Christian J

Tunzes representant Roger Vitko skrev en gång att deras billigare DC-pumpmodeller var gjorda för att hålla minst 5 år, medan AC-pumparna kunde ha obegränsad livslängd med service (eller iaf 10 år): "It is true in general that DC pumps don't last as long, our engineering target is a 5 year life for a DC pump and a 10 year life for an AC pump. With good care an AC pump can last nearly indefinitely with just impeller replacements as they wear, they lack any electronics. In DC pumps, the electronics wear out, you also have a controller and power supply that can be water damaged. DC pumps can be made to last but it requires heavy duty components (capacitors are the main weak point, the thin film type have a 7-8 year life span) that are very expensive and difficult to miniaturize (a tantalum ceramic capacitor can last 40+ years but they cost substantially more and are much larger and that is just one component, the others won't tend to last as long unless a comparable increase in quality and cost is made for every component). The Stream 3 is built to be a forever DC pump but this is reflected in the price and bulk." https://www.reef2reef.com/threads/tunze-9004-dc-vs-non-dc.294453/#post-3594877 Dyra DC-returpumpar kostar kanske mer än flera billigare tillsammans, men å andra sidan blir det ju ett driftstopp innan man hunnit byta ut en defekt pump till en ny. Andra nackdelar med billiga kanske är mer oväsen, sämre verkningsgrad, korrosion, eller oönskade kemikalier från plasten.

Intressant, har du någon länk till originalet? Ett vanligt sätt att få dino sägs ju vara att dosera för mycket kolkälla så att fosfaten nollas. I en sådan situation är det nog vanligt att man slutar helt med kolkälla (istället för att fortsätta dosera i mindre mängder), vilket enligt studien stället verkar förlänga dinoproblemet...

Eller kanske en snabbkoppling på mynningen till den vanliga vattenkranen.

Det låter som en bättre idé än att koppla loss det från kranen hela tiden, även om jag inte tror att hyresvärden skulle uppskatta tilltaget...

Det var goda nyheter, jag trodde det var en fråga om dagar. Dock kvarstår problemet att montera loss den om man skulle behöva använda kranen till annat.

Priset kan vara en ickefråga, men att ha en osmosanläggning inkopplad på min enda vattenkran i tvättrummet låter som ett praktiskt problem. En del skriver att man kan koppla ur osmosen mellan påfyllningar, men samtidigt läser jag att osmosmembranet inte får torka ut, så det hela låter lite krångligt (men säkert inte omöjligt att lösa om man måste). Huruvida kranvattnet varierar är ju pudelns kärna. Använd osmos om vattnet varierar där du bor, eller om du är tveksam. Givetvis kan man aldrig vara säker på att det aldrig kommer att variera i framtiden. Men när jag gjorde mitt ICP-test hade jag inga tungmetaller alls efter 4-5 år utan vare sig vattenbyten eller osmos, vilket jag tycker är tillräckligt betryggande för mitt kar (jag har dessutom inga särskilt dyra djur). Vad gäller plötsliga tillskott av nitrat från kranvattnet så är frågan om kvantiteten spelar någon roll jämfört med det som tillförs från fiskfodret? Se räkneexemplet från den citerade tråden ovan: https://saltvattensguiden.se/topic/51233-är-osmosvatten-nödvändigt/#comment-599218

Exakt hur mycket salt som går åt beror både på nettovolymen och salthalten, på min 7kg Red Sea-hink står det att den räcker till 210 liter. Köp gärna dubbelt så mycket salt som du behöver, så har du att ta av för framtida vattenbyten. Nettovolymen beror i sin tur på vattenståndet i båda karen, mängden sand och sten. Vad gäller typ av sand så brukar den finaste korallsanden virvla runt lättare, och det är kanske svårare att suga upp detritus utan att sanden följer med. Om du däremot har djur som vill gräva ner sig i sanden (t ex wrassar) eller letar efter mat i sanden (sandvändargobies eller sjögurkor) så bör den inte vara för grov heller.

Tråden nedan innehåller många intressanta argument både för och emot. Bland annat sägs det att osmos inte tar bort silikat, såvida det inte ingår ett silikatfilter efter osmosmembranet. Kloramin tas inte heller bort. Finns det fler ämnen som går igenom? I vilket fall borde man kunna se på ICP-testen om det sker någon långsam anrikning av skadliga ämnen. Däremot borde osmos skydda mot plötsliga stora doser.

Jag tror inte osmos är någon garanti, finns det inte skadliga ämnen som osmos inte fångar upp? För att vara helt säker borde man kanske använda destillerat vatten, men det skulle nog bli för dyrt och komplicerat.

Jag har aldrig använt osmos (Göteborgs kommunala vatten). När jag gjorde ICP-test efter flera år utan vattenbyten hade jag inga förhöjda värden alls, utom kisel som tydligen var väldigt högt (1875.00 µg/l --blir det samma som 1,875mg/l?). Det senare kan ha berott på kontaminering med t ex kiselalger, när jag testat med Salifert har Si legat på 0-0.03mg/l. Jag funderar faktiskt på att testa osmos nu, eftersom jag har lite kiselalger(?) på sanden. Kranvattnet innehåller 0.1-0.25mg/l enligt Salifert-testet. Min främsta invändning mot osmos är att det verkar ta upp plats (mitt tvättrum är ganska litet), och jag vill kunna använda vattenkranen till annat.

Fördelen med en dieselgenerator är väl att den ger ström även om inte solen lyser. Dessutom kanske den sparar pengar om elpriset rusar i höjden. Här diskuterar vi lite om batteribackup, skall man enbart driva pumpar och värmare kanske det inte blir så dyrt: Tror det finns fler trådar om batteribackup på forumet, t ex:

Menar du pga värmeförlusterna när det omvandlar batteriets DC till 230VAC, och sedan tillbaka till DC igen? Det verkar som om mycket av priset på själva UPS:en beror på överföringskapaciteten, men ett medelstort akvarium behöver kanske inte extremt mycket. Däremot skulle batterierna bli dyra, här är t ex ett batteripack på 2,2kVA för 10kkr: https://www.komplett.se/product/866655/datorutrustning/kringutrustning/ups-overspanning/ups-och-ups-batteri/apc-smart-ups-srt-22kva-battery-pack# så kanske 15-20 tusen totalt?

En tanke vore att enbart tända belysningen eftermiddag/kväll/natt (tillsammans med timdebitering). Om man ändå inte är hemma på dagarna finns det ju ingen anledning att ha ljuset tänt dagtid. Däremot kanske djuren störs om det kommer in solljus, eftersom det aldrig blir riktigt mörkt?

Hm, jag kanske var lite väl optimistisk angående batterikapaciteten, enbart 50W pumpförbrukning blir 1200W/dygn. Det enklaste kanske är att istället stänga av belysningen dagar när elpriset rusar i höjden.

Kan man spara pengar med UPS (Uninterruptible Power Supply)? Funderar på att koppla bort akvariet och hemdatorn från elnätet dagar då elpriset är extra högt, och istället driva dem med en UPS. UPS:ens batteri laddar man sedan upp när elpriset är lågt. Är detta en god eller dålig idé? Det blir förstås bara lönsamt om elpriset fluktuerar kraftigt mellan olika dagar, med jämnhögt pris får man ju inget tillfälle att ladda upp UPS:en billigt. Man måste även hinna koppla bort akvariet från elnätet de dagar då priset är högt. Hur stor kapacitet behöver man? Jag antar att man åtminstone måste multiplicera karets dygnsförbrukning med förmodat antal dagar med överpris på el. Är det slöseri att köpa en UPS med större kapacitet än så, eller behöver man överkapacitet ifall batteriet skulle ta skada av att laddas ur helt? Finns det några andra tekniska specifikationer, märken eller modeller som rekommenderas eller avrådes från till hemdatorer eller akvarieutrustning?

Om hålet för avrinningen sitter på visningskarets sida så borde det gå bra med sumpen högre än visningskarets undersida. Möjligen kan flödet bli lägre jämfört med om hålet satt i botten? Jag vet inte heller om de olika speciallösningarna som finns för ytavrinningar (för att t ex minska ljudet) fungerar lika bra med ett hål i sidan? Man kan även ha en sump högre än visningskaret, i så fall får man pumpa upp vattnet till sumpen och låta det rinna tillbaka genom tyngdkraften. Nackdelen är att den kan vara svårt att kombinera ytavrinning och pump i visningskaret på ett effektivt och säkert sätt.

Kan inte komma på någon speciell skillnad, något särskilt du tänker på?

Sant, det är nog bäst att täta alla fogar med färg eller silikonlim.

Menar du Hemnes byrå med lådor? Tyngden från karet skulle nog få toppskivan att bågna (även med en kraftigare toppskiva) så att lådorna inte går att öppna. Hela tyngden verkar vila på de fyra benen, som är gjorda av massiv furu enligt produktinformationen. Hur tjocka är de? Vågar inte svara på om de klarar att bära upp 400-500kg (ca 125kg/ben). Ställbara fötter kan vara bra, Ikea har en del kraftiga avsedda för köksstommarna. Förutsatt att benen är tillräckligt starka så behöver möbeln förstärkas så att den inte skevar i sidled, det kan man hindra genom att skruva fast en kraftigare skiva (än den tunna som medföljer) i benen på baksidan. Använd gärna många skruvar för att minska belastningen på varje enskild skruv. Sidoväggarna ser också ut att vara klent förankrade, så det behövs kanske kraftigare skivor eller metallreglar där också för att hindra möbeln att skeva framåt. Personligen hade jag nog tvekat att använda Hemnes, däremot har jag hittills (sedan år 2015) bra erfarenhet av förstärkta köksstommar från Ikea.

Som sagt det är nog säkrast att bli undersökt av en läkare... En gissning kan annars vara att din kropp reagerar på droppar av saltvatten i lungorna. Kanske små saltvattensdroppar finns i luften i akvarierummet. Får du samma problem om du snorklar i en sötvattenssjö, eller duschar med sötvatten?

Här står en del intressant om hur olika strömstyrkor påverkar kroppen: https://www.asc.ohio-state.edu/physics/p616/safety/fatal_current.html

Jag är ingen elektriker, men vad jag förstår spelar spänning mellan akvarium och jord ingen roll för djuren, på samma sätt som fåglar inte påverkas av att sitta på en högspänningsledning? Obs att spänning och ström är olika saker, det är strömmen som kan vara farlig. Om spänningen har inducerats av normala magnetfält från pumpmotorerna ger det nog bara upphov till en svag ofarlig ström genom akvaristen när man kommer i kontakt med vattnet, och då spelar kanske jordning av akvariet ingen roll? Eller påverkas djuren varje gång spänningen urladdas genom akvaristen? Om däremot en defekt apparat blir strömförande riskerar man att farligt stark ström går från vattnet genom kroppen. Om akvariet då är jordat kommer strömmen istället att gå genom jordsladden och utlöser förhoppningsvis en säkring, men om det senare inte sker kanske man riskerar brand i någon kabel? Jag vet inte hur djuren påverkas om stark ström flödar genom vattnet från en defekt apparat till jord, kommer strömmen isf flöda direkt från apparaten till jordsladden utan att påverka resten av vattenvolymen?

Jag hade min med en Centropyge loriculus och Zebrasoma desjardinii utan problem. Dessvärre såg jag den aldrig ta några glasrosor, då verkade pepparmintsräkor betydligt effektivare, iaf mot små exemplar av glasrosor.

Hej! Om karet innehåller levande sten behöver du nog inget innerfilter för biologisk nedbrytning (förutom för cirkulationen). Filtermedia (t ex aktivt kol) kan man lika gärna lägga i en nylonstrumpa som man hänger i karet. Vanliga vattenbyten kan man göra om nitrat eller fosfat stiger till skadliga nivåer, men det beror på hur mycket man matar (två clowner låter inte så mycket) och hur många koraller eller chaetomorpha-alger som tar upp näring. Jag har t ex knappt gjort några vattenbyten i mitt kar på 7 år. Här är en detaljerad artikel om vattenbyten: http://reefkeeping.com/issues/2005-10/rhf/ Det måste man göra oavsett. Jag tror bara det är nödvändigt om det är något problem med kranvattnet där man bor (särskilt med egen brunn, eller nyinstallerade kopparrör i fastigheten). Men om din städpatrull trivs och du inte får några algproblem orsakade av kranvattnet (sägs ibland förekomma på senvintern) är det nog inget problem. Om du i framtiden vill skaffa många och dyra stenkoraller kanske du vill använda osmos som extra säkerhet.

Det låter iofs osannolikt att mer än en av dina fiskar skulle fått Lymphocystis just i munnen. När du skriver spindelväv, menar du att det är något fladdrigt, nätliknande, trådliknande?