Christian J

Ättikan doseras med kalkvatten från ATO:n till visningskaret, skummaren är i sumpen med returpumpen.

Jag strök ut lite matolja på locket till skummarkoppen (ytterkanterna, inte i mitten) och hällde nån matsked i själva koppen. Hittills verkar det funka, men jag har iofs gjort uppehåll med ättikadoseringen senaste veckan. Ska nu börja dosera igen, får se hur det går. Samtidigt är jag nyfiken på om det enbart är ättika som orsakar klistrigt skum. Jag har inte hittat något på internet om det (bara att skumproduktionen ökar), å andra sidan verkar det vara ganska ovanligt att dosera ättika av någon anledning.

Vilken kant menar du, utsidan av stigröret eller innerkanten på koppen?

Ja kanske, har inte provat något annat hittills. Skall provas!

När jag doserar kolkälla (ättika) blir skummet så klistrigt att det inte kollapsar till vätska i skummarkoppen, istället fylls skummarkoppen helt tills det läcker ut skum genom hålen i locket (ofta måste den tömmas flera gänger om dagen). Går det att tillsätta något ämne i skummarkoppen som får skummet att kollapsa fortare? Man kan förstås även minska skumbildningen redan i stigröret (t ex genom minskad lufttillförsel eller ozon), men då minskar väl bara skummarens effekt i motsvarande grad? Själva syftet med skummaren är väl att få bort klisterskummet ut systemet?

Borde inte bakterier (eller alger?) kunna utvinna kalkbunden fosfat genom att skapa lägre pH lokalt?

Borde gå alldeles utmärkt.

Här är en betydligt enklare konstruktion: DSB in a bucket for nitrate control jag har visserligen inte provat om det funkar, men behövs det verkligen mer komplicerade anläggningar än så?

Algfilter och/eller kolkälledosering är båda effektiva för det.

Det har jag, skall testas!

Hur höjer man enklast fosfat utan att samtidigt höja nitrat? Funderar på om t ex någon fodersort ger mer fosfat än nitrat, eller om jag kan göra uppehåll med kalkvattnet (som sägs binda fosfat) och tillfälligt använda bikarbonat för alkaliniteten. Vill helst slippa skaffa nitratfilter eller dosera kemikalier med fosfat. Har bara mjukkoraller i karet.

Ingen aning, kolla!

Det verkar som om Tunzes algreaktor går att placera utanför visningskaret, på samma sätt som ett ytterfilter typ Eheim. Å andra sidan är de lite dyra.

Det brukar varnas för att förlita sig på sådana, eftersom de inte är tillförlitliga. Se alltid till att det finns säkerhetsmarginal i sumpen, så den inte översvämmas innan eventuell bakåthävert bryts.

Ser iofs ut som om den är inkapslad i stenen. Fast då läcker nog eventuella sporer ut med... Även kirurger kan äta små bubblor (om de får in dem i munnen).

Man bör inte lägga för stor vikt vid vattenvärden i början (utom temperatur och salthalt), oftast leder mätningarna bara till onödiga justeringar som gör mer skada än nytta. Undvik framförallt att nolla nitrat eller fosfat, eftersom det kan leda till problemalger som dinoflagellater. Fiskar behöver vare sig nitrat eller fosfat, och kan vänja sig vid uppåt hundra ppm nitrat. Jag vet inte hur mycket fosfat de tål, om det ens finns en gräns. Koraller behöver fosfat och nitrat (vilket de kan få i sig genom fodret), men är samtidigt känsligare för högre värden av iaf nitrat. Men 25ppm nitrat är inga som helst problem för mina mjukkoraller. För stenkoraller kanske 5ppm är bättre? Även höga fosfatvärden lär gå bra i väletablerade korallkar, dock kan det ge upphov till grön trådalgväxt. Nån vecka efter den levande stenen satts i, och samtidigt som belysningen sätts på kanske? Viktigast är att det inte börjar växa mer gröna trådalger än de kan hålla efter.

Mjukkoraller brukar vara väldigt lätta, t ex Sinularia. Med sådana och ett par clowner är det mest temperatur och salthalt som spelar roll, så länge inte nitrathalten överstiger 50ppm(?) eller alkalinitet går under säg 5-6dKH. Ammonium och nitrit ligger normalt alltid på noll efter inkörning, det behöver man egentligen inte mäta. Övriga vattenvärden spelar främst roll om du vill hålla stenkoraller (Euphyllia anses vara lätta). Här är en bra referenssida, även om jag tycker hans rekommenderade fosfat- och nitratvärden är lite onödigt låga: http://reefkeeping.com/issues/2004-05/rhf/index.htm

Eller är det en död mangroverot, typ de som används i sötvattensakvarier? Dessa kanske kan påverka vattnet.

Å andra sidan är ju vattnets volym temperaturberoende, så teoretiskt hade jag kanske föredragit ppm. Brukar vattenvärden anges i mg/L, och isf varför?

Instruktionerna till Saliferts nitrattest är lite förvirrande, där står ordagrant: "The nitrate values are in ppm (mg/L)". I magnesiumtestet står det "1ppm = 1.023 mg/L", och i kalcium-testet "mg/L=ppm". Red Sea Pro fosfattest använder ppm på colorimeter-hjulet, men mg/L i omvandlingstabellen.

Ppm (liksom procent och promille) förutsätter väl dessutom att samma enheter används (t ex mg/kg)? https://en.wikipedia.org/wiki/Parts-per_notation#Mass_fraction_vs._mole_fraction_vs._volume_fraction

Ja detta måste väl vara mest effektiva? Hellre ett effektivt UVC i visningskaret några veckor, än ett mindre effektivt i sumpen året om? Dessutom slipper man problemen med monteringen...

Dels det, men även som allmän försäkring. Syftet är alltså inte att utrota prick, det tror jag är omöjligt om ett UVC sitter i sumpen (oavsett flöde och styrka). Men om man nöjer sig med att bara begränsa mängden parasiter, var går gränsen där effekten blir för dålig för att ens vara värd besväret? Kanske omöjligt att svara på utan praktiska experiment. Jag förmodar att tillverkarens rekommendationer gäller när matningen sker direkt från visningskaret, använder man sump blir väl effekten mycket lägre. Just det. Om jag istället matar UVC:t separat så kan flödet anpassas till UVC:ts kapacitet (500l/h för 10w), men eftersom inte allt vattnet från returpumpen då går genom UVC:t så blir ju effekten halverad ändå. Då kunde man kanske lika gärna skicka allt vattnet från returpumpen (säg 1000l/h) genom ett 10w UVC. Effekten blir lika(?) dålig i slutändan, men man slipper en massa extra slangar. Teoretiskt verkar de vara ungefär samma (1000l/h), men jag har inte mätt i verkligheten ännu. Tydligen måste man även komma åt att dra ur lysröret vid byte, det komplicerar kanske monteringen inuti ett sumpskåp ytterligare (om man inte vill ta ut hela UVC:t vid varje rörbyte). Frågan är om jag får plats med ett 20w då. Möjligen två stycken 10w, men det låter för krångligt.

Förmodligen åker väl inte alla parasiter in i sterilisatorn, och isf spelar det kanske ingen roll om även enstaka av de som bestrålas i den överlever? Det viktiga är väl att åstadkomma en minskning av den totala populationen.

Fantastiskt fin bild!