Christian J

Innebär det isf att samtliga ingredienser ackumuleras (jmf mina mätvärden nedan, inget Mangan)? Och hur löser man en sådan situation (förutom med stora vattenbyten), kommer ICP-tester att fortsätta visa för höga värden i all evighet trots att chaeton inte kan växa? Eller kommer de oavsiktligt komplexbundna ämnena att långsamt frigöras och bli tillgängliga med tiden? Här är mina Triton-mätvärden för ChaetoGros ingredienser. Det verkar som om jag ligger högt över Tritons SetPoint för de här: Ämne Mätvärde SetPoint ---------------------------- Iron 8 0 Molybdenum 48 12 Nickel 9 5 ...men nära SetPoint för de flesta övriga: Ämne Mätvärde SetPoint ---------------------------- Potassium 413 380-480 Boron 5 4.5 Manganese 0 0-3 Sulphur 911 900 Zinc 3 0-5 Jag hade även för låga värden av Fluoride, Strontium, Iodine och Magnesium, men det kanske inte är relaterat till chaeto och ChaetoGro.

Tar inte phytoplankton också upp järn, som sedan hamnar i skummaren? Kan järntillskottet rentav öka tillväxten av phyto? Det är ju isf också en form av näringsexport.

Hur fort går det innan det chelaterade järnet (EDTA) i ChaetoGro omvandlas till en form som chaeto inte kan ta upp? Om omvandlingen går fort kanske doseringsintervallen påverkar hur de olika övriga ingredienserna ackumuleras: med små täta doser ofta kommer inget chelaterat järn gå förlorat, och chaeton kan ta upp både det och samtliga övriga ingredienser; men med stora sällsynta doser (eller överdosering) kommer mycket av järnet att hinna gå förlorat, och chaeton kan sedan inte ta upp motsvarande mängd av de övriga ingredienserna, vilka kanske istället ackumuleras i akvariet.

Fast hur definierar man generell duktighet? Ofta tillämpar man kanske delvis godtyckliga kriterier, som t ex att SPS trivs, medan nästan ingen bryr sig om sjöpungar, mossdjur, hårstjärnor, Dendronepthya och liknande. Någon som odlar saltvattensfisk kanske inte ens vet hur man håller koraller (och vice versa). Det finns väl ett litet fåtal akvarister som lyckas med nästan allt, även om jag tycker många kar verkar ha blivit mer likriktade med åren: visserligen har man numera fler färgvarianter av koraller och odlingsformer av fisk, men mindre variation i biotoper och djurgrupper. Jag måste nog säga att modern teknik gjort mig till en betydligt sämre akvarist, eftersom det är mycket lättare att ratta bort sig numera. I synnerhet har jag ingen aning om hur mycket PAR min LED-belysning producerar vid olika inställningar. Jag skulle även vilja lägga till lugn. Det är lätt bli stressad i onödan av olika mätvärden, och sedan försöka justera dessa med följden att man skapar större problem än man hade från början. Även på denna punkt har jag blivit en sämre akvarist, förr fanns det inte så många vattentester att oroa sig över. Ja, fast jag tycker att saltvattensakvaristiken länge har fokuserat för mycket enbart på djurens trivsel, och alldeles för lite på det estetiska helhetsintrycket (i det avseendet ligger planterade sötvattensakvarier långt före). Detta gäller f.ö. inte bara stenscape och koraller, utan även sammansättningen av fiskbeståndet (storlek, antal, form, färg, beteende). Min gissning (baserat på mitt eget beteende) är att många köper allt som ser fint ut, utan ett tänka så mycket på hur det harmonierar med de befintliga djuren.

Strömavbrott borde inte vara ett problem med en rätt designad ytavrinning (t ex Tunzes som jag använder), eftersom de två boxarna på varje sida ser till att ingen luft kommer in även om vattenflödet stannar. Däremot kan små luftbubblor ackumuleras överst i häverten även under drift (om flödet är för svagt), och till slut har de bildat en tillräckligt stor bubbla för att helt bryta häverten. Menar du att du använder T-kopplingen istället för ovannämnda boxar? Det kanske också fungerar.

Vilken är det, Phylidia?

Det är det jag inte förstår riktigt, det borde väl bli samma effekt om man ökade det vanliga flödet istället?

Förr hade jag en sump ovanför i en garderob på andra sidan väggen. Det krävde visserligen ett 5cm borrhål mitt på väggen...

Är inte säker på att jag förstod ovanstående, skickas vatten genom T:et konstant? Vid normalt bruk verkar det räcka med tillräckligt högt flöde i häverten för att små bubblor ska följa med vattenströmmen nedåt istället för att ackumuleras längst upp i häverten. Detta kan vara lite förrädiskt om detritus minskar returpumpens kapacitet med tiden, och det svagare flödet till slut gör att småbubblor börjar samlas i häverten, men gör man rent returpumpen i alla fall ett par gånger om året bör det inte vara något problem.

Överrinningsbox fungerar bra, men man bör ha säkerhetsmarginaler. Om/när returpumpen stannar måste sumpen ha utrymme för det extra vattnet från visningskaret innan häverten bryts. Om/när häverten bryts måste visningskaret ha utrymme för allt vattnet i sumpen och ATO-behållaren (när sumpen töms av returpumpen kommer ATO-pumpen att i värsta fall gå non-stop tömma hela ATO-behållaren). En annan (vettig?) lösning kan vara en sump placerad högre än visningskaret. I så fall pumpar man upp vattnet från visningskaret, och så rinner det tillbaks av gravitationen. Detta gör att man slipper en hävert, men man bör ha ett ordentligt överdimensionerat returrör så inte returflödet kan blockeras.

Verkar vara anekdotiskt: https://www.reef2reef.com/threads/beware-of-vinegar-the-pump-killer.643396/ men det skadar kanske inte att vara försiktig. Kollade snabbt i några manualer, och både Ecotech Vortech och Tunze Turbelle rekommenderar fortfarande ättika (vinegar). Tunzes Stream 3-manual sätter däremot en övre gräns på 10% koncentration för motorblocket och 5% för impellern. Här är en tidigare forumtråd:

Kommer du inte bara höra mer av den andra tekniken då? I mitt kär är det skummaren, ytavrinningen och returpumpen som låter mest.

Här listas den för 60 Euro, det borde väl vara billigare i butik: https://www.tunze.com/SE/en/details/7090.000-turbelleR-controller-add-on.html Du har ingen kontroller från en annan pump du kan testa med? Eller rentav köpa en begagnad pump enbart för kontrollern?

Jag har haft mina Turbelle Nanostream 6055 Electronic i 9-10 år nu, och har bara bytt impellrarna ett par gånger. Just styrbara pumpar har sagts ha begränsad livslängd på de elektroniska komponenterna (kondensatorer), ca fem år enligt Tunzes support har jag för mig. Ironiskt nog ska just Stream 3 ha längre livslängd på sina. Här står mer om livslängd på DC-pumparna: https://www.reef2reef.com/threads/tunze-9004-dc-vs-non-dc.294453/#post-3594877

Dessa har 5 års garanti enligt Tunzes hemsida, men du kan ju prova att kontakta supporten ändå. Kontrollenheten kanske går att byta ut till en rimlig kostnad. Stream 3 påstås väl vara extra tyst, och med extra avancerade lager och andra komponenter, så tveksamt om det finns bättre pumpar i de avseendena. Däremot vet jag inte hur avancerad Tunzes puls/intervallstyrning är jämfört med konkurrenterna.

Ja den nya AI Orbit verkar vara lik Maxspect Gyre, men med fler programmeringsmöjligheter och påstås vara lättare att demontera. Kanske värda att kolla upp. Eller kanske ett par Nero-pumpar (körda i intervall) ger den bästa kombinationen av vattenrörelse och osynlighet trots allt, de är ju plattare än både Turbelle och Vortech. Bara man kunde slippa strömsladdarna i karet, de stör mig enormt på mina nuvarande Turbeller. Kanske man skulle kunna använda kabelkanaler med magneter för att trycka strömsladdarna tätt mot glaset?

Uppdaterar tråden med nya rön! Numera har jag en Tunze 9410, även den tenderar att skumma ljusare och ljusare med tiden. Periodvis har den rentav fyllt skummarkoppen med rent vatten på bara några minuter. Efter fullständig rengöring har problemet genast försvunnit, men dessvärre tar det bara ett halvår så börjar den översvämma igen. Skummaren brukar bli övervuxen med kalkrörsmaskar, men själva pumpen verkar inte ha varit särskilt smutsig inuti (inget slam eller kalkavlagringar, möjligen fragment av chaeto i dispergatorn), så jag vet inte den exakta orsaken ännu. Ett tag trodde jag att kolkälledosering (ättika) på något sätt påverkade bubblornas storlek, men kanske ättikan snarare får chaeto att sönderdelas vareter fragment fastnar i skummarpumpen?

Ja bland annat kaktusar och orkidéer omfattas: https://jordbruksverket.se/vaxter/handel-och-resor/hotade-vaxter-och-produkter-av-hotade-vaxter---cites/orkideer-kaktusar-rosenrot-och-andra-vaxter-av-hotade-arter tydligen ges undantag för exemplar odlade inom EU, men dokumentation krävs: "CITES-intyg är ett intyg som vanligtvis krävs för handel med A-listade arter inom EU. Men om du ska handla med A-listade orkidéer som bevisligen är artificiellt förökade så behövs inget CITES-intyg. Men du måste alltid kunna visa att växten är artificiellt förökad och har laglig bakgrund. Laglig bakgrund visar du till exempel med dokument som följer med från odlaren." (samma gäller kaktusar). Men jag tvivlar på att Jordbruksverket inte skulle våga polisanmäla vanliga privatpersoner som sålde vidare en begagnad kaktus (tidigare lagligt inköpt från den lokala blomsteraffären), det skulle nog resultera i ett ramaskri.

Menar du enligt lagen eller handlarnas tolkning av denna?

Räckte det inte med kvitto (med åtminstone släktnamn) från butiken där man urprungligen köpte korallen (möjligen diskuterat i tidigare CITES-trådar på forumet)? Då borde det åtminstone gå att sälja tillbaka till samma butik man köpte moderkolonin från, och troligen till andra butiker också. Om det inte räcker med kvitto skulle det väl innebära att returrätt också är olagligt, eftersom man då inte kan bevisa att korallen man returnerar är samma exemplar som man köpt. (Låt oss bortse från att butiker kanske inte erbjuder returrätt på levande, resonemanget här gäller själva CITES-reglerna.)

Jag uppfattar det som att membranet släpper igenom oavsett dimension (för andra ämnen än nitrat och silikat är det 98%). Från AquaMedics manual för easy line professional 50/100/150/200 GPD: "Rejection rate: The retention rate of the membrane is up to 98%. Nitrate and silicate are only rejected up to max. 70%."

Osmos kan nog ge en viss ökad säkerhet, men långtifrån 100%. Mitt osmosfilter kan exempelvis bara avlägsna upp till 70% av nitrat och silikat, vilket kanske inte räcker långt om vattenverket plötsligt skulle släppa ut enorma halter. Vill man vara riktigt säker vad gäller just nitrat så är det kanske säkrare att testa kranvattnet med nitrattest innan varje påfyllning? Det kanske även finns andra ämnen som osmosfilter inte tar bort, även om jag är osäker på vilka (koppar? bly?).

Jag använde levande sten, och började sätta i levande efter några veckor. Butikerna på den tiden brukade däremot rekommendera bottenfilter som främsta reningsmetod, så det gällde att läsa på själv... Precis, som nybörjare bör man nog inte chansa med fraggar för flera tusen kronor per styck. Och även om man har erfarenhet så vill man kanske ändå inte chansa, koraller kan ju som sagt plötsligt dö utan synbar anledning.

Ganska litet, men det borde väl inte göra dagens priser på samma sorter högre? Däremot minns jag att jag köpte en 10cm(?) stor beige Acropora-koloni som var lite dyrare (kanske 700kr 1994?), motsvarande beige-färgade idag är kanske inte så mycket dyrare inflationsjusterat.

För 30 år sedan kostade nästan alla koraller 200-300kr (vet inte vad det blir inflationsjusterat idag), jag gissar att det främst var frakten som påverkade priset. Dessa koraller var inte så färgglada, däremot har jag för mig att kolonierna var betydligt större än idag, ofta runt 10cm. En Tridachna kanske kostade mer (800kr?) men var även de 10cm stora. Jag tror inte frakten är så mycket dyrare idag, och vildfångade fiskar är väl inte heller så mycket dyrare (inflationsjusterat), så det är märkligt att musslor och koraller krympt.