Christian J

Det är lite av ett mysterium i mitt fall: första Triton-testet år 2019 visade 1875.00 µg/l, medan nästa test 2023 visade 1873.00 µg/l --nästan exakt samma! Jag började inte använda osmosfilter förrän 2022. Jag har kopparrör i badrummet, men de var 15 år gamla när jag startade karet.

Inte nödvändigtvis. Jag gjorde ett Triton-test efter 5 år utan vare sig osmos eller vattenbyten, och inga skadliga ämnen hade ansamlats alls. Enda förhöjda ämnet var kisel, jag vet inte om det berodde på kranvattnet (Göteborgs kommunala) eller mitt filtermedia. Numera använder jag osmos men har inte märkt någon positiv skillnad. Men det kan som sagt fungera som extra säkerhet, även om det inte skyddar mot allt. Jag skulle inte bry mig om det förrän värdet av djuren i karet börjar stiga, i samma veva kan man även börja fundera på andra extra säkerhetslösningar som t ex batteribackup.

Låter som en genialisk idé, hur mycket bör man dosera?

Det behöver inte vara fallet, de kan se ut så ibland men bör pumpa upp sig igen inom någon dag.

Ikeas köksstommar är stabila (efter förstärkning så de inte kan skeva i sidled om man råkar knuffa till dem), och man kan välja luckor som "passar" till ett vardagsrum. Måtten är lite svåra dock, men kanske den här på 80x40x40 fungerar tillsammans med en utskjutande bänkskiva ovanpå? https://www.ikea.com/se/sv/p/metod-vaeggskap-med-2-doerrar-vit-axstad-matt-vit-s29469191/ En annan idé kan vara att skaffa en billig/tråkig akvariebänk och klä den med snyggare paneler utanpå.

Nu besökte jag Sjöfartsmuseet igen, denna gång bildade de flesta par precis som du skrev. Jag tror även jag såg en löst sammansatt grupp på 3-5st.

Det är nog återigen en fråga om koncentration, ungefär som när man sprutar kalciumhydroxid på Aiptasia.

Fast då vet man ju inte koncentrationen...

En del långsamma djur kanske sätter sig på värmaren när den är stoppad, och bränner sig sedan när den startar. Annars är det nog främst för att man inte vill att värmaren skall synas i karet. Har även läst att vissa fiskar (tryckare?) kan bita sönder värmare, men då borde väl även pumparnas sladdar vara i riskzonen?

Jag hade nog kostat på mig nya tester för säkerhets skull. Du skulle möjligen kunna testa testkiten med dels rent vatten, dels vatten med känd nitrat- eller fosfatkoncentration. Natriumnitrat finns i kryddhyllan i livsmedelsaffärer, kaliumdivätefosfat säljs av en del sötvattensbutiker (sök på forumet för länkar och dosering).

Allra säkrast tror jag är att ha säkerhetsmarginal i sumpens volym, så att tillförseln av vatten från visningskaret upphör innan sumpen hinner översvämmas. Ett annat problem som (teoretiskt) kan uppstå är att ATO-pumpen hakar upp sig så att hela ATO-behållaren töms, även det vattnet kommer då att samlas i sumpen.

Det kan bero på typ av alg och korall, en del gillar starkt flöde, andra svagt. Mest effektivt tror jag är att skapa en resonansvåg i karet (med styrbar pump), då får man lagom rörelse överallt.

Är dessa tester gjorda i kar utan levande sten? I sådana fall verkar ju levande sand göra stor nytta. Även om man har levande sten kanske levande sand bidrar i början, och om inte prisskillnaden är hutlös skadar det säkert inte oavsett...

Ytterfiltret gör nog varken till eller från med saltvatten. Använder du ingen annan cirkulation? Jag skulle rekommendera en eller två streampumpar, gärna programmerbara. Jag tycker levande sten är både bra (pga bakterier) och intressant (pga olika små organismer). Parasiter (som Cryptocaryon) bör inte följa med såvida inte stenen tidigare legat i ett kar med fiskar (och även då försvinner eventuella parasiter efter ett par månader utan fisk). Däremot kan glasrosor (Aiptasia) ibland följa med levande sten, men de bör isf gå att bekämpa med pepparmintsräkor. Fast jag skulle nog inte köpa sten med synliga glasrosor på. Vad jag förstår är "levande sand" vanlig sand som tillsatts bakterier, om dessa fortfarande lever efter att sanden legat i månader i en påse har jag ingen aning om. Även död sand bör koloniseras av bakterier ganska snabbt i akvariet om man använder levande sten eller doserar bakteriekultur. Jag skulle nog uppgraderat med en inneskummare (t ex Tunze 9004) för jämnare vattenkvalité. Automatisk vattenpåfyllning är bekvämt, men jag tror inte djuren påverkas så mycket om du istället fyller på manuellt ett par gånger i veckan. Möjligen kan en inneskummare fungera bättre med automatisk vattenpåfyllning pga mer exakt vattennivå. Främsta fördelen med en sump är att dölja teknik (t ex skummare, värmare, algreaktor och liknande), nackdelen är ökad komplexitet.

Tunze hade ett "Water Level Alarm 7607/2": https://www.reef2reef.com/threads/tunze-7607-2-water-level-alarm-literally-new.201558/ det verkar inte tillverkas längre men finns kanske fortfarande i någon butik i Europa.

Det grundläggande problemet med remissen är förstås nivån av byråkratisk detaljstyrning (corruptissima re publica plurimae leges), men det vill de nog inte höra... Istället för absoluta mått skulle jag föreslå frasen "anpassat efter den aktuella artens naturliga levnadssätt" även för längd och volym ovan. Måste detta "blad" vara tryckt på papper eller kan en miljövänligare webbsida räcka? Kanske frasen "skriftlig information" passar bättre. Överflödig regel, eftersom akvarister knappast vill att fiskarna skall hoppa ut. Även en mer generell formulering som t ex "säkerställ att fiskarna inte kan ta död på sig själva" vore ganske överflödig. Innebär detta att även kortare resor iväg från akvariet förbjuds? Att försäljning av foderautomater innebär uppmuntran till djurplågeri? Den mer generella frasen "tillsyn så ofta som deras behov av omvårdnad kräver" passar kanske bättre.

Vill bara nämna att detta är det normala förloppet för Cryptocaryon. Det viktiga är att den sedan inte återkommer i cykler, men om detta inte skett sedan december tycks du ju ha klarat dig.

Jag använder inte karantän, UVC eller mediciner, men har trots det inte fått ett enda (synligt) ich-utbrott på åtta år. Är lite förvånad själv, min enda förklaring (förutom osannolik tur) är att fiskarna utvecklat immunitet hos grossisten eller butiken (kanske med hjälp av UVC och medicinering).

Det kan stämma vad gäller filter (ej skummare). När filtret är avstängt förbrukar bakterierna allt syre och börjar sedan eventuellt producera giftigt vätesulfat. Å andra sidan är det många som använder en djup sandbädd i visningskaret just för att åstadkomma anaeroba förhållanden (i avsikt att få bakterierna att bryta ner nitrat), men jag vet inte riktigt vad som får sådana sandbäddar att fungera säkert (eller gör de?).

Jag tänkte att man kanske kunde rengöra enbart förfiltret, om ett sådant finns och är lättåtkomligt.

Kan man få svamp att växa i ett ytterfilter (t ex på småbitar av levande sten), och gör svampen i så fall nytta som näringsexport (jämfört med mjukkorallerna i karet)?

Detta förutsätter väl att man rengör filtret regelbundet... Brukar det inte sägas att de medföljande slangarna kan hårdna (av saltvatten?) och lossna? Men jag vet inte vad Eheims slangar är gjorda av nuförtiden. I värsta fall kan de kanske bytas ut mot silikonslang.

Vad har du för algätare i karet?

Jag använder Tropic Marin Carbo-Calcium. Nackdelen om man bara har mjukkoraller är att kalcium-halten i akvariet blir lite högre eftersom det inte förbrukas. Vanligt bikarbonat från livsmedelsaffären (löst i sötvatten) kan också användas om man enbart vill höja alkalinitet, det kostar betydligt mindre. Doserar genom ATO:n, men eftersom avdunstningen kan variera mycket bör man mäta alkaliniteten regelbundet och anpassa doseringen av lösningen. Kanske man rentav kan förutse förändringar i avdunstningen genom att hålla koll på luftfuktigheten i akvarierummet? Men så noggrann är inte jag.

Läste en gång att det kan vara små organiska partiklar som lär synas extra bra just i blått/violett ljus. Vissa djur kan röra upp mycket. Nya skummare kan läcka mikrobubblor, men det bör normalt minska eller upphöra efter en månad eller så, och använder du den medföljande filtersockan till 9410 bör den också fånga bubblorna.