Christian J

Det verkar som om det bildas mer syrgasbubblor nu än tidigare (både på cyanon och på de filmalger som växer på rutorna), är det något du märkt också? Bubblorna verkar sitta fast på algerna, kanske de är förklaringen till att cyanon flyter upp till ytan.

En billig lösning kan vara att hälla rent kalkvatten (utan bottensats) i ATO-behållaren (förutsatt att den senare har lock, så inte koldioxid från luften reagerar med kalkvattnet). Isf måste man förstås anpassa koncentrationen till både avdunstningen av akvarievatten och önskad pH-höjning.

Jag doserade förut kalkvatten genom en Tunze Calcium Dispenser (utgången produkt). Dessvärre brukade backventilen på slangen haka upp sig så det läckte ut mindre mängder kalk i ATO-behållaren, detta lär i sin tur kunna skada ATO-pumpen om det sugs upp från botten av ATO-behållaren. Med tiden tyckte jag mig även se att kalkvattnet orsakade trådalgväxt på själva bottensanden i akvariet, kanske för att kalkpartiklar band fosfat från akvarievattnet och sedan sjönk till botten. När jag slutade med kalkvatten försvann trådalgerna direkt.

Du menar tre matskedar på en gång? Det blir ju en kraftigare dos. Har alger klyvöppningar eller liknande? Kanske kalkmjölet helt enkelt korkar igen sådana öppningar (eller kanalerna inuti), eller är de för små jämfört med kalkpartiklarna? Undras om korallpolyper eller fiskars gälar påverkas negativt. Sandvändare bör väl däremot tåla det.

@Lasse skrev i https://saltvattensguiden.se/topic/68547-naso-insane/page/2/#comment-714822 Jag blev nyfiken på denna metod, så sedan i förrgår har jag också doserat tre rågade matskedar kalkstensmjöl per dag (inga speciella tider). Eftersom jag är lat har jag börjat med att röra ut mjölet i vanligt kranvatten, jag tillsätter alltså inga bakterier. Trots det hade det mesta av cyanon försvunnit från sandbotten redan efter något dygn, för att istället flyta upp till ytan och fastna i ytavsuget. Några mörka fläckar återstår dock fortfarande, vet inte varför just de är så envisa då sanden runtomkring dem är helt ren. Några områden har bara en svagt blekröd antydan till cyano. Frågan är vad som är mekanismen bakom denna stora effekt? Tidigare verkade min sandvändare hålla cyano i schack eftersom botten var helt ren, men när sandvändaren dog blev botten helt täckt av cyano på bara en månad, med undantag för sanden över och runt wrassarnas sovplatser. Jag trodde då att djuren kanske rörde upp sandkorn med bakterier (eller annat?) på, som sedan föll ner över cyanon och störde den. Men mitt kalkstensmjöl saknar ju bakterier, såvida inte bakterier eller annat från vattnet fastnar på mjölpartiklarna? Stör sand/kalkstensmjöl cyanon rent kemiskt/mekaniskt? Dämpningen av belysningen när vattnet grumlas ett par timmar åt gången kan väl inte ha en särskilt stor effekt? Ska försöka återkomma med rapport om effekten håller i sig även när jag slutar dosera kalkstensmjöl.

Livnär sig inte sjöpungar av just phyto? Hur länge överlevde de i karet?

Ytterfilter är inte särskilt användbara till saltvatten. De åstadkommer mest nitrifikation, dvs omvandling av ammonium till (slutligen) nitrat, men detta brukar akvariets inredning (sand, levande sten) åstadkomma på egen hand. En inneskummare kan fungera, även om det inte finns så många att välja på. Tunze 9004 är kanske aningen underdimensionerad, Tunze 9012 bör vara mycket effektivare men tar också mer plats. Med en sump finns fler valmöjligheter, men då måste du antingen borra hål i akvariet för rören eller använda en hävertbaserad ytavrinning som t ex https://blau-aquaristic.com/overflow-en.html så det inte blir översvämning om t ex returpumpen skulle stanna.

Sådant är alltid intressant att läsa om... 🙂

Klistra in ett långt sammanhängande textstycke fungerar, t ex: Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation ullamcorper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate velit esse molestie consequat, vel illum dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan et iusto odio dignissim qui blandit praesent luptatum zzril delenit augue duis dolore te feugait nulla facilisi. Men försöker jag klistra in flera stycken med mellanrum: Lorem ipsum ...så händer ingenting. Radbrytningar fungerar inte heller: Lorem ipsum Chromium-baserade webbläsare verkar däremot fungera.

Ibland ser man bilder på kar där rutor och limfogar tycks sakna varje tillstymmelse till alger (inklusive kalkalger). Ändå tycks inte karen vara nystartade. Jag utgår från att företag använder helt nystartade kar till sina reklambilder, men även en del privata akvarier verkar ha helt rena glas och limfogar. Jag vill också ha ett sådant kar, hur bär sig ägarna åt? Orkar de vara så noggranna med rengöringen i åratal? Går det att skrubba bort kalkalger från limfogarna med en grov kökssvamp som en del föreslagit, eller skadar det limfogen? Måste man isf rengöra fogarna ofta så att inte kalkalgerna hinner få fäste? Jag besökte nyligen Göteborgs Sjöfartsmuseum och noterade ännu en gång hur rena rutorna var på de flesta av de små tropiska karen, även på sidorutorna nära stenkorallerna där det verkar svårt att komma åt med redskap. Har personalen några hemliga knep eller redskap? Limfogarna var dolda av plastlister (som visade spår av rengöring). Bör man kanske hålla en relativt låg kalciumkoncentrantion i vattnet, så att stenkorallerna konkurrerar med kalkalgerna om Calcium? Jag tillsätter Carbo-Calcium baserat på alkaliniteten, men eftersom mitt kar saknar stenkoraller medför detta ett överskott på Ca som kanske gynnar onödig kalkalgtillväxt. Kanske borde jag höja alkaliniteten med en del bikarbonat också så Calcium-koncentrationen blev lägre.

Hoppades jag skulle slippa skapa konto där också. 😅

Skyddsglaset/stänkskyddet (av akryl tror jag) ser lite smutsigt eller vitgrumligt ut på insidan av lamporna. Har någon annan Mitras-ägare noterat samma sak? Det ser nästan ut som om det är saltavlagringar på insidan, vilket jag hoppas inte är fallet. Kan det vara naturligt åldrande av akrylen pga strålningen? Jag har haft lamporna i tio år.

Vilken är den kemiska formeln för detta? Lös bindning kanske förklarar varför det började växa trådalger på bottensanden i mitt kar när jag använt kalkvatten några år, men så fort jag slutade använda kalkvatten upphörde det. Å andra sidan, varför dröjde det isf flera år innan denna trådalgväxt startade? En alternativ hypotes skulle kunna vara att själva kalciumhydroxiden var kontaminerad med fosfat i den sista förpackningen jag köpte, något jag aldrig testat.

Finns det någon befintlig tråd om hur man enklast kasserar större akvarier? Annars frågar jag här nu. Är det någon efterfrågan på gammalt akvarieglas, eller är det bara att kasta? Jag antar att det enklaste är att skära ner rutorna innan man kör iväg dem (till sopstation?).

Tänker du även på de två nedre skadorna nu? På den övre skulle jag ju kunna limma en glasbit. Däremot går väl inte de två nedre att förstärka utifrån, å andra sidan verkar det vara lite mer silikon kvar där (7-8mm, bottenglaset är 10mm tjockt). Jag har markerat hur djupt in skadorna går idag, så det syns om det blir någon förändring över tid.

Förutom min första skada (i trådstarten) hittade jag nu två misstänkta ställen på min bottenfog, både under sand och bare bottom. Första bilden är under minst 3cm sand. Mattan under karet är 1,5cm tjock som jämförelse: Nästa bild är ovanstående beskuren. Ser inte det vita förgrenade i håligheten organiskt ut? Därmed inte sagt att det orsakat håligheten förstås. Den här bilden är från en annan skada, i ett hörn utan sand. Här ser det väl ut som om kalkalgerna tränger sig in i silikonet (och alltså inte bara fyller ut en existerande hålighet)?

10 år gammalt, glasmästaren som byggde det är hursomhelst inte verksam längre. Tror du det är ett tillverkningsfel, eller kan alger växa in mellan glaset och en intakt silikonfog (och varför sker det då inte överallt)? Jag vet förresten inte hur fogarna ser ut på baksidan av karet, kanske det går att sticka in en spegel melan karet och väggen och titta...

Det är ju en väldigt liten del av rutans totala silikonfog som är skadad, så hållfastheten påverkas väl inte? Om det breder ut sig mer kanske det blir en mindre läcka just där, men det kanske en extra glasbit förebygger som @Oscarhaglund föreslog. Å andra sidan kanske inte inte kalkalgerna (eller vad det nu är som orsakat detta) kan växa mycket längre in pga ljusbrist? Jag tror jag såg detta första gången i somras (tyvärr utan att dokumentera), och jag tror inte det blivit någon märkbar försämring sedan dess, men nu blev jag lite orolig av tråden om läckande Red Sea-kar.

Du menar på utsidan av karet?

Är det dags att kassera det här karet? Glasrutorna är 10mm tjocka, den ljusa fläcken (nedre tredjedelen på bilden) verkar gå halvvägs genom silikonfogen, så kanske är det bara 5mm fog just där.

Du menar alltså att omfattningen inte bara beror på att Red Sea är det populäraste märket, utan att procentandelen kar med problem är högre hos Red Sea än hos andra tillverkare? Annars kan det lätt bli så att klagomål märks mer på en tillverkare med stora volymer även om procentandelen är samma som för andra märken. Det låter ju onekligen som en brist under tillverkningsprocessen. Kanske de rengör limfogen sämre just där av någon anledning?

Idag tömde jag skummarkoppen igen, återigen var vätskan smaragdgrön. Kan inte tänka mig att något plötsligt börjat växa i koppen på bara ett par dagar? Akvariet är gjort av vanligt floatglas, så det har alltid en svagt grön nyans när man tittar från kortsidan, men inte mer än vanligt nu.

Jag brukar tömma koppen två gånger i veckan, men jag har avsiktligt avstått från att rengöra stigröret på länge. Hade det varit vanlig mörkbrunt avskum i koppen (som det brukar) borde väl inte mycket ljus kunnat tränga igenom, och skulle ljusgrön phyto ens kunna överleva i en sådan miljö? Kan någon typ av foder ha färgat avskummet? Jag har matat mycket med Ocean Nutrition Formula Two pellets på sista tiden, de verkar innehålla bland annat spirulina.

Tog en titt nu, allt såg normalt ut. Reaktorn var halvfull med frisk chaeto men inga andra alger.

Har inte sett något sådant... Enda ljuset är det som läcker ut ur algreaktorn. Kanske bäst jag undersöker innehållet så inte algväxten är på väg att kollapsa.