All aktivitet
-
Klargrön vätska i skummarkoppen
Tog en titt nu, allt såg normalt ut. Reaktorn var halvfull med frisk chaeto men inga andra alger.
-
Klargrön vätska i skummarkoppen
Har inte sett något sådant... Enda ljuset är det som läcker ut ur algreaktorn. Kanske bäst jag undersöker innehållet så inte algväxten är på väg att kollapsa.
-
Klargrön vätska i skummarkoppen
Har inte sett några tecken på grönt vatten i tanken, men kanske det skummas ut allteftersom. Ska tilläggas att det brukar växa en krusbladig alg i reaktorn, kan det vara någon form av förökning hos denna eller chaeton?
-
Klargrön vätska i skummarkoppen
Idag när jag tömde skummarkoppen var vätskan starkt ljusgrön, inte den vanliga brunaktiga färgen. Vad kan detta bero på? Har inte gjort några ändringar i karets rutiner på länge, utan har varit slarvig som vanligt. Förutom skummare använder jag algreaktor med chaeto, som jag inte rört sedan början av 2024. Kan den gröna vätskan vara en varningstecken att något inte står rätt till i algreaktorn?
-
Byta ut sten
Kanske en svart plastpåse, och täcka lite i taget? Men jag har aldrig testat detta själv. 😅
-
Byta ut sten
Kanske du kan täcka över GSP:erna med något som blockerar ljuset? Kanske en plastskål eller grytlapp av silikon?
-
Vit cement
Perlite låter intressant även som bakteriesubstrat, det är ju ett otroligt poröst material. Ser nu att det redan används som filtermedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Perlite#Aquatic_filtration
-
Kalibrera ATC-refraktometer
Skumt, men att döma av dina mätresultat gissar jag att det är rent vatten (noll promille). Precis, jag syftade på flaskan i citatet ovan. Kanske han ställde in refraktometern på 35 promille med noll promilles rent vatten, och i så fall kommer ju akvarievattnet felaktigt att framstå som 70 promille.
-
Kalibrera ATC-refraktometer
Detta förutsatt att kalibreringsvätskan verkligen är på 35 promille, förstås. 🙂
-
Kalibrera ATC-refraktometer
Står det på flaskan vilken salthalt kalibreringsvätskan har? Jag tror de för 35 promille består av vanlig saltlösning, och i så fall borde hög ålder bara göra att vatten eventuellt avdunstade så att salthalten på det som var kvar i flaskan höjdes. Att salthalten i flaskan skulle kunna sjunka till noll låter konstigt.
-
Kalibrera ATC-refraktometer
Men är det inte din nyinköpta refraktometer som är från DD, medan kalibreringsvätskan är från din tidigare mätare? Från trådstarten:
-
Kalibrera ATC-refraktometer
Om du nu har kalibrerat refraktometern med destillerat vatten så kan du ju mäta salthalten på den gamla kalibreringsvätskan! 😃
-
Kalibrera ATC-refraktometer
Kranvatten bör visa 1.000/0 (för de allra flesta tror jag). Testa att kalibrera med kranvattnet, och mät sedan akvarievattnet igen. Vad är salthalten på din kalibreringsvätska? En del är på 35 promille, men andra kan vara destillerat vatten på 0 promille (t ex den som följde med min refraktometer från Sybon). Om du har använt en kalibreringsvätska med 0 promille och ändå ställt in refraktometrarna på 35 promille (i tron att kalibreringsvätskan var på 35 promille) så kan det förklara de konstiga mätningarna av akvarievattnet. Det är nog onödigt, kranvatten fungerar säkert utmärkt i praktiken (särskilt för DD-refraktometern). Lägg hellre pengarna på 35 promilles kalibreringsvätska senare.
-
Kalibrera ATC-refraktometer
Så du har aldrig kalibrerat den gamla förrän nu, när du köpte den nya? Menar du att även den nya mätaren först visade för låg salthalt efter vattenbytet, och därefter plötsligt för hög salthalt? Det skulle kunna bero på att du inte gjort ren den tillräckligt mellan mätningarna. Om det finns kvar sötvatten (från rengöring) på mätaren (eller i pipetten för att droppa vattnet med, om du använder en sådan?), kanske det kan ge för låga värden. Om det finns kvar gammalt intorkat salt kanske det kan ge för höga värden. Kanske även temperaturskillnader kan påverka. Visar även den gamla mätaren hög salthalt nu? Om båda mätarna visar samma värde är det nog inget fel på dem. Däremot kan referensvätskan teoretiskt vara felaktig, det säkraste är kanske att dubbelkolla med någon annan referensvätska. Osmosvatten borde i alla fall gå bra. Kanske rentav vanligt kranvatten för en grov uppskattning. Om du kalibrerar med sötvatten kan den gamla mätaren sedan eventuellt visa 3 promille fel för akvarievatten jämfört med den nya från DD, se https://reefbuilders.com/2010/07/12/dd-seawater-refractometer-scaled-calibrated-seawater-saltwater/
-
30/8 Uppdatering av forummjukvara, förväntad nertid mellan 12-16.
Bilder/ikoner för underforumen visas inte, istället visas en stor generisk bildikon för varje underforum. Layouten verkar använda kolumner för underforum (t ex Nybörjarhörnan, Fiskar och Koraller Och Anemoner), är det avsiktligt? Ingen bugg, men är Dark Mode nytt för forumet? Färgtemat blir då vit text mot mörkgrå bakgrund, men går att ändra längst ner till vänster på alla sidor.
-
Hemförsäkringar-Bostadsrätt
Sa de inget om vattenskador på själva bostaden? Vad jag förstått tidigare så borde vanliga hemförsäkringar täcka det.
-
Manuella kh test. Titrerar vi för långt?
Jag har alltid varit lite osäker på instruktionerna i Saliferts alk-test. Det står att färgen ska slå om från blå/grön till orange-röd eller rosa, "whichever color is observed first", men för mig går det från blå/grön till först gråblå, sedan violett/lila, och slutligen rosa-röd. Ska detta tolkas som att redan violett/lila är detsamma som rosa (och det korrekta värdet), eller ska jag vänta tills det är tydligt rödaktigare? För säkerhets skull undviker jag extrema alk-värden, så att både violett/lila och rosa-röd avläsning är inom det acceptabla intervallet.
-
Dino binder mkt fosfat
För att kolkälledosering ska fungera som näringsexport måste väl även bakterierna skummas ut, annars stannar ju all N och P de konsumerat kvar i systemet och frigörs igen när de individuella bakterierna dör? Så vad som krävs är en ständig odling av nya bakterier som tar upp N och P och därefter flyter med vattenströmmen in i skummaren. Min gissning är att flera saker kan fördröja eller försvåra näringsexport genom kolkälledosering. T ex, om mängden planktoniska(?) bakterier är låg från början och ständigt skummas ut så tar det tid för populationen att byggas upp tillräckligt för att ge effekt, använder man dessutom UVC kanske det dämpar bakterietillväxten ytterligare. Om kolkälledosering främst ökar mängden biofilm i karet kanske den senare aldrig skummas ut (såvida man inte väldigt kraftig vattenrörelse)?
-
Dino binder mkt fosfat
Missade denna del förut. 10x10cm är ju en väldigt liten yta. När jag fått dino har stora delar av botten täckts, plus det som flutit upp till ytan. Allt annat lika skulle det motsvara enorma mängder P i mitt fall.
-
Dino binder mkt fosfat
Ja teorin bakom kolkälledosering är väl att bakterier tar upp N och P, men för att de sedan ska kunna skummas bort krävs det ju att de följer med in i skummaren. Därmed inte sagt att de måste vara planktoniska, kanske det snarare är delar av bakteriebeläggningen på karets inredning som lossnat som klumpar och driver passivt med vattenströmmen? Ja om du matar som vanligt och mörklägger så bör väl inte eventuell phyto kunna föröka sig och ta upp P. Men eftersom du inte använder UVC denna gång gissar jag att en större andel phyto finns kvar i vattnet (utom det som skummats ut), vilket skulle kunna ge en snabbare återhämtning när ljuset sätts på igen. Men det skulle också kunna varit icke fotosyntetiska bakterier som dödades av UVC och frigjorde P istället för att hamna i skummaren. De kanske påverkas mindre av enbart mörkläggning. Har du inga mjukkoraller?
-
Dino binder mkt fosfat
Ja verifiera är förstås mycket bättre. 😁 Jag tänkte på falsifierbarheten av hypotesen (eftersom det aldrig går att bevisa att det inte finns osynlig dino så är hypotesen ovetenskaplig).
-
Har vi verkligen ofta brist på organiskt kol i våra akvarium?
Det låter logiskt för enskilda bakterier, men spelar inte bakteriepopulationens storlek roll också? Om populationen ökar borde den väl samtidigt konsumera mer kol, N och P, varefter överskottet av bakterier skummas ut. Men om skummaren är väldigt effektiv kanske den (i alla fall inledningsvis) hindrar bakterierna från att öka i antal tillräckligt för att göra skillnad. Samtidigt skriver många att höga doser kolkälla kan resultera i synliga lager av genomskinligt slem (bakterier?) i karet, och det är väl i det stadiet som olika problem kan uppstå (t ex dino eller syrebrist). Kanske man borde minska skummarens effekt i början av en kolkälledoseringsperiod, och enbart öka effekten efter att bakteriepopulationen vuxit till sig?
-
Dino binder mkt fosfat
Jag? Nej aldrig.
-
Dino binder mkt fosfat
Ja osynligt dino skulle kunna vara en förklaring (dock svårt att falsifiera). Kan detta rentav vara mekanismen bakom kolkälledosering som näringsexport --istället för odla bakterier som sedan skummas bort, så odlar vi dino (som också skummas bort?). När jag doserade PO4 började dinon försvinna igen, men jag såg ingen ökning av NO3 från dessa döda dino. Om de ökade PO4 vet jag inte, eftersom jag just doserat PO4... Är de inte tvärtom NO3-tester som har sämre noggrannhet, särskilt vid högre värden? Så om t ex Saliferts färgskala visar ca 25mg/l NO3 så är det en gråzon innan man säkert kan se att det minskat till 15mg/l, samtidigt som mitt Red Sea Pro PO4-test tydligt visar nedgången mot noll av PO4.
-
Har vi verkligen ofta brist på organiskt kol i våra akvarium?
Vad är det då som hindrar bakterierna från att växa ochta upp N och P från vattnet? Kanske de hellre utvinner N och P från detritus? Optimal hastighet för vem, bakterierna? För akvaristen är väl inte hastigheten optimal när N och P inte sjunker... Hur höga doser kolkälla har dessa akvarister tillsatt, och hur länge? Kanske de gett upp för tidigt, och i så fall varför?