Christian J

Ännu effektivare kanske är att låta en längre slang bilda en stor spiral över sumpen, ungefär som en vattenrutschbana. Ju mindre lutning, desto mindre plaskande borde det bli. Nackdelen är förstås att hela paketet tar mer plats.

Är det maximal effekt, eller när det inte gurglar?

God idé, men finns det inte risk att luftslangen täpps igen av salt och det bildas en hävert i alla fall?

Om gurglandet uppstår när det fallande vattnet träffar vattenytan i sumpen så kanske det går att minska om slangen bildar en mjuk 90-graders böj hela vägen, att så att vattnet mynnar ut horisontellt i sumpen. På så sätt kommer vattnet förhoppningsvis rinna lugnare längs insidan av slangen istället för att falla fritt. Helt ljudlöst kanske det inte blir, och istället kanske du kommer att höra mer av returpump och skummare om dessa inte längre överröstas av slangens gurglande. 😆 Ska du ha makroalger i sumpen så gör kanske inte långsamt flöde något, alger arbetar ju också långsamt. Skummare vet jag inte, men om visningsdelen bara är på 68 liter så kanske inte 100l/timme är så dåligt trots allt?

Jag förstår inte, hur kan plaströret(?) vara för litet om slangen inte kommer längre upp? Annars skulle jag rekommendera silikonslang istället, kanske en sådan är lättare att trä på. Mjuk PVC brukar även hårdna med tiden.

Jag tror inte heller att högt fosfat behöver vara ett problem i inkörda kar, där förutom algätare konkurrens från t ex koraller och kalkalger praktiskt taget utrotat gröna trådalger. Skillnaden är (tror jag) att ny levande sten även är full med olika algsporer(?), även om de inte syns med blotta ögat. När dessa får tillgång till ljus och obegränsat med näring kan de växa explosionsartat i början.

Ofta sker det kraftig algväxt i början pga att levande sten avger fosfat, men när detta upphör får algerna snabbt slut på näring i vattnet och tillväxten kollapsar. Fosfatbindande media kan snabba upp processen. Om vattnet innehåller väldigt mycket fosfat i början vet jag faktiskt inte hur stor nytta algätare gör. Kanske det krävs stora mängder algätare, men då finns samtidigt risken att man skaffar för många och de istället svälter ihjäl och bidrar med mer näring till vattnet. Man kan även ha ljuset släckt i början, när karet ändå inte innehåller några koraller. När man skaffar fiskar och börjat mata tillförs ny näring, då börjar olika alger växa igen (inte nödvändigtvis samma arter som innan) om man inte har algätande djur. Det kan även växa arter som de flesta algätare inte rör, t ex bruna makroalgen Lobophora(?) eller kulalgen Valonia, men även dessa brukar försvinna med tiden.

Fördelen med flera är att de blir lättare att bära in, man kan ha olika inriktningar i varje (både teknik och djur), och går något snett i ett av dem drabbar det förhoppningsvis inte de andra. Kanske två-tre små kar faktiskt är bättre än ett stort (såvida man inte har utrymmeskrävande djur förstås)?

Varför inte ha två akvarier istället?

Det här karet har lågt pris, intressanta mått (L90cm B60cm H45cm), rimless konstruktion med 10mm optiwhite-glas och ganska snyggt skåp med 9 justerbara fötter. Ytavrinning och sump saknas, å andra sidan är priset bara en bråkdel av de flesta dedikerade saltvattenskar. Skåpet har en skiljevägg i mitten, avdelningen till vänster verkar vara ca 40x55cm (Hornbachs hemsida har bilder på skåpets insida). I värsta fall kanske man kan använda inneskummare i karet (dold bakom en Back To Nature-modul?), eller ett separat sumpskåp bredvid. Hornbach i Göteborg har ett demo-kar som jag fotograferade limfogarna på --hur bra tycker ni limningen ser ut att vara jämfört med dyrare kar? Jag är lite tveksam till om hörnen går att hålla rena från alger utan att skada limfogen, men det gäller kanske alla akvarier.

Möjligen skulle man kunna höja sumpen med plintar eller liknande, men det är fortfarande en bred trälist på nedre framsidan av sumpen som blockerar fläkten. Eller kanske man kan klä in insidan och botten av skåpet med våtrumsmatta.

Någon som provat de här modellerna? Ytavrinningen ser diskret ut och verkar gå att ta isär för rengöring. Därifrån går det bara ner en slang till sumpen, så det plaskar nog en del. Kanske man kan reducera oväsen och saltstänk om slangen mynnar ut i en filtersocka i sumpen. Den medföljande returslangen verkar vara av mjuk PVC, brukar inte sådana bli hårda med tiden? Kanske den borde bytas till silikonslang. Skåpet verkar inte ha någon inre botten, placeras sumpen direkt på rumsgolvet? Jag ser inte heller några ställbara fötter på skåpet.

Ja jag undrade faktiskt lite hur du hinner med att sköta all tekniken, jag tycker jag har fullt upp med mitt enkla lilla kar. 😅

Jag tror det finns enormt mycket kvar att göra, många djur räknas ju fortfarande som "omöjliga" i akvarier... Har du t ex provat azoox-koraller, crinoider, sjöpungar (förutom de du nämnde), mossdjur (Bryozoa), sjöäpplen, stora hydroider (släktet Millepora och liknande), bläckfiskar, mantisräkor, maneter, odling av fisk och räkor? Fast de flesta kräver nog specialakvarium, möjligen med undantag av vissa azoox som Tubastraea.

Sjöfartsmuseet i Göteborg har några, det är allt jag vet.

Fast när den första skummaren tar upp CO2 från luften, så kan det vattnet bara flöda till den andra skummaren (där CO2 scrubbas bort igen). Det flödar ju inget vatten baklänges upp till ytavrinningen och ut i visningskaret, allt måste gå via scrubbern och returpumpen.

Skulle det göra skillnad om scrubbern sitter på den andra skummaren? (Förutsatt att skummarnas sitter i serie, i varsin sump.)

Vad tycker ni som provat detta kar? @MichaelE du har väl ett sådant? Pro-Line versionens skåp sticker upp runt karet vilket jag tycker ser snyggt ut, men samtidigt behövs tydligen en gummilist för att inte vatten skall rinna ner mellan karet och skåpkanternas insida. Kan man lita på den gummilisten, det räcker väl med minsta glipa så kommer eventuellt vatten att sippra ner under? Är sumpens design praktisk (utrymme, oväsen, saltstänk, mm)? Rören verkar tätas med O-ringar, vågar man lita på den lösningen (särskilt på baksidan där det är svårare att komma åt)? Ser den mörkblå bakgrunden bra ut i praktiken (jämfört med svart)? Är färgen hållbar?

SPS eller LPS-inriktning är ju ganska vanligt, men här tänkte jag mer på lite ovanligare specialiseringar, där en organism (eller typ av organism) prioriteras på bekostnad av annat. Exempelvis symbiosanemoner, sjöhästar, mantisräkor och liknande. Berätta gärna om idéer ni inte provat själva, det kan ändå vara inspirerande.

Varför inte ha en skummare direkt i karet? Tunzes inneskummare har ju inbyggt ytavsug (så du slipper separat sumpdel med ytavrinning och returpump). ATO behövs iofs pga skummarens ytavrinning, och när man har värmaren i visningskaret kan snäckor och andra långsamma djur bränna sig på den (möjligen skulle man kunna bygga en bur runt värmaren). Enda riktiga nackdelarna att köra utan sump tycker jag är att man inte kan ha algreaktor (såvida man inte ställer den under karet som ett ytterfilter), och att det kanske inte är lika snyggt med skummaren synlig i karet (även om en del ytavrinningar inte heller är så diskreta).

Jag tolkade det som att @Tenkare tänkt ha tekniken direkt i visningsdelen (och då finns det ju gott om utrymme), inte ett kar med inbyggd sump på baksidan? Själv fick jag nästan ryggskott igår när jag skulle lyfta ur skummaren ur sumpen. 😭

Med 700mm höjd låter det lite svårt att komma åt botten (särskilt mot bakrutan), kanske det även kräver tjockare glas pga höjden. Aquael Ultrascape finns annars i 900x600x450mm (LxBxH) och är inte alltför dyrt: https://www.aquael.com/products/aquaristics/aquarium-sets/ultrascape-set/

Nej det tänkte jag inte på. Men det var tjocka mörkröda lager förut, utom där fiskar rörde om sanden (t ex wrassarnas sovplatser).

Jag doserade 2-3 mkt rågade matskedar till 250 liter vattenvolym. Jag vet inte om detta var onödigt mycket, det har bildat ett slamlager i både sumpen och visningskaret. Det kanske är en god idé att göra rent skummare anna teknik ordentligt efteråt. Det fastnade även mycket döende cyano i ytavsugsgallret, vilket minskade flödet, ett tag fick jag göra rent gallret flera gånger per dag.

Jag blandade först kalkstensmjöl med vanligt kranvatten, sedan testade jag vätska från skummarkoppen men märkte ingen skillnad. Möjligen kan doseringen haft bättre effekt på morgonen precis när ljuset tänts, är inte säker. När cyano först dök upp i mitt kar växte den på sanden, och spred sig först senare till sten. Men när den nu började försvinna stannade den istället kvar längst på vissa stenar. Ett par sådana envisa cyano-fläckar växte på stenar utsatta för stark ström, jag undrar om strömmen kan ha minskar mängden kalkstensmjöl som hamnat på cyanon där? Men det fanns även en annan envis fläck på ett ställe med svagare ström. Till slut tog jag helt enkelt bort cyanon från dessa platser manuellt. I början gav doseringen snabbt resultat, men så fort jag gjort uppehåll verkar cyanon långsamt komma tillbaka igen. Vissa fläckar var däremot förvånansvärt envisa, så jag fortsatte doseringen en hel månad, men senaste veckan har jag trappat ner. Tyvärr ser jag redan ljusbruna fläckar på bottensanden, som om cyanon är på väg tillbaka. Hur har det gått för dig @Lasse ? Jag ska rapportera igen hur det utvecklar sig i framtiden (påminn mig annars). Även om det skulle visa sig ineffektivt i längden kan det kanske ändå göra nytta i kombination med andra metoder...