Christian J

Det här karet har lågt pris, intressanta mått (L90cm B60cm H45cm), rimless konstruktion med 10mm optiwhite-glas och ganska snyggt skåp med 9 justerbara fötter. Ytavrinning och sump saknas, å andra sidan är priset bara en bråkdel av de flesta dedikerade saltvattenskar. Skåpet har en skiljevägg i mitten, avdelningen till vänster verkar vara ca 40x55cm (Hornbachs hemsida har bilder på skåpets insida). I värsta fall kanske man kan använda inneskummare i karet (dold bakom en Back To Nature-modul?), eller ett separat sumpskåp bredvid. Hornbach i Göteborg har ett demo-kar som jag fotograferade limfogarna på --hur bra tycker ni limningen ser ut att vara jämfört med dyrare kar? Jag är lite tveksam till om hörnen går att hålla rena från alger utan att skada limfogen, men det gäller kanske alla akvarier.

Möjligen skulle man kunna höja sumpen med plintar eller liknande, men det är fortfarande en bred trälist på nedre framsidan av sumpen som blockerar fläkten. Eller kanske man kan klä in insidan och botten av skåpet med våtrumsmatta.

Någon som provat de här modellerna? Ytavrinningen ser diskret ut och verkar gå att ta isär för rengöring. Därifrån går det bara ner en slang till sumpen, så det plaskar nog en del. Kanske man kan reducera oväsen och saltstänk om slangen mynnar ut i en filtersocka i sumpen. Den medföljande returslangen verkar vara av mjuk PVC, brukar inte sådana bli hårda med tiden? Kanske den borde bytas till silikonslang. Skåpet verkar inte ha någon inre botten, placeras sumpen direkt på rumsgolvet? Jag ser inte heller några ställbara fötter på skåpet.

Ja jag undrade faktiskt lite hur du hinner med att sköta all tekniken, jag tycker jag har fullt upp med mitt enkla lilla kar. 😅

Jag tror det finns enormt mycket kvar att göra, många djur räknas ju fortfarande som "omöjliga" i akvarier... Har du t ex provat azoox-koraller, crinoider, sjöpungar (förutom de du nämnde), mossdjur (Bryozoa), sjöäpplen, stora hydroider (släktet Millepora och liknande), bläckfiskar, mantisräkor, maneter, odling av fisk och räkor? Fast de flesta kräver nog specialakvarium, möjligen med undantag av vissa azoox som Tubastraea.

Sjöfartsmuseet i Göteborg har några, det är allt jag vet.

Fast när den första skummaren tar upp CO2 från luften, så kan det vattnet bara flöda till den andra skummaren (där CO2 scrubbas bort igen). Det flödar ju inget vatten baklänges upp till ytavrinningen och ut i visningskaret, allt måste gå via scrubbern och returpumpen.

Skulle det göra skillnad om scrubbern sitter på den andra skummaren? (Förutsatt att skummarnas sitter i serie, i varsin sump.)

Vad tycker ni som provat detta kar? @MichaelE du har väl ett sådant? Pro-Line versionens skåp sticker upp runt karet vilket jag tycker ser snyggt ut, men samtidigt behövs tydligen en gummilist för att inte vatten skall rinna ner mellan karet och skåpkanternas insida. Kan man lita på den gummilisten, det räcker väl med minsta glipa så kommer eventuellt vatten att sippra ner under? Är sumpens design praktisk (utrymme, oväsen, saltstänk, mm)? Rören verkar tätas med O-ringar, vågar man lita på den lösningen (särskilt på baksidan där det är svårare att komma åt)? Ser den mörkblå bakgrunden bra ut i praktiken (jämfört med svart)? Är färgen hållbar?

SPS eller LPS-inriktning är ju ganska vanligt, men här tänkte jag mer på lite ovanligare specialiseringar, där en organism (eller typ av organism) prioriteras på bekostnad av annat. Exempelvis symbiosanemoner, sjöhästar, mantisräkor och liknande. Berätta gärna om idéer ni inte provat själva, det kan ändå vara inspirerande.

Varför inte ha en skummare direkt i karet? Tunzes inneskummare har ju inbyggt ytavsug (så du slipper separat sumpdel med ytavrinning och returpump). ATO behövs iofs pga skummarens ytavrinning, och när man har värmaren i visningskaret kan snäckor och andra långsamma djur bränna sig på den (möjligen skulle man kunna bygga en bur runt värmaren). Enda riktiga nackdelarna att köra utan sump tycker jag är att man inte kan ha algreaktor (såvida man inte ställer den under karet som ett ytterfilter), och att det kanske inte är lika snyggt med skummaren synlig i karet (även om en del ytavrinningar inte heller är så diskreta).

Jag tolkade det som att @Tenkare tänkt ha tekniken direkt i visningsdelen (och då finns det ju gott om utrymme), inte ett kar med inbyggd sump på baksidan? Själv fick jag nästan ryggskott igår när jag skulle lyfta ur skummaren ur sumpen. 😭

Med 700mm höjd låter det lite svårt att komma åt botten (särskilt mot bakrutan), kanske det även kräver tjockare glas pga höjden. Aquael Ultrascape finns annars i 900x600x450mm (LxBxH) och är inte alltför dyrt: https://www.aquael.com/products/aquaristics/aquarium-sets/ultrascape-set/

Nej det tänkte jag inte på. Men det var tjocka mörkröda lager förut, utom där fiskar rörde om sanden (t ex wrassarnas sovplatser).

Jag doserade 2-3 mkt rågade matskedar till 250 liter vattenvolym. Jag vet inte om detta var onödigt mycket, det har bildat ett slamlager i både sumpen och visningskaret. Det kanske är en god idé att göra rent skummare anna teknik ordentligt efteråt. Det fastnade även mycket döende cyano i ytavsugsgallret, vilket minskade flödet, ett tag fick jag göra rent gallret flera gånger per dag.

Jag blandade först kalkstensmjöl med vanligt kranvatten, sedan testade jag vätska från skummarkoppen men märkte ingen skillnad. Möjligen kan doseringen haft bättre effekt på morgonen precis när ljuset tänts, är inte säker. När cyano först dök upp i mitt kar växte den på sanden, och spred sig först senare till sten. Men när den nu började försvinna stannade den istället kvar längst på vissa stenar. Ett par sådana envisa cyano-fläckar växte på stenar utsatta för stark ström, jag undrar om strömmen kan ha minskar mängden kalkstensmjöl som hamnat på cyanon där? Men det fanns även en annan envis fläck på ett ställe med svagare ström. Till slut tog jag helt enkelt bort cyanon från dessa platser manuellt. I början gav doseringen snabbt resultat, men så fort jag gjort uppehåll verkar cyanon långsamt komma tillbaka igen. Vissa fläckar var däremot förvånansvärt envisa, så jag fortsatte doseringen en hel månad, men senaste veckan har jag trappat ner. Tyvärr ser jag redan ljusbruna fläckar på bottensanden, som om cyanon är på väg tillbaka. Hur har det gått för dig @Lasse ? Jag ska rapportera igen hur det utvecklar sig i framtiden (påminn mig annars). Även om det skulle visa sig ineffektivt i längden kan det kanske ändå göra nytta i kombination med andra metoder...

Sist jag var där räknade jag till närmare 50st fungior runtom i karet.

Jag har bara fått dino med helt nollade värden (efter överdosering av kolkälla). Inget jag känner igen. Läste lite om dem nu, de verkar mest förekomma i sötvatten men kan tydligen även existera i saltvatten i sällsynta fall. Några menade att de trivs med höga kiselvärden, eller i kar utan levande sten.

Smutsgul färg associerar jag med dino, likaså nollade näringsämnen. Fast på bilden ser det lite gulgrönt ut, eller är det kameran? Vad innebär "droppar"?

Jag är mestadels mållös, men följer tråden med intresse. 🧐

Säkraste är nog att skriva direkt till Red Sea och fråga.

Det är isf kanske goda nyheter för akvarister, eftersom vi kan stödmata dem. Å andra sidan kanske det är stressande för sjöstjärnan att bli flyttad till en matningskorg med jämna mellanrum (som i videon i den länkade tråden). Undras om den hinner fram samma natt om man istället lägger mat fritt i visningskaret efter att ljuset släckts. Det måste även vara tillräckligt mycket mat så att inte övriga renhållningsdjur äter upp alltihopa.

Det är intressant att flera har sett Linckia laevigata på döda djur. Jag har lite svårt att tro att det är deras naturliga beteende, på korallrev finns det ju mängder av andra djur (fiskar dagtid, kräftdjur nattetid) som borde hinna äta upp allt långt innan en sjöstjärna hinner fram. Istället föreställer jag mig att långsamma djur som sjöstjärnor måste nöja sig med föda som andra djur inte tål eller kommer åt (som giftiga svampar, eller tunn biofilm). Kan det vara så att laevigata äter bakterier som växer på döda djur?

Linckia sägs vara känsliga under transport och/eller acklimatisering, men ingen verkar veta exakt varför. Kanske det beror på temperaturen under hemtransporten eller acklimatiseringen? Kanske något med vattenkemin i ditt kar? Eller så var den redan skadad hos butiken eller grossisten, men det syntes inte förrän hemma hos dig. Har de väl klarat acklimatiseringen borde de överleva åtminstone några månader i akvarium. Här framförs lite olika teorier om deras hälsa generellt: https://www.reef2reef.com/ams/linckia-laevigata-an-analysis-of-plausible-causes-of-mortality-in-captivity.936/ Är det inte snarare så att vi inte vet hur vi skall hålla dem vid liv? Kanske det är någon enkelt detalj som vi inte har upptäckt än. Den här skribenten verkar exempelvis ha positiva erfarenheter av utfodring med Massticks: https://www.reef2reef.com/threads/linckia-laevigata-diet-unlocked.1031079/ --om detta verkligen räcker som foder (även på lång sikt, utan att leda till näringsbrist) så är kanske inte Linckia laevigata alltför svåra att utfodra. Tyvärr har inte trådstartaren skrivit något mer i tråden sedan 2024, det skulle vara intressant att höra hur det har gått.

Oavsett om man använder osmosfilter eller inte så tror jag det är säkrast att spola en stund ur kranen innan man kopplar in osmosfiltret: https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/dricksvattnets-kvalitet#toc-4 "Vattenledningarna i huset kan vara långa, och vattnet kan ha stått stilla i dem länge. Det senaste vattnet som spolats genom dem kan ha varit varmvatten, och när varmvattnet passerar kan metaller från ledningarna följa med vattnet."