Korallrevsakvariet (Fosså/Nilsen) nämner knappt fosfat alls utom i samband med fosfatrikt kranvatten, och det verkar underförstått ha syftat på betydligt högre värden än akvariet självt kunde ackumulera. En teori kan ju vara att dåtidens akvarier inte varit igång tillräckligt länge för att fosfat skulle hunnit uppnå farligt höga nivåer.
Med "flux", menar du att nästan all N & P finns i plankton och andra organismer?
Det låter som om det finns två skötselmetoder:
1. Mer levande plankton/flux (det går väl att odla både phyto och zoo numera?) och lägre näringsvärden (som i naturen eller ännu lägre?), ett fåtal algätare.
2. Mindre levande plankton, men istället lite högre näringsvärden och betydligt fler algätare. Kanske måste kan rengöra rutorna oftare också.
Nackdelen med algätare tycker jag är att många av dem egentligen inte verkar hör hemma på ett korallrev:
- Jag har aldrig sett snäckor och eremiter bland koraller (i Röda Havet). Kanske de är nattaktiva, eller så fångas de som säljs i butik från t ex sjögräsängar.
- Sjöborrar verkar mest finnas i bränningarna vid klippstränder, där knappt koraller kan växa (däremot kan det finnas lite trådalger där).
- Papegojfiskar finns bland koraller, men går inte att hålla i dagens akvarier.
- Kirurger finns ofta bland koraller, men långt färre per kilo sten än i akvarier.
Jag skulle nog föredra planktonmetoden om den är praktiskt genomförbar, t ex om levande plankton på flaska inte kostar mer än annat foder. Jag har också en teori om att dagens skummare tar bort levande plankton som förökar sig i akvariet, så det kanske man bör justera effekten på skummaren så att en balans uppstår.