Christian J

Kanske de dör efter ett par veckor, men jag har inte gjort några jämförande tester... Däremot menar http://reefkeeping.com/issues/2004-05/rs/index.php att snäckor är väldigt känsliga och bör droppacklimatiseras i hela 5-10 timmar. Om det egna karets salthalt (och ph?) är väldigt nära butiksvattnets spelar det kanske inte fullt så stor roll.

Snäckor sägs vara väldigt känsliga vid acklimatiseringen, jag skulle kört en droppe/sekund genom hävertslang en timme, sedan kastat hälften av vattnet och fortsatt minst en timme till, gärna ännu längre. Kan de ha svårt att röra sig i sanden? Sätt dem på stenen istället. Fast dagtid brukar de ofta hålla sig stilla.

Skall bli intressant att se om min gyttja/avskum förändras när jag sätter i fler koraller och andra planktonätare i karet. Kanske även testa att minska effekten på skummaren, eller stänga av den i intervaller. Din Sanderskummare ser förresten väldigt stor ut bredvid karet (även om de väl tillverkade ännu större modeller)? Hurpass effektiv uppskattar du att den är jämfört med dagens skummare?

Även https://www.advancedaquarist.com/2010/2/aafeature hittade indirekta tecken på plankton. Min egen skummare (i ett kar nästan utan koraller) brukar bli full med brungrön gyttja som fastnar i stigröret, kan den gröna nyansen bero på klorofyll från phytoplankton?

Korallrevsakvariet (Fosså/Nilsen) nämner knappt fosfat alls utom i samband med fosfatrikt kranvatten, och det verkar underförstått ha syftat på betydligt högre värden än akvariet självt kunde ackumulera. En teori kan ju vara att dåtidens akvarier inte varit igång tillräckligt länge för att fosfat skulle hunnit uppnå farligt höga nivåer. Med "flux", menar du att nästan all N & P finns i plankton och andra organismer? Det låter som om det finns två skötselmetoder: 1. Mer levande plankton/flux (det går väl att odla både phyto och zoo numera?) och lägre näringsvärden (som i naturen eller ännu lägre?), ett fåtal algätare. 2. Mindre levande plankton, men istället lite högre näringsvärden och betydligt fler algätare. Kanske måste kan rengöra rutorna oftare också. Nackdelen med algätare tycker jag är att många av dem egentligen inte verkar hör hemma på ett korallrev: - Jag har aldrig sett snäckor och eremiter bland koraller (i Röda Havet). Kanske de är nattaktiva, eller så fångas de som säljs i butik från t ex sjögräsängar. - Sjöborrar verkar mest finnas i bränningarna vid klippstränder, där knappt koraller kan växa (däremot kan det finnas lite trådalger där). - Papegojfiskar finns bland koraller, men går inte att hålla i dagens akvarier. - Kirurger finns ofta bland koraller, men långt färre per kilo sten än i akvarier. Jag skulle nog föredra planktonmetoden om den är praktiskt genomförbar, t ex om levande plankton på flaska inte kostar mer än annat foder. Jag har också en teori om att dagens skummare tar bort levande plankton som förökar sig i akvariet, så det kanske man bör justera effekten på skummaren så att en balans uppstår.

Jag tror det teoretiskt går styra dem, men isf genom att variera frekvensen (istället för spänningen, som på DC-pumpar). Växelströmsfrekvensen i Europa är på 50Hz, och att tillverka en styrenhet som varierar denna är kanske inte kostnadseffektivt?

Idealet vore kanske att odla phytoplankton med näring från akvarietvattnet, frågan är hur det skulle gå till rent praktiskt. Varifrån kommer då antagandet att högt fosfat är farligt? För 20-30 år sedan var det väl knappast någon som mätte fosfat, så man kan gissa att värdena var ganska höga i dåtidens stenkorallkar. Själv bytte jag inte vatten på 5 år, iofs kanske kalkvatten band en del.

Är pumparna söm "dött" DC-pumpar? Om inte, vad är det som gått sönder på dem?

Jag menar ekonomiskt, skall man ha sump bör man väl slå till på lite större kar på samma gång?

Lönar det sig verkligen att ha sump i ett 75l-kar? Fördelarna med sump är väl att man slipper se utrustningen i karet, och att en del utrustning (t ex algreaktor?) bara finns i sumpversioner. Å andra sidan är ingen sådan utrustning nödvändig att ha, och skummare finns ju för internt bruk i visningskar. Jag får lite mikrobubblor från min, men lägger bara märke till dem om jag letar efter dem (iofs är det en del detrituspartiklar i mitt vatten som kanske döljer bubblorna).

https://www.reef2reef.com/threads/tunze-9004-dc-vs-non-dc.294453/#post-3594877 "our engineering target is a 5 year life for a DC pump and a 10 year life for an AC pump. With good care an AC pump can last nearly indefinitely with just impeller replacements as they wear, they lack any electronics. In DC pumps, the electronics wear out"

Kanske ett dyrare kar är limmat snyggare eller har tjockare glas. Optiwhiteglas gör nog ingen märkbar skillnad när man tittar in i karet. Tunze 6020 tar mindre plats, men kanske låter mer. Jag har provat denna i saltvatten och den fungerade inte ens bra som ytavsug. Den är bra. Tunzes lampa är dränkbar, så om du har den i vattnet kan den hjälpa till med uppvärmningen. För enklare mjukkoraller räcker det nog utmärkt med en billigare saltvattensbelysning av rätt storlek, eller kanske T5-lysrör. LS är mycket bättre förutom att man riskerar man få in glasrosor, men de går att bekämpa. En mätare för salthalt (refraktometer är bäst, hydrometer billigast). Filtreringen sköter skummaren och den levande stenen. Du kan ha ett vadd/skumfilter för att fånga in fasta partiklar, men det går också att suga upp skräp från botten med hävertslang.

Algrefugium verkar kontraproduktivt om du har för lite P och N...

Jag har förvarat den i originalburken med åtskruvat lock, i samma garderob som ATO-behållaren står (även den med lock). Eller kan det ha räckt med kontamineringen varje gång jag öppnat burken, t ex på sommaren när luftfuktigheten varit hög? Det verkar även som om försämringen av kvalitén accelererat på sistone, så sent som för två år sedan steg alk till 12dKH i akvariet.

Sista tiden har jag fått usla KH-värden på kalkvattnet i min Tunze Calcium Dispenser (som lägst ca 3dKH, när det väl borde vara runt 100). Även när jag ökade dosen kalciumhydroxid fick jag bara 70dKH, och nu fyra dagar senare är den nere på 12dKH. Kalciumhydroxiden köptes för ungefär fem år sedan, kan den ha blivit för gammal?

Om maskarna fanns överallt var de nog inte specialiserade på att äta av koraller. Däremot kan det förstås se tråkigt ut om det är många. Som jag skrev ovan tror jag, förutsatt att maskarna dör utan koraller och att jag kunnat ha korallerna i karantän tills alla plattmaskägg hunnit kläckas (tre veckor har nämnts för Acropora-ätande plattmaskar, AEFW). Men om maskarna klarar sig utan koraller är det nog bara kemikalier eller maskätande djur som funkar, och kemikalier är ju ofta riskfyllt.

Iaf förr kunde man beställa strontiumklorid på apoteket. Nog måste det väl gå att köpa någonstans?

Om plattmaskarna är beroende av koraller för sin överlevnad kanske det räcker att låta stenen gå utan koraller ett tag? Själva korallerna kan doppas och sedan hållas separat från stenen. Det finns även en nakensnäcka som äter plattmaskar, men vet inte hur noga den är med arterna: https://www.advancedaquarist.com/2002/5/short

Kan man tänka sig att kopparkoncentrationen stiger ju högre upp i akvariets näringskedjor man kommer? Nu vet jag inte riktigt hur de näringskedjorna ser ut, men gissningsvis om t ex alger tar upp koppar, sedan äts algerna av små kräftdjur som blir förgiftade.

Mindes fel, det var för mycket ättika (inte bakterier) som kunde sänka KH: Sant, jag tror jag förvirrade mig själv i onödan. Har tillfört bikarbonat flera gånger på sistone, varje gång har KH först stigit 2-3 grader bara för att sjunka tillbaka lika mycket inom 3-4 dagar (som lägst till ca 5dKH), detta trots att mitt kar knappt innehåller några stenkoraller som skulle kunnat förbruka all denna KH (jag har inte heller tillfört någon ättika sedan i somras). Men till slut insåg jag att jag snålat med kvalitén på kalkvattnet så att även Ca hamnat väldigt lågt, kanske var det därför KH sjönk hela tiden? Förhoppningsvis skall både Ca och KH hålla sig uppe bättre nu efter att jag förbättrat kalkvattnet.

Jag skulle lägga till ett par programmerbara streampumpar, och automatisk påfyllning av sötvatten (t ex Tunze osmolator). Vad jag läst så är det främst höjden som avgör glastjockleken (samt om karet har bracing, och vilken "säkerhetsfaktor" man vill ha).

Dino bildar ofta trådar med luftbubblor som flyter upp till ytan. Brukar även komma och gå varje dygn. Nej vad jag förstått kan båda dyka upp pga för låg näring.

Här finns plastknutar med stålkärna och aluminiumprofiler, vet ej om det säljer till Sverige/privatpersoner: https://www.porsa.dk/ https://eztube.com/ https://www.maskindelen.se/

Vad var orsaken, för hög fotosyntes?

Detta fenomen har jag nog inte hört talas om förut, brukar det gå till så? Kanske beror minskningen på att korallernas förbrukning då börjat ta överhanden, men det skulle också kunna vara så att nitrathalten måste stiga för att kunna bygga upp en bakteriepopulation i syrefattiga delar av akvariet (inklusive stenen). Naturligt havsvatten innehåller ju ganska lite nitrat, så eventuella denitrifikationsbakterier finns kanske inte i stor mängd i stenen på korallrevet.