Christian J

Viruset Lymphocystis kan se ganska olika ut, och kan kanske sätta sig i eller runt munnen. Brukar läkas av sig självt med tiden om fisken äter och mår bra i övrigt.

Inuti munnen, eller utanför/runtom?

De brukar föröka sig i Chaetomorpha, eller menar du odling i större skala?

Används ens glimtändare till T5-armaturer förresten? Om inte kanske det är drivdonet/ballasten som gått sönder.

Låter osannolikt. Kanske glimtändaren är dålig?

Verkar som om även Tunzes Stream 3 kan vara känslig för starkare ättika. Såg detta i manualen: https://www.tunze.com/fileadmin/gebrauchsanleitungen/x6150.8888.pdf

Läste om en annan produkt, Silicate EX från Colombo, men vet inte var det säljs: https://reefs.com/silicate-ex-the-new-anti-silicates-resin-by-colombo/ Tydligen tar det först fosfat och endast därefter silikat, vilket får mig att undra hur mycket fosfat det blir kvar i karet efter behandlingen? Men har man möjlighet att dosera fosfat efteråt spelar det kanske ingen roll.

Ovanstående är ingen skummare, utan bara en liten ytavsug som inte fungerar alls i saltvatten (har provat den själv). Måtten på karet, budget och vilken typ av djur du tänkt hålla spelar roll, kolla t ex den här tråden: https://saltvattensguiden.se/topic/65140-vilken-led-ska-jag-välja-djungel-numer-ju/ Det är bättre med en kontrollerbar (eller två), men dyrare förstås. Köp till 35 promille kalibreringsvätska. Ofta är den medföljande kalibreringsvätskan destillerat vatten, och om refraktometern är gjord för "salt vatten" (vilket inte är detsamma som havsvatten) så kan man få upp till 3 promilles mätfel om man kalibrerar med destillerat. Värmare och termometer kan också behövas. Ett par hinkar och en hävertslang till vattenbyten. Luftslang till droppacklimatisering. Håv. Automatisk påfyllning av sötvatten är bekvämt, och konstant vattennivå gör att Tunze-skummares inbyggda ytavsug fungerar bättre. Om kranvattnet är dåligt kan en osmosanläggning vara bra, men det beror delvis på var man bor och hur känsliga djur man har. Filterdelen i paketet behövs inte, filtermedier kan vid behov läggas i en nylonstrumpa som hängs ner i karet. Skummaren i Reefpack-paketet ovan är 9004, vilken är aningen svag till 190 liter. Å andra sidan är nästa större storlek 9012, och den är kanske för stark. Möjligen kan det bero på hur mycket du tänkt mata.

Det såg jag inte, då blir det ju onekligen dyrare och krångligare.

Det finns även en del långsmala LED-armaturer, t ex GHL Mitras Lightbar 2. 110cm-modellen verkar dra upp till 70W: https://www.aquariumcomputer.com/products/ghl-illumination/mitras-lightbar-2/ 336,50 Euro i skrivande stund (exkl frakt): https://www.sewatec.com/ghl-mitras-lightbar-2-110-actinic-pl-1293/

Jag skulle också vilja föreslå T5-lysrör till ett så långsmalt kar, exempelvis en sån här med 4x39W går säkert utmärkt även till SPS: https://www.drakfisken.se/armaturer/ati-powermodule.html (begagnade T5 är ännu billigare, men ta isf en modell med bra reflektorer). Andra fördelar med T5 är jämnare fördelning av ljuset (med LED är det lätt att bränna koraller på ovansidan, samtidigt som det blir för mörkt i skuggan), och man slipper discolampseffekten vissa LED-armaturer skapar (pga att rött och blått ljus inte blandas ordentligt). Nackdelar är att lysrör måste bytas regelbundet (1-2 ggr om året har jag för mig), högre värme och kanske högre elkostnad (fast 4x39W låter inte så mycket faktiskt). Dessutom får man inget glitter med enbart LED, om det känns viktigt.

Verkar som om länken i trådstarten går via youtube, vilket är lite onödigt. Här är en direktlänk istället: http://spectra.1023world.net/

Krokar, hakar eller neodymmagneter mot sidorna?

Har du provat, hur mycket fosfat tar det jämfört med vanliga fosfatmedia? Kan inte hitta produkten på Microbe-Lifts egen hemsida. Beskrivningen ovan verkar ju betona silikatborttagning, i värsta fall är innehållet i burken ett vanligt fosfatmedia men med annan marknadsföringsvinkel...

Fosfatmedia ska tydligen ta silikat också, nackdelen är väl att man kanske nollar fosfathalten samtidigt (om man inte doserar nytt fosfat samtidigt). Kanske vanliga vattenbyten är det enklaste och säkraste, men man måste nog byta mycket för det ska ge resultat. Om det inte är så bråttom antar jag att silikatet i akvarievattnet sjunker av sig självt med tiden, allteftersom det förbrukas av t ex kiselalger. Är det ett silikatmedia, på https://www.triton-reagents.de/en/treatments/di-1000ml står det bara att det skapar rent avjoniserat vatten. Att använda det i saltvatten låter spontant som att köra saltvatten genom osmosfiltret...

Kanske man kan sätta ett par lister som ett /\ på väggen alldeles ovanför uttaget för att leda undan rännilar? Eller kanske montera en bredare skyddslist längs med hela karets ovansida, så att inget vatten kan rinna ner bakom.

Hur högt sitter eluttaget, är det precis ovanför vattenytan? Jag tror inte ett eluttag vid golvet är utsatt för direkt skvättande, såvida inte vattnet rinner nerför vägget in i eluttaget (isf kanske det är bäst med ett eluttag avsett för utomhusbruk). Generellt är det bra att låta alla sladdar hänga ner lite under kontakten, på så vis kan inte vatten rinna längs sladden in i vägguttaget (istället droppar vattnet ner från sladdens lägsta punkt).

Det spelar även stor roll hur stor budget du har, vilken typ av djur du vill ha, om du tänkt köpa nytt kar med inbyggd sump eller använda ett befintligt sötvattenskar, om du gillar att bygga saker själv eller föredrar färdiga lösningar.

Det går alldeles utmärkt att använda en inneskummare i visningskaret istället för sump. Fördelarna är lägre pris, mindre risk för översvämning och troligen mindre oväsen (beroende på konstruktion). Dessutom frigörs utrymmet under visningskaret till annat. Visserligen tar inneskummare en del plats i visningskaret, men egentligen inte så mycket mer än många ytavrinningar (som behövs till sumpen). ATO-sensorer tar inte stor plats, och kalciumdosering kan också göras genom ATO-behållaren (jag använder Carbo-Calcium, som är en enpartslösning). Värmare kan möjligen döljas bakom skummaren. Samtidigt har en sump en del fördelar. Urvalet av skummare är mycket större, det är väl nästan bara Tunze som har ett par bra inneskummarmodeller. Dessutom kan värmare, refugium (chaeto-alger), och annan teknik placeras i sumpen. Har man däremot inte tänkt använda refugium, rollermat-filter eller liknande är en sump kanske överflödigt.

Tycker mer den första påminner om t ex Pomacentrus brachialis.

Jag har haft en Amblygobius phalaena ett halvår nu, hittills gräver den flitigt och släpper bara sporadiskt sandkorn över stenarna. Tidigare hade jag en Valenciennea muralis som också var skonsam, den levde nästan två år men efter kanske halva tiden slutade den gräva i sanden. Båda är tyvärr extremt dåliga på att fånga fritt svävande foder innan övriga fiskar tar allt, så jag har börjat släppa ner pellets till botten genom ett plaströr och sedan snabbt täcka över med ett tunt lager sand.

Lägre rumstemperatur borde minska luftens förmåga att ta upp fukt. Kanske lägre vattentemperatur minskar avdunstningen lite också.

Är den stor eller liten? Vissa frökenfiskar ändrar färg som vuxna.

Det har jag aldrig hört något om.

Vilket sammanträffande, jag köpte exakt samma till mina gitarrpedaler för bara några dagar sedan! Finns många liknande artiklar på t ex https://www.thomann.de/se/naetdel_foer_gitarreffekter.html Jag rekommenderar att göra en lista över vilka spänningar och strömstyrkor du behöver (det senare både per uttag och totalt) och jämför med de olika produkterna för att se om någon passar.