Gå till innehåll

Christian J

Medlem
  • Antal inlägg

    2 134
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    19

All aktivitet

  1. Hur högt sitter eluttaget, är det precis ovanför vattenytan? Jag tror inte ett eluttag vid golvet är utsatt för direkt skvättande, såvida inte vattnet rinner nerför vägget in i eluttaget (isf kanske det är bäst med ett eluttag avsett för utomhusbruk). Generellt är det bra att låta alla sladdar hänga ner lite under kontakten, på så vis kan inte vatten rinna längs sladden in i vägguttaget (istället droppar vattnet ner från sladdens lägsta punkt).
  2. Det spelar även stor roll hur stor budget du har, vilken typ av djur du vill ha, om du tänkt köpa nytt kar med inbyggd sump eller använda ett befintligt sötvattenskar, om du gillar att bygga saker själv eller föredrar färdiga lösningar.
  3. Det går alldeles utmärkt att använda en inneskummare i visningskaret istället för sump. Fördelarna är lägre pris, mindre risk för översvämning och troligen mindre oväsen (beroende på konstruktion). Dessutom frigörs utrymmet under visningskaret till annat. Visserligen tar inneskummare en del plats i visningskaret, men egentligen inte så mycket mer än många ytavrinningar (som behövs till sumpen). ATO-sensorer tar inte stor plats, och kalciumdosering kan också göras genom ATO-behållaren (jag använder Carbo-Calcium, som är en enpartslösning). Värmare kan möjligen döljas bakom skummaren. Samtidigt har en sump en del fördelar. Urvalet av skummare är mycket större, det är väl nästan bara Tunze som har ett par bra inneskummarmodeller. Dessutom kan värmare, refugium (chaeto-alger), och annan teknik placeras i sumpen. Har man däremot inte tänkt använda refugium, rollermat-filter eller liknande är en sump kanske överflödigt.
  4. Tycker mer den första påminner om t ex Pomacentrus brachialis.
  5. Jag har haft en Amblygobius phalaena ett halvår nu, hittills gräver den flitigt och släpper bara sporadiskt sandkorn över stenarna. Tidigare hade jag en Valenciennea muralis som också var skonsam, den levde nästan två år men efter kanske halva tiden slutade den gräva i sanden. Båda är tyvärr extremt dåliga på att fånga fritt svävande foder innan övriga fiskar tar allt, så jag har börjat släppa ner pellets till botten genom ett plaströr och sedan snabbt täcka över med ett tunt lager sand.
  6. Lägre rumstemperatur borde minska luftens förmåga att ta upp fukt. Kanske lägre vattentemperatur minskar avdunstningen lite också.
  7. Är den stor eller liten? Vissa frökenfiskar ändrar färg som vuxna.
  8. Vilket sammanträffande, jag köpte exakt samma till mina gitarrpedaler för bara några dagar sedan! Finns många liknande artiklar på t ex https://www.thomann.de/se/naetdel_foer_gitarreffekter.html Jag rekommenderar att göra en lista över vilka spänningar och strömstyrkor du behöver (det senare både per uttag och totalt) och jämför med de olika produkterna för att se om någon passar.
  9. Observera att kolkälla och aktivt kol brukar innebära helt olika saker. Kolkälla är t ex etanol eller ättika som doseras i små mängder för att öka mängden bakterier (som i sin tur tar upp N och P). Aktivt kol brukar användas för att ta upp gulämnen och toxiner ur vattnet.
  10. Man behöver egentligen bara byta vatten om man tillför mer näring än vad systemet hinner ta upp. Med enbart 1-2 clownfiskar och en Paracanthurus hepatus behöver du nog inte byta vatten alls. Däremot lär den senare arten behöva ett stort kar. Kranvatten kan gå utmärkt, det beror helt på var man bor. Är det inte så bra kan man montera ett osmosfilter på vattenkranen.
  11. Jag har använt olika sorter Ocean Nutrition med bra resultat i flera år, både fryst och pellets. Jag brukade använda nori från livsmedelsaffär eftersom jag (felaktigt) trodde att akvariebutikernas var hutlöst dyr, men har nu gått över till nori från akvariebutik samt Red Marine Algae Seaweed från Ocean Nutrition. Någon som om den senare rödalgen är bättre än nori på något vis? Jag har även börjat testa Nyos flytande foder (Chromys och Goldpods), men en del av fiskarna verkar mycket mer kräsna med detta och spottar ofta ut bitar (även små bitar som fisken borde kunnat svälja). Det senare har jag inte sett med andra foder, kan det vara något fel på detta foder? Det är inte för gammalt enligt Bäst Före-datumet. Generellt tror jag fryst foder är bättre än pellets, men jag använder ändå pellets till t ex sandvändare, som inte brukar lyckas få tag i mat annars. Jag låter pelletsen sjunka ner till botten genom ett långt plaströr, sedan täcker jag högen med sand innan övriga fiskar hinner se. Detta kräver lite list och tålamod eftersom fiskarna vet att det kommer mat genom plaströret, men lyckligtvis är deras närminne dåligt, så det räcker att flytta plaströret lite så har de glömt var jag grävde ner fodret. Man kan även spruta ner tinat frysfoder (t ex Cyclops eller Artemia) i sanden med en lång foderpipett, så får sandvändaren leta upp det själv.
  12. Har inte provat själv, men om stenen är ojämn kanske man kan få en slätare limyta om man först lägger på ett lager revepoxy?
  13. Då är det nog inget problem med Aiptasia. Möjligen kan detritus samlas under stenen om vattenrörelsen är svag, men det går förstås att suga upp då och då.
  14. Aiptasia som följt med ny sten kanske trivs. Det kanske även kan bli svårare att ta bort eventuella fulalger från ojämna stenar (jämfört med en slät glasruta)
  15. En annan teori kan vara att silikatet kommer stötvis i kranvattnet. Då kanske det visar noll just när du mäter kranvattnet, men fylls på vid andra tillfällen?
  16. Vilken salthalt har din referensvätska? Om den ligger nära akvarievattnets salthalt är det inga problem, men om det är destillerat vatten och refraktometern dessutom är byggd för salt vatten (ej havsvatten) så kan den visa upp till 3 promille för mycket: "where a proper seawater refractometer measures 29 ppt (1.022 s.g.), the average saltwater refractometer is telling you your salt level is at 32 ppt (1.024 s.g.)." https://reefbuilders.com/2010/07/12/dd-seawater-refractometer-scaled-calibrated-seawater-saltwater/
  17. Här en mindre variant: https://www.shop-meeresaquaristik.de/PVC-fittings-tubes/PVC/25-mm/Aqua-Connect-Flow-nozzle-SPLIT-IT-DUO-for-25mm-pressure-tube::14117.html Den här är också ganska liten: https://www.shop-meeresaquaristik.de/PVC-fittings-tubes/PVC/25-mm/PVC-tube-nozzle-25-mm::7311.html man kanske kan tillverka en liknande själv genom att värma en bit PVC-rör och platta till.
  18. Har även sett burkar fulla med snäckskal i blomsterbutiker.
  19. Menar du inuti visningskaret (med avdelare för sumpdelen)? I så fall får du automatisk ytavrinning; så det är nog den bästa, enklaste och säkraste lösningen. Alternativt kan man ha en separat behållare vid sidan om, men då blir det svårare att ordna ytavrinning. Om man använder hävert från visningskaret och returpump från sumpen så blir flödet dessutom ganska lågt pga den lilla höjdskillnaden. Man kan få högre flöde genom att istället pumpa vatten från visningskaret till sumpen, och låta det rinna tillbaka till visningskaret med gravitationen, se bara upp så inte returrören blir blockerade av t ex snäckor. Jag hade också en sump i en plastback snett ovanför akvariet i 5 år (i en garderob på andra sidan väggen). Vatten pumpades upp från ett Tunze-filter med inbyggt (ineffektivt) ytavsug, och rann tillbaka till vsiningskaret av gravitationen. Fungerade utmärkt trots att jag försökte täta med silikonlim mellan PVC-returröret och plastlådan (det skulle jag aldrig vågat idag). Möjligen blev det lite för fuktigt i garderoben pga undermålig ventilation.
  20. Mitt rimless kar byggdes av Majornas Glas, det är 120x55x45 (LxBxH) med 10mm rutor. Det är normalt tror jag, i mitt fall förutspådde glasmästaren att det skulle bukta 3mm på mitten (alltså 1,5mm/ruta), vilket stämde när jag fyllt till 5cm från toppen. Numera har jag sänkt till 7cm från toppen för säkerhets skull, och då buktar det bara 2mm (alltså 1mm/per ruta). Glas är ju lite flexibelt, och även t ex ramakvarier lär bukta en del på bottenglaset (sötvattenskar har ju dessutom ofta en massa sand och sten som tynger ner ännu mer). Vikten tillkommer dock, särskilt på lite större kar. I trådstartarens fall kanske detta inte inte har så stor betydelse, å andra sidan gissar jag att 10mm skulle räcka mer än väl. Möjligen kan det bero på hur utsatt karet är för stötar - finns det barn som kan tänkas banka på karet, eller vuxna som kan råka svänga t ex en tung stekpanna rakt in i glaset?
  21. Hornbach har en del profiler av plast och aluminium, men det kräver nog lite arbete.
  22. Jag sänkte ljusstyrkan så mycket jag vågade i december. Temperaturen i karet var redan ganska låg (22 grader). Om elpriset sjunker eller fortsätter vara lika högt är det väl ingen mening att binda till det nuvarande höga priset? Personligen tror jag att priset kommer att sjunka igen, men jag utesluter inte nya tillfälliga energikriser i framtiden. Kanske det kan vara värt att binda när det befinner sig i en tillfällig botten (hur man nu kan veta när det inträffar)? Om priset däremot stiger ännu mer och stannar där permanent skulle det kanske vara bra att binda innan, eller fundera på att lägga ner karet. Men jag gissar att en sådan permanent energikris skulle leda till stora problem i hela samhället (typ 90-talet eller värre), så kanske hobbyn skulle bli för dyr även bortsett från elpriset (om man t ex måste sälja huset eller lägga alla pengar på mat istället för koraller).
  23. Man kan kanske även öka säkerheten en aning genom att inte fylla karet ända upp till kanten. Jag har för mig att rutorna bågnar extra mycket just de sista centimetrarna på mitt kar.
×
×
  • Skapa Ny...