Christian J

Jag har en gammal förpackning Omega One Shrimp Pellets som jag glömt bort längst in i skåpet, de är 6mm stora. Just den sorten verkar inte finnas på deras hemsida längre, men kanske de här är lika stora: https://www.omegasea.net/products/marine-pellets-large-sinking.aspx Sen finns det säkert massor av andra stora som är avsedda för ciklider eller koi, men de kanske har olämpligt innehåll för saltvattensfisk?

Kan det möjligen vara så att nitrit tlllfälligt stigit just när du mätte nitratet, och därefter snabbt sjunkit till noll igen? Obs detta är en ren gissning. Annars får vi vänta till nästa nitrat-test! 10% en gång gör ingen större skillnad, hade du 35-40ppm nitrat innan kanske det skulle sänka till 32,5-36ppm teoretiskt. Men det är inga katastrofala värden, såvida du inte har känsliga koraller. Jag hade över 50ppm i mitt kar i flera månader utan att det märkbart påverkade djuren (fisk, kräftdjur, svampar, mjukkoraller).

Maskar brukar följa med levande sten, de är oftast nyttodjur men syns sällan dagtid. Kanske glasrosen drog sig undan från masken, i så fall dyker den snart upp igen. Har du bara en kanske du kan ta kål på den (finns både bra och dåliga metoder), annars bör pepparmintsräkor äta små exemplar. Men det kan finnas många andra organismer på levande sten som ser liknande ut, några är ofarliga, några kan bränna koraller: https://lionfishlair.com/saltwater-hitchhikers-id-guide/

Nitrattester (NO3) kan visa felaktigt höga värden om det finns nitrit (NO2) i vattnet (kan förekomma i början). Annars borde du inte fått så höga nitratvärden redan, såvida du inte matat väldigt mycket (kraftig matning kan förstås även öka nitrithalten, om nitrafikationsbakterierna inte hinner med att omvandla all nitrit till nitrat). Om du testar igen om t ex en vecka och nitrattestet visar ett lägre värde så var det förmodligen bara nitrit. Är värdet exakt samma kanske det verkligen är nitrat, dock är det troligen ingen katastrof för fiskar och städpatrull på den nivån (men du kanske borde minska på matningen i så fall).

Man kan klistra in adressen till en på t ex Youtube (så först måste man ladda upp en där). Jag tror inte man kan ladda upp videofiler direkt till forumet, som med stillbilder?

Ja det var en väldigt rörig hemsida, även svårt att se vilka funktioner som hör till vilken skummarmodell. Din har väl t ex inte styrbar pump? Jag hittar bara den här videon, där ser det ut som om slitsarna sitter högt över vattenytan:

Hittar ingen manual för 0730, men däremot denna för 0635: https://blau-aquaristic.com/assets/files/Manual-Scuma0635.pdf --det verkar sitta en O-ring precis över hållaren med vilken man kan justera hur högt skummaren sitter i vattnet. Kanske behöver skummaren sitta högre upp.

Det är samma princip, även om det kanske inte gör så stor nytta när skummet stannar kvar i sumpen. Har du fått ordning på skummaren? Om den fungerar som den ska borde det minska mängden skum på andra platser. Det finns olika sätt att minska mängden bubblor som bildas när vattnet från visningsdelen faller ner i sumpen. Man kan t ex låta vattnet rinna ner i en filtersocka. En något sämre metod är att låta vattnet rinna i ett nästan horisontellt rör som lutar svagt nedåt under vattenytan, med en liten "skorsten" på som luftbubblorna kan leta sig tillbaka och upp/ut genom.

Frågan är hur välkänd distinktionen blivit bland tillverkare och akvarister sedan dess? Jag köpte min Sybon (för salt vatten) 2015 tror jag, så de fortsatte uppenbarligen säljas åtminstone fem år efter artikeln. Och hur många tillverkas primärt för akvariemarknaden idag, kanske den huvudsakliga marknaden är andra användningsområden? De här tre verkar iaf vara uttryckligen anpassade till havsvatten: https://saltivast.se/sv/tester/refraktometer/blau-optisk-saltmatare.html ("Specific Scale For Seawater" enligt texten på locket) https://www.shop-meeresaquaristik.de/Measurement-control-technology/Density-and-salinity-measurement/Refractometers/D-D-H2Ocean-seawater-refractometer-10075::25356.html https://www.shop-meeresaquaristik.de/Measurement-control-technology/Density-and-salinity-measurement/Refractometers/Red-Sea-Seawater-Refractometer-R12018::14753.html Den här nämner inget om havsvatten vad jag kan se: https://www.shop-meeresaquaristik.de/Measurement-control-technology/Density-and-salinity-measurement/Refractometers/ARKA-Refraktometer-AREF::28906.html Osäker på denna, rubriken säger "salinity determination" medan texten säger "salt concentration in saltwater aquaria": https://aqua-medic.de/index.php?r=catalog/product&id=440&cid=48 manualen tillför ingenting: https://aqua-medic.de/manuals/refractometer LED manual_16106383240.pdf Det beror väl lite på hur stor noggrannhet man vill ha. Det går att använda en refraktometer som inte är gjord för havsvatten även om den är kalibrerad mot nollan, det gäller bara att komma ihåg att den i så fall alltid visar 3 promille för mycket när man mäter vanligt akvarievatten. Så jag skulle rekommendera 35 promille kalibreringsvätska enbart så man slipper behöva tänka på det (eller köpa en bättre refraktometer).

Sant, jag undrade främst om JoakimSP menade vattnet från Frizzlife eller en kalibreringsvätska bestående av destillerat vatten. Fast för att undvika missförstånd: normalt brukar akvarister testa osmosvatten med TDS-mätare och akvarievatten med refraktometer. Jag var även lite oklar över vad JoakimSP ville göra: testa vattnet från Frizzlife eller kalibrera refraktometern? Man kan ju inte göra båda samtidigt. Ja, notera även särskrivningen i "salt vatten" jämfört med "saltvatten". Är t ex bräckt vatten salt vatten, saltvatten eller havsvatten (Östersjön)? De flesta refraktometrar verkar vara gjorda för salt vatten (ej havsvatten) enligt Reefbuilders-artikeln, så produktbeskrivningen på https://www.amazon.com/ALLmeter-Refractometer-1-000-1-070-Monitoring-Hydrometer/dp/B0BQMQPZFX är lite vilseledande när den skriver både "Salinity Refractometer" och "Specifically designed for saltwater aquarium salinity measurement". Man kan förstås använda den till saltvattensakvarier trots det, så länge man har avläsningsskillnaden på 3 promille i åtanke. Jag använder själv en liknande refraktometer (av märket Sybon) som jag kalibrerar med 35 promille kalibreringsvätska, men då visar den istället minus 3 promille om jag testar osmosvattnet (fast det gör jag aldrig med refraktometern).

Ett osmosfilter producerar inte destillerat vatten, bara filtrerat sötvatten (oftast kallat "osmosvatten"). Det finns normalt inte heller någon anledning att mäta salthalten på vare sig kranvatten eller osmosvatten, utan en refraktometer används för att mäta salthalten på akvarievattnet (efter att salt tillförts). Däremot kan man mäta effekten av ett osmosfilter med en TDS-mätare, ett helt annat mätinstrument. Menar du att du har en kalibreringsvätska som består av destillerat vatten? I så fall kan du kalibrera refraktometern med det (visar den 1.012 med destillerat vatten är den uppenbarligen felkalibrerad). Men observera att ALL001 verkar vara byggd för att mäta salt vatten, vilket skiljer sig med 3 promille från havsvatten: https://reefbuilders.com/2010/07/12/dd-seawater-refractometer-scaled-calibrated-seawater-saltwater/ --allra bäst är nog att kalibrera med en 35 promille kalibreringsvätska. Kranvatten eller osmosvatten kanske kan användas som kalibreringsvätska för en refraktometer i brist på annat, men noggrannheten påverkas nog i olika grad (hur mycket vet jag inte).

Hejsan och välkommen! Vad jag minns är den tumregeln från tiden när det bara fanns tryckpumpar som producerade en smal, hård vattenstråle. Moderna streampumpar (designade enbart för vattenrörelse) skapar en mycket bredare stråle, och kan därför ha en kapacitet på kanske 20-30 ggr akvariets volym. Exakt hur mycket beror på typ av djur och inredning, men även på om pumparna är styrbara (pulserande ström är mycket effektivare än konstant). Däremot brukar 10 ggr volymen fortfarande användas för returpumpen i sumpen (när dessa används).

Nej tvärtom, finns det nitrit i vattnet så visar nitrattester för högt. Det står även på den länkade sidan: "If the water has elevated Nitrite content, the reaction could be overwhelming, giving the wrong impression that the nitrate levels are high." Men i ett inkört saltvattenakvarium bör det inte finnas mätbar nitrit.

Mjukkoraller är nog tåligast men trivs oftast med samma akvarieteknik som behövs för SPS (starkt ljus och vattenrörelse). LPS (och kolonianemoner?) är nog vanligast, de vill kanske ha lite svagare ljus och mindre vattenrörelse än SPS. SPS räknas väl generellt som svårast (av de som brukar säljas), men det finns stor variation, t ex bland Acropora finns både relativt tåliga och väldigt känsliga. Men man bör nog vänta flera månader (ett halvår?) innan man provar SPS i ett nytt kar, eftersom de anses vara känsligare för svängningar i vattenkvalitén som brukar vara vanligt i början.

Det finns varianter av mjukkoraller som kan fluorescera fint, dessutom tycker jag deras rörelser ofta gör dem intressantare än SPS. Alla du räknar upp (utom Discosoma) är väl stenkoraller, och behöver calcium och alkalinitet (helst automatiskt doserat). Daglig matning behövs däremot inte.

Fotosyntetiska mjukkoraller är generellt enkla. De kan ofta placeras nästan överallt, men enskilda arter vill kanske inte ha för starkt ljus. Arter utan zoxantheller kräver däremot regelbunden matning, om de överhuvudtaget går att hålla vid liv, och föredrar skugga. Green star polyps (GSP) anses väl vara extra tåliga. Även skivanemoner kanske? Om du inte vill tillsätta kemikalier bör du kanske undvika stenkoraller, eftersom de förbrukar kalcium och alkalinitet. Dock förbrukas alkalinitet i alla kar oavsett (både Ca och alk går lätt att ersätta med t ex Carbo-Calcium genom ATO:n, om man inte vill använda separata doserpumpar). Vissa kolonianemoner kan vara giftiga (särskilt släktet Palythoa), men inte alla. Kenya tree och en del andra koraller kan släppa dotterkolonier, men de borde vara lätta att gallra. Även Green star polyps bör vara lätta att gallra vid behov (om du är tveksam, sätt dem på en ensam sten i sanden så kan de inte sprida sig någonstans). "Blue Anthelia" däremot påstås vara omöjlig att kontrollera, så de bör man kanske undvika: https://reefbuilders.com/2018/02/06/stop-adding-blue-polyps-to-your-reef-tank/ även Aiptasia bör man försöka undvika att få in (följer ofta med levande sten).

Det beror lite på hur det startats. Med levande sten från ett annat av mina akvarier skulle jag kanske inte vänta alls. Med LS som jag just köpt, kanske ett par veckor om stenen är väl inkörd i butik, är stenen färsk/nyimporterad kanske nån vecka längre. Jag läser nu att du köpte levande sten samtidigt som räkan och snäckorna, det kan också ha bidragit till farliga svängningar i vattenkvalité.

Jag har ingen aning om vad färgerna på testickorna innebär. Är du säker på att räkan är död och inte bara har ömsat skal? Om den är död, har du kanske acklimatiserat den för fort? Jag brukar låta vatten droppa ca en droppe per sekund i minst en timme tills salthalten i påsen från butiken är samma som i akvariet. Å andra sidan brukar snäckor också vara känsliga, det är rentav vanligare att snäckor dör än kräftdjur enligt min erfarenhet.

Hur mycket vattenrening man behöver beror helt på hur bra/dåligt kranvattnet är, i många delar av världen går det ju t ex inte att dricka kranvatten pga föroreningar. Jag har Göteborgs kommunala kranvatten och har kört i många år utan vare sig osmosfilter eller vattenbyten, ICP-tester har inte visat några förhöjda värden av t ex koppar (däremot kisel, vilket aldrig varit ett problem i praktiken). Nu har jag testat osmos ett par år, men tror inte jag egentligen behöver det (fast det är bra till krukväxterna). Om du ska seriekoppla extra filter så kanske det behövs högre vattentryck, kan boosterpumpen användas till det? Kanske Aqua Medics support vet med säkerhet? Men jag är tveksam till om extra filter behövs, såvida du inte har väldigt dåligt kranvatten.

Hur länge har filtret använts? Rekommendationen i min Aqua Medic-manual (iofs för Easy Line Professional) är att byta sediment- och kolfilter årligen, såvida inte kranvattnet är extremt förorenat. De nya filtren bör sköljas innan de monteras. Själva osmosmembranet sägs normalt ha en livstid på flera år, men om sediment- och kolfiltren inte har bytts på väldigt lång tid kanske även osmosmembranet bör bytas. Jag har köpt mina Aqua Medic-filter från https://www.shop-meeresaquaristik.de vara bara noga med att få rätt dimensioner till din modell. Seriekoppla två osmosanläggningar låter komplicerat och onödigt.

På den nedersta är det kanske glasrosor. På den översta bilden vet jag inte vad det är, men det är inte glasrosor (Aiptasia). På mellersta bilden ser jag ingenting. Små glasrosor (ca 5-10mm?) kan ätas av pepparmintsräkor. Ett annat sätt att bekämpa glasrosor som växer i hålor är att begrava dem i epoxy (avsedd att fästa koraller med), men finns det andra utgångar kommer glasrosen att flytta sig dit. Jag skulle avråda från att koka hela stenarna om avsikten med dem är att påskynda startprocessen.

Kan du inte använda två värmare i så fall? På vintern behövs båda för att värma karet, men om en av dem hakar upp sig på sommaren kommer den inte att kunna överhetta karet på egen hand. Å andra sidan bör en temperaturkontroller för 500kr inte kosta mer än två nya värmare...

Ett billigare alternativ är att inte överdimensionera värmaren, utan istället använda en som nätt och jämnt klarar att värma karet till lagom temperatur när den går dygnet runt. Då kan det inte bli för varmt även om den skulle haka upp sig...

Jag tycker främsta poängen med en sump är att gömma undan teknik så den inte syns. Det finns kanske även ett större urval av produkter att välja på (t ex skummare och algreaktor) jämfört med sådana avsedda att ha i akvariets visningsdel, även om de flesta produkter är avsedda för större kar än 80 liter. Om du börjar med tåliga djur skulle jag prioritera en skummare, både för jämnare vattenkvalité och syresättning. Även värmare och termometer förstås. Möjligen skulle du kunna lägga Chaetomorpha-alger i ett sumpfack för att minska behovet av vattenbyten, risken är dock att det börjar växa trådalger i hela sumpen av sumpbelysningen. ATO för avdunstningen tycker jag främst är för bekvämlighetens skull. Ersätter man avdunstat vatten ett par gånger i veckan påverkas knappast salthalten särskilt mycket (jag kan dock ha fel, vissa djur kanske är känsligare än andra). Både kalcium och alkalinitet kan enkelt doseras med Tropic Marin Carbo-Calcium direkt i en ATO-behållaren, så slipper man extra doseringspumpar och behållare.

Mina pepparmintsräkor åt små exemplar av glasrosor väldigt effektivt, men rörde inte de stora. Så jag dödade de stora själv på olika sätt och lät räkorna ta hand om de små. Ofta brukar det varnas för att försöka döda glasrosor eftersom fragment av dem då kan sprida sig, men om man har räkor som äter de små är det ju ingen fara.