplat från systemet med någon bit LS och samma vattenkemi som i revkaret. Inser att jag har lite platsbrist för att sätta upp ett refugium, men jag har lite plats kvar undertill...

Fast frågan är förstås hur estetiskt tilltalande det är med ett par mollys simmande runt i revkaret. Det blir väl att bygga det där refugiet jag funderat på några år...

Perfekt födokälla! Helst med tanke på att mollysarna skulle få "marin" mat och leva i en marin miljöoch därigenom utveckla yngel som innehåller marina fettsyror m.m. till skillnad från fiskyngel som levt i sötvatten och saknar de essentiella och specifika fetter som normalt gör att sötvattenslevande bytesdjur inte håller marina arter vid full hälsa någon längre tid.

Sitter här och slavar med en uppsats i ämnet fiskekologi med inrikting på beteende, reproduktion och fysiologi m.m. hos Pseudochromis fridmani. För att inte källförteckningen ska bli för tunn (ju fler källor desto mindre risk att någon ifrågasätter de.) tänkte jag fråga om det är någon som har lite tips på litteratur. Jag har "Breeding the Orchid Dottyback" av Martin Moe och "Basslets, Dottybacks and Hawkfishes: Plus Seven More Aqarium Fish Families..." av Scott W. Michael samt förstås en hel del mer litteratur av mer specifikt "akademisk" karaktär, dock inte med intrikting på just Pseudochromis. Det är väl kansketveksamt om det finns så mycket mer litteratur men om det skulle göra det vore jag grymt tacksam för tips! I och med att det finns en hel del dykare här på forumet kanske det finns någon som har tillgång till några bra bilder? Jag kan ju inte utlova någon ersättning men däremot medverkan i en uppsats som snart ligger och samlar damm i zoologiska institutionens lagerhyllor...

Blir så förbannad att det är bäst att inte skriva något När ska vi äntligen lära ossen rimligresurshantering????? Antagligen när den siste fiskaren har fångat den sista torsken...

Fiskar: Mysis, små tångräkor, musselbitar, blåstång (till kirurgen), små krossade kobbongar, sandmaskbitar och vid tillfälle spigg- ochplattfiskbitar, artemia, räkmixvariant med mysis, tångräkor, blåmusslor, kobbongar,strandkrabbor, fiskbitar, blåstångoch grönslemalg. Har även matat med bläckfiskbitar nån gång ibland. Just nu har jag 1 clownpar, 1 gul kirurg, 1 läppfisk, 1 dottyback. Koraller, Tridacnoroch övriga filtrerare: Vildfångat zooplankton i "lagom" storlek, musselbitartill vissa LPS koraller, fryst zooplankton och phytoplankton från flaska. Har även prövat jästblandningar med inget vidare resultat. Håller nu på att blanda till "Eric Bornemans coralfood" för att se om det gerbra resultat.

Nån nytta ska man ju förhoppningsvis ha av kurserna i marinbiologi....

Ingen anledning till oro! Min gurka "ömsar skinn" för att hålla sig ren ett par gånger i månaden och har gjort så i drygt 2 år nu.

För att bringa rätsida på frågan om vad skalet innehåller egentligen, det går förenklat att beskriva ungefär som så att den egentliga huden hoskräftdjuren består av ett enkelt lager av epitel-celler som utåt avsöndrar ett cell-fritt skikt, kutikulan. Kutikula = skal. Det viktigaste ämnet i kutikulan är kitin, (enpolysackarid) ,kitin är extremtmotståndskraftigt mot mekanisk och kemisk påverkan. Genom ett tunt vaxlager på ytan blir kutikulan också nästan ogenomtränglig för vatten. Kutikulan innehåller även sklerotin (ett protein). Kitin förkommer även inom andra djurgrupper.Kräftdjurens kutikula innehållerkalk,i motsats tillinsekter. Låt skalet ligga, det blir föda för andra organismer i karet!

Kan bara tala av egen erfarenhet från det exemplar jag har i min burk men såvitt jag har sett har den aldrig rört annat än alger och ja, den käkar valonia så länge inte bubblorna blivit allt för stora. Däremot verkar det som om valonia främst hamnar på menyn när det är brist på trådalger och dylikt som tydligen är godare...

Tycker inte att du behöver vara särskilt orolig för att Galaxea ska släppa gift direkt i vattnet utan det är direktkontakten som du behöver planera mot. RTN är en sjukdom som drabbar bl.a. Acroporor och leder till snabb (ofta inom ett dygn) död för den drabbade korallkolonin. RTN misstänks bero på Vibriobakterier. När ett angrepp har inletts kan det motverkas genom snabb bortbrytning av den drabbade deleneller genom medicinsk behandling av den drabbade korallen. Det är också viktigt att flytta den drabbade korallen från karet eftersom infektionen gärna sprider sig! Eric Borneman (korallforskare känd genom bla reefkeeping.com och sina böcker Aquarium Corals: Selection, Husbandry and Natural History och A practical guide to coralsfor the reef aquarium, har skrivit ganska mycket om just RTN och andra korallsjukdomar). Gör en sökning på RTN på reefcentral.com så hittar du antagligen fler dokument, artiklar och svar på frågor om just detta än vad du har lust och ork att läsa igenom.... <TABLE cellPadding=2 width="100%"> <T> <TR> <TD align=left></TD></TR></T></TABLE>

Det är bara roligt att kunna vara behjälplig. Om pumpstrålen går i rutan innan den träffar korallerna kan det vara ett ganska bra ställe i och med att det bör skapas ett oregelbundet flöde. Huruvida de kan skapa stora sweepers så beror det nog lite på så att säga. Sweepers är en biologisk funktion som syftar till att minska konkurrensen från andra koraller och skapar tillväxtutrymme för kolonin genom utslagningen av de andra korallerna. Har du goda tillväxtförhållanden i karet som passar Galaxea är det troligt att fler och längre sweepers bildas och om tillväxtförhållandena är något sämre bör det bli färre och mindre sweepers. Svårt att ge ett svar som är annat än i princip ett antagande men ja, jag misstänker att dina koraller kan framställa ganska långa sweepers. 1. När är sweeperna oftast framme? Mina Caulestrea furcata drar fram sina under sena natten är det liknande med Galaxea? Den Galaxea jag hade, hade framme sweepers i princip 24/7. Exempelvis faviteshar sällan framme sina tentakler under dagen men öppnar deunder natten, orsaken till detta är främst att det ofta finns en högre koncentration av zooplankton attäta under nattetid och har egentligen inget att göra med biologisk krigföring. 2. Vet du ifall Galaxea använder sig av någon "lös" kemisk krigsföring gentemot knapp-polyper, mjukkoraller, LPS eller SPS? Det vill säga släpper de ifrån sig gifteri vattnet som kan skada andra koraller eller måste de komma i kontakt med motståndarna för att kunna skada? Faktiskt ingen aning även om jag misstänker att det förekommer. Antar dock att huvudparten av det brännande ämnet frigörs vid kontakt mellan sweeper och annan korall, då det troligen injiceras. Jämför nässelcellerna hos brännmaneter och hur de tränger in i offret. 3. Kan de skada fiskar? Inte så vitt jag har erfarit. 4. Kan de förflytta sig? Knappast genom egen inverkan, däremot så växer de ju förhoppningsvis. 5. Kan de bränna människor? Inte så vitt jagvet, dock är det antagligen fullt möjligt att en överkänslig person kan reagera på nässelgiftet hos Galaxeans sweepers. 6. När de bränns släpper de då gift som kommer ut i vattnet så att man behöver använda renare som exempelvis aktivt kol? Njae, vad som kan hända är väl snarast att stresshormon från den skadade korallen, bakterier som angripitden skadade korallen m.m i små mängder (eller i värsta fall större mängder jmfr RTN) kan spridas i vattnet men enligt mina erfarenheter brukar detta inte vara ett allvarligt problem, då det ofta är begränsade mängder som sprids då det är en begränsad yta som angrips. Förutom vid utbrott av RTNEtt problem kan förstås vara att en eventuellt döende korall ger upphov till en stor mängd vävnad som kan skada andra koraller. Å andra sidan kan det ju vara bra att filtrera med aktivt kol nån gång i bland ändå... Hoppas att det stillar en del av dina funderingar, lycka till med korallerna!

http://www.rcthawaii.com/har en hel del information om odling av bland annat dvärgkejsare.

Vad gäller ljus kan man väl generellt säga att de klarar ganska dåliga ljusförhållanden, min satt ungefär 40 cm från ytan under 1x250 W Mh. Släktet Galaxea är normalt ganska okänsliga för ljusförhållanden i naturen och nere vid botten med 2x250 W Mh torde inte vara några problem, förutsatt att karet inte är väldigt högt? Personligen skulle jag nog försöka lämna ca15 cm i diameter runt korallernamen samtidigt vara uppmärksam på sweepertenktakler m.m. så att de inte sträcker sig längre ut, eventuelltbildar kolonierna inte så långa sweepers och då kan du minska på säkerhetsavståndet.Så, börja försiktigt och pröva dig fram. Rent allmänt ska väl egentligen inte några koraller placeras rakt vid pumputblåset i och med att dettabildarväl onaturliga förhållanden, däremot klarar Galaxea ganska mycket ström ochbör placeras i ett område medoroligt vatten. Personligen skulle jag inte placerade vid ett pumputblås eller i direkt riktning från en pumputan i ett områdedär två pumpstrålar möts och skapar varierande strömriktningar exempelvis. Förhoppningsvis hjälper tipsen något, men kom ihåg att det är generella råd baserade på vad jag läst mig till och de erfarenheter jag hade från min Galaxea och att det finns stor chans att de kolonier du har kan ha avvikande krav och beteende (i den mån man kan tala om beteende från koraller). Det bästa råd jag kan ge är att vara uppmärksam på korallens utseende och därefter eventuellt flytta på den, förändra strömmar m.m. för att skapa förhållanden som korallen trivs i.

Innan jag plockade ned och flyttade karet hade jag en Galaxea astreata i ungefär 3 år, utan någon överdrift är det nog den mest aggressiva korall jag hitintills har haft! Det är alltså inte bara ett rykte att den bränns, den gör det! (Fast för säkerhets skull skall väl tilläggas att det gällde den korallkoloni med Galaxea som jag hade och att det väl med ett visst mått av trolighet kan finnas undantag även för denna korall!?) Korallens "sweepers" kan bli rätt långa (10cm+)och med tanke på att den förhoppningsvis växer så behövs ett rätt stort säkerhetsområde för att den inte ska skada och eventuellt döda andra koraller. Det är en, i mitt tycke, mycket snygg och intressant korall som kräver ett visst mått av försiktighet vid placeringen. Annars har jag inte haft några problem med den och så snart jag hittar en ny införskaffar jag troligen den.

För att lugna den orolige, dödsfall efter stick av drakfiskar är väldigt, väldigt ovanliga. Dödsfall efter stick av stenfisk är också väldigt ovanliga men förekommer, stenfiskarna är då bra mycket giftigare än drakfiskarna. I de fall där dödsfallet har orsakats av gift från stenfisk sitter injektionsområdet oftast i hals, bröst och magområdet, ingen större risk att det skulle hända en normal akvarist antar jag? Drakfiskgift, liksom stenfisk-, rocka-, fjärsing- och de flesta andra injicerade fiskgifter, bryts ned av hög värme. Den exakt kemiska orsaken har jag inte full koll på men efter att ha blivit stucken av fjärsing vid ett flertal tillfällen, både med tillgång på varmt vatten och utan varmt vatten, vet jag rent empiriskt att det fungerar. Om någon blir stucken är proceduren att snabbt placera det stungna området i varmt (ca 50 grader celsius) vatten och låta kroppsdelen vara i vattnet i ca 30-90 minuter, varpå proceduren upprepas efter behov. Kontrollera att inte andningen blir ovanligt ansträngd etc. inträffar detta kontakta genast läkare eftersom detta kan antyda överkänslighet mot giftet. Skulle man av någon anledning ha blivit stungen av en stenfisk ska läkare ovillkorligen kontaktas för att motgift ska kunna ges. Det är även lämpligt att ta sig till en läkare efter att ha blivit stungen av en drakfisk eller fjärsing, inte för att giftet är så farligt utan därför att det är vanligt att delar av taggen fastnar i såret, främmande protein i kroppen ställer gärna till mer skada än själva giftet. Slutsatsen är att det är extremt obehagligt, gör f-bannat ont osv att bli stucken av sin drakfisk men det innebär inte att man ångrar att man inte skrivit sitt testamente innan. Ta det lugnt, stoppa fingret eller vad som nu blivit stucket i varmt vatten och låt värmen ta hand om giftet. Kontakta sedan läkare så att inga sekundära infektioner kan uppstå. Skulle andningsbesvär, kraftigt illamående etc. uppstå skall läkare kontaktas omedelbart när symptomen framträder.

Personligen hade jag bytt ut dvärgkejsaren då beteendet kan skada korallerna allvarligt...har förlorat koraller på detta sätt vid tidigare tillfällen. Tyvärr är de flesta fiskar individer så även om en art anses relativt revsäker så finns det vanligen gärna individer (och med tanke på vad Samuel skriver så verkar de kunna byta personlighet efter en flytt också)som inte är det... Problemet är också att akvariet är en förhållandevis liten och begränsad yta, vilket gör att skadeverkan blir så mycket större. Exempelvis en liten Gobiodon sp. kan lyckas slå ut ett helt bestånd av SPS om man får fel art (dvs den art som i naturen lever på polyper, men utbudet av polyper (i naturen alltså)är så stort att de hinner göra liten skada) Det kan även vara så att dvärgkejsaren äter smådjur alternativt alger som finns på korallerna men beteendet irriterar troligen korallerna ändå vilket i mitt tycke gör det lämpligt att byta ut fisken...

Generellt sett är det bättre att låta skalen sitta kvar iom att det finns en hel del näringsämnen i skalen som är bra för fiskar m.fl. Kokta räkor kan ha ett tveksamt näringsvärde så om det är möjligt så är det bättre att försöka få tag på råa, här i Göteborg brukar fiskhandlarna ha frysta råa räkor till väldigt bra pris.

Levande sand är sand som grävts upp och paketerats utan att torkas vilket antas kunna medföra att vissa önskvärda maskar, sniglar, bakterier m.m. följer med och därigenom gör att en DSB snabbare går igång och överhuvudtaget ska fungera bättre. Normalt "befruktar" dock Levande Stenen sanden ganska omgående med just maskar och bakterier, däremot exempelvis sniglar kan vara ide att försöka få tag på för att få en DSB (om det är målet) att fungera optimalt. Är DSB inte målet är Levande Sand absolut inget att satsa på, och även om DSB är målet är det tveksamt om den extra investeringen i Levande sand är värd pengarna.

Svampar är filtrerare och lever bland annat på bakterier, lösta näringsämnen som finns i vattnet m.m. Matar du mycket och dessutom gärna matar med plankton för att få bättre koralltillväxt har du normalt inte några problem med att få svampen att överleva, troligen har du redan en hel del andra svampar under stenarna osv. Försök att hitta nån info om den svamp du har på nätet för det är möjligt att den inte alls vill ha ljus! En liten varning bara, om du ser/tror att svampen har dött så ta upp den ur karet fort som f-n!! En liten orange svamp slog en gång ut ett helt kar med fiskar och koraller för mig och det gick fort!!

Pröva Hisingens Rör vid Backaplan, köpte all PVC till karet där... Hyfsade priser och bra service! http://www.hisingensror.se

Zippo, ur den aspekten håller jag med dig. Tyvärr tror jag ändå att många butiker kommer att ta hem de ändå eftersom de är vackra och tyvärr lätta att "lura på" nybörjare som inte hunnit läsa så mycket mer än att mjukkoraller är lätta (jag vet jag gjorde tyvärr så...). Tanken bakom mitt inlägg, (fast nu skryter jag om att jag tänker..), var att det är bättre att gå in med öppna ögon än att tro att det ska gå bra att hålla Dendronephthya spp. och börja leta efter andra fel i karet när de dör, vilket jag gjorde själv.