Christian J

Borde inte bakteriepopulationens biomassa vara ganska konstant i en etablerad djup sandbädd? Nitrat däremot konsumeras väl även om biomassan är oförändrad, eftersom denitrifikationsbakterierna behöver syret för sin överlevnad. Annars skulle kanske minskad matning leda till minskad tillgång på nitrat och därmed minskad mängd bakterier, vilket skulle kunna förklara en liten ökning av N&P efter att mörkläggningen och UVC avslutats. Tidigare skrev du att du inte matade, eller matade ganska lite: Om å andra sidan diffusionen av N&P ner i sandbädden är en ganska långsam process, så borde man kanske inte se några snabba förändringar efter bara tre dagars mörkläggning+UVC?

Kan bakteriepopulationen ha minskat eftersom han gjorde uppehåll med matningen under samma tidsperiod, och när sedan matningen påbörjades igen blev det en fördröjning innan bakteriepopulationen återhämtade sig? Fast jag har aldrig hört att bakterier i djupa sandbäddar kan minska P, bara N. Alternativt är det produktionen av phyto som kommit igång igen, efter en fördröjning under mörkläggningen.

Vad beror ökningen mellan 29/6 och 3/7 på?

Problemet med att ringa försäkringsbolag är väl just att svaret är muntligt. Helst vill man väl att de skriftliga försäkringsvillkoren skall vara tydliga, annars blir man ju helt utlämnad till utredarens godtycke vid en skadeanmälan oavsett vad de sagt muntligen. Kanske en husdjursförsäkring även täcker akvariedjur? Själv hoppas jag bara att min försäkring täcker vattenskador på bostaden vid läcka. Bästa sättet att försäkra sig mot tekniska missöden är väl annars olika former av backup (t ex batteri) och idiotsäkra lösningar (webkamera, inte större ATO-behållare än sumpens volym klarar, osv). Vad gäller värderingen kan jag förstå om försäkringsbolag inte kan/vill värdera fraggar som man odlat själv, men de borde väl åtminstone kunna utgå från inköpspris på kvitton.

Jag har ingen aning, vill bara nämna det som möjlig alternativ förklaring. Ja det är ju bara en mindre mängd phyto i karet även under normala omständigheter, så P-stegringen från döda phyto borde vara ganska liten och även försvinna ganska fort. Du skrev även att du inte matat i samband med mörkläggning+UVC. Då faller även min teori om att utebliven näringsexport (från kontinuerlig skumning av phyto) skulle orsakat stegring av P under mörkläggningen. Istället borde P börja stiga först när du började mata igen efter mörkläggningen, och fram tills phytobeståndet återhämtat sig. Kan du se det från dina mätningar? Jag har bara fått dino när jag överdrivit kolkälledosering, och då bara på slutet just när N&P närmat sig noll. Min gissning är att dino inte gillar detta, men klarar det bättre än konkurrerande organismer. Efter N&P-dosering har dinon försvunnit av sig självt efter ett tag, kanske för att andra organismer konkurrerat ut dem. Men om det saknas tillräcklig konkurrens kanske dinon inte försvinner utan istället gynnas av N&P-dosering, som du föreslog. Ja, t ex om P är nollad efter överdriven kolkälledosering... Någon skrev att effekten kunde bero på typ av dino, att inte alla sorter blir frisimmande och därigenom kan UVC-bestrålas? De jag haft bildade vertikala trådar från botten, som senare flöt upp till ytan.

Min hypotes var att phyto ständigt förökar sig i akvariet men lika snabbt skummas ut igen, därigenom den eventuella näringsexporten. Det gjordes ju en analys av avskum 2010: https://reefs.com/magazine/elemental-analysis-of-skimmate-what-does-a-protein-skimmer-actually-remove-from-aquarium-water/ "So what, exactly, does skimming do? On the subject of water remediation; the most conservative, permissible (but not compelling!) answer is that skimming removes lots of (living or dead? unknown) microorganisms that populate the aquarium water, and in so doing removes the (organic) carbon, phosphorus, and nitrogen that comprise their biochemical makeup. In addition, dissolved organic compounds may also be removed, but the data do not support the proposition that these dissolved organic species constitute a major amount of the total organics removed." Men "microorganisms" kan även vara annat än (photosyntetiska) phytoplankton, och då kanske koncentrationen inte påverkas av mörkläggning (men däremot av UVC). Hittade även denna analys från i år, där @Lasse kommenterar: https://www.reef2reef.com/threads/oceamo-skimmate-analysis-results-discussion.1093150/page-2#post-13240103 "As I understand it - correct me if I´m wrong - the export rate is calculated from atomic P - it include even P bound in the accumulated biomass of skimmer cup bacteria. The export rate is around 0.8 % of the PO4 content of the water - probably a little lower because the organic phosphorus is filtered out in a photometric phosphate analyse." --Vad innebär "The export rate is around 0.8 % of the PO4 content of the water", är det 0,8% per tömd skummarkopp eller något annat? (Jag försöker uppskatta hur effektivt skummare avlägsnar P...) Det skulle kunna bero på att phyton ständigt decimeras av skummaren (näringsexport). Om skummare inte används så borde väl phyto-tillväxten istället begränsas av näringsbrist (järn?) eller predation av olika filtrerare. Grönt vatten är väl ganska sällsynt i saltvattenskar (kan inte minnas att jag någonsin hört talas om det), så något måste ju hålla nere koncentrationen.

Ja, fast det är väl enbart om döda phyto och/eller dino bryts ner i karet (istället för att skummas bort) som de kan leda till en snabb höjning av N&P? Däremot bör väl den uteblivna näringsexporten av phyto (pga mörkläggning och sterilisering) endast resultera i en långsam höjning av N&P, i takt med matningen. När sedan phyto-populationen återhämtar sig borde höjningstakten gradvis avta igen.

För att utveckla detta: 1. Phyto som hamnar i skummaren är väl en form av näringsexport? Så vid mörkläggning upphör förökningen (och därmed näringsexporten) av phytoplankton. 2. Den existerande phyto-populationen överlever mörkläggning, men mycket skummas ut eller dödas av UVC. Den del som dödas av UVC ökar N & P när den bryts ner (eller hamnar döda phyto också i skummaren?). 3. När sedan mörkläggning och UVC upphör är det så lite levande phyto kvar i vattnet att det tar tid innan populationen blivit tillräckligt stor för att näringsexporten genom skummaren ska få effekt igen.

UVC borde väl även döda phytoplankton, som kanske också bidragit med en del P och N?

Har för mig att det fanns en (eller flera) i Ras Mohammad/Röda havet vid namn "George", som dykare brukade handmata med kokta ägg. Här är en annan som också heter George: https://oceanrafting.com.au/maori-wrasse-the-friendliest-fish-on-the-reef/

Det är lite av ett mysterium i mitt fall: första Triton-testet år 2019 visade 1875.00 µg/l, medan nästa test 2023 visade 1873.00 µg/l --nästan exakt samma! Jag började inte använda osmosfilter förrän 2022. Jag har kopparrör i badrummet, men de var 15 år gamla när jag startade karet.

Inte nödvändigtvis. Jag gjorde ett Triton-test efter 5 år utan vare sig osmos eller vattenbyten, och inga skadliga ämnen hade ansamlats alls. Enda förhöjda ämnet var kisel, jag vet inte om det berodde på kranvattnet (Göteborgs kommunala) eller mitt filtermedia. Numera använder jag osmos men har inte märkt någon positiv skillnad. Men det kan som sagt fungera som extra säkerhet, även om det inte skyddar mot allt. Jag skulle inte bry mig om det förrän värdet av djuren i karet börjar stiga, i samma veva kan man även börja fundera på andra extra säkerhetslösningar som t ex batteribackup.

Låter som en genialisk idé, hur mycket bör man dosera?

Det behöver inte vara fallet, de kan se ut så ibland men bör pumpa upp sig igen inom någon dag.

Ikeas köksstommar är stabila (efter förstärkning så de inte kan skeva i sidled om man råkar knuffa till dem), och man kan välja luckor som "passar" till ett vardagsrum. Måtten är lite svåra dock, men kanske den här på 80x40x40 fungerar tillsammans med en utskjutande bänkskiva ovanpå? https://www.ikea.com/se/sv/p/metod-vaeggskap-med-2-doerrar-vit-axstad-matt-vit-s29469191/ En annan idé kan vara att skaffa en billig/tråkig akvariebänk och klä den med snyggare paneler utanpå.

Nu besökte jag Sjöfartsmuseet igen, denna gång bildade de flesta par precis som du skrev. Jag tror även jag såg en löst sammansatt grupp på 3-5st.

Det är nog återigen en fråga om koncentration, ungefär som när man sprutar kalciumhydroxid på Aiptasia.

Fast då vet man ju inte koncentrationen...

En del långsamma djur kanske sätter sig på värmaren när den är stoppad, och bränner sig sedan när den startar. Annars är det nog främst för att man inte vill att värmaren skall synas i karet. Har även läst att vissa fiskar (tryckare?) kan bita sönder värmare, men då borde väl även pumparnas sladdar vara i riskzonen?

Jag hade nog kostat på mig nya tester för säkerhets skull. Du skulle möjligen kunna testa testkiten med dels rent vatten, dels vatten med känd nitrat- eller fosfatkoncentration. Natriumnitrat finns i kryddhyllan i livsmedelsaffärer, kaliumdivätefosfat säljs av en del sötvattensbutiker (sök på forumet för länkar och dosering).

Allra säkrast tror jag är att ha säkerhetsmarginal i sumpens volym, så att tillförseln av vatten från visningskaret upphör innan sumpen hinner översvämmas. Ett annat problem som (teoretiskt) kan uppstå är att ATO-pumpen hakar upp sig så att hela ATO-behållaren töms, även det vattnet kommer då att samlas i sumpen.

Det kan bero på typ av alg och korall, en del gillar starkt flöde, andra svagt. Mest effektivt tror jag är att skapa en resonansvåg i karet (med styrbar pump), då får man lagom rörelse överallt.

Är dessa tester gjorda i kar utan levande sten? I sådana fall verkar ju levande sand göra stor nytta. Även om man har levande sten kanske levande sand bidrar i början, och om inte prisskillnaden är hutlös skadar det säkert inte oavsett...

Ytterfiltret gör nog varken till eller från med saltvatten. Använder du ingen annan cirkulation? Jag skulle rekommendera en eller två streampumpar, gärna programmerbara. Jag tycker levande sten är både bra (pga bakterier) och intressant (pga olika små organismer). Parasiter (som Cryptocaryon) bör inte följa med såvida inte stenen tidigare legat i ett kar med fiskar (och även då försvinner eventuella parasiter efter ett par månader utan fisk). Däremot kan glasrosor (Aiptasia) ibland följa med levande sten, men de bör isf gå att bekämpa med pepparmintsräkor. Fast jag skulle nog inte köpa sten med synliga glasrosor på. Vad jag förstår är "levande sand" vanlig sand som tillsatts bakterier, om dessa fortfarande lever efter att sanden legat i månader i en påse har jag ingen aning om. Även död sand bör koloniseras av bakterier ganska snabbt i akvariet om man använder levande sten eller doserar bakteriekultur. Jag skulle nog uppgraderat med en inneskummare (t ex Tunze 9004) för jämnare vattenkvalité. Automatisk vattenpåfyllning är bekvämt, men jag tror inte djuren påverkas så mycket om du istället fyller på manuellt ett par gånger i veckan. Möjligen kan en inneskummare fungera bättre med automatisk vattenpåfyllning pga mer exakt vattennivå. Främsta fördelen med en sump är att dölja teknik (t ex skummare, värmare, algreaktor och liknande), nackdelen är ökad komplexitet.

Tunze hade ett "Water Level Alarm 7607/2": https://www.reef2reef.com/threads/tunze-7607-2-water-level-alarm-literally-new.201558/ det verkar inte tillverkas längre men finns kanske fortfarande i någon butik i Europa.