Christian J

Ja fast om ytavsuget sitter för högt kan det inte komma in något vatten den vägen. Vet inte om det isf kan rinna in från andra håll i skummaren.

Är luftskruven borttagen på DC-modellen? Jag tittade i manualen och det verkar nästan så, det står "Hose clip only for 9012.000". Att det sipprar ut i fogar är normalt i början. Testa att ha den på ändå (men under uppsikt) för att se om koppen verkligen fylls, det kanske ser värre ut än det är. Enligt Tunze har skummaren ett "anti-overfoaming system", även om jag inte skulle lita blint på det... Det kan också förekomma att skummarkoppen fylls med "rent" vatten av andra orsaker, min 9004 reagerade t ex konstigt av nån tillsats en gång och överskummade sedan i säkert en månad.

Kolla att koppen sitter på ordentligt. Men det kan även läcka lite i fogarna på skummaren i början. Ja Tunzes skummare brukar ha en skruv på luftslangen som man kan justera, men jag vet inte hur DC-modellerna fungerar.

Menar du att skumkoppen blir överfull med skum, eller läcker det ut bubblor på undersidan av skummaren? Ja det kan påverka mängden bubblor som läcker ut i karet första dagarna. Det står om det i manualen, bl a kan man placera skummaren lite högre upp.

Kan det bero på för starkt ljus --är de vitast på ovansidan? Koraller kan förstås även blekas av stress, som kan bero på många saker.

Lägger till kofiskar (Lactoria) och igelkottfiskar (Diodon). Sen finns det förstås mängder av ganska stora fiskarter, t ex kirurger, kejsare och wrassar, dessa kan ofta även hållas ihop med kräftdjur.

Det går även att sätta ihop levande sten rejält om du borrar hål (se bara upp så inte stenen riskerar att spricka) och limmar fast stavar av akryl, glasfiber eller liknande. Små bitar kanske det räcker att enbart limma med epoxy. Bottenstenarna kan man såga av så att de står jämnare. Nackdelen är förstås att stenen måste hållas fuktig medan man arbetar med den vilket kan kännas lite stressande, även om det bör gå att lösa genom att duscha stenarna med blomsterspruta eller doppa dem i en hink med vatten ibland. Vet ej, men det låter rimligt. Frågan är hur lång tid det tar, antagligen många månader minst. Om du menar 1kg/10l-rekommendationen så tycker jag det är alldeles för mycket, så det finns ingen anledning att snåla på levande sten av kostnadsskäl (men möjligen för att konstruktionen blir enklare).

Hej tillbaks! Menar du fiskar som tar större byten? Annars är ju nästan alla fiskarter rovfiskar i den meningen att de äter plankton eller andra smådjur. Iaf mjukkoraller kan rentav vara lättare än fiskar. Koraller lever delvis på ljus så man behöver inte mata dem lika noga, och de får mindre ofta sjukdomar. De kan även hjälpa till med vattenreningen. Vill du inte ha koraller ser levande sten mest naturligt ut och förbättrar samtidigt vattenkvalitén. Har ingen egen erfarenhet av rovfiskar, men här är en aktuell tråd om drakfiskar: https://saltvattensguiden.se/topic/57657-massa-nybörjar-frågor/ Även olika muränor betraktas väl som typiska rovfiskar. Rockor (Taeniura lymma), tryckarfiskar, papegojfiskar kanske kanske passar också, men de två senare lär kunna bita sönder doppvärmare och elsladdar. Fiskar av släktet Antennarius (frog fish) är ganska originella till utseendet. Även mantisräkor är mycket intressanta rovdjur. Det är väl främst vattenreningen som är problemet med fiskar som äter mycket. En kraftig skummare rekommenderas, och förmodligen en sump att ställa den i. Du skulle även kunna ha en algreaktor eller refugium för makroalger i sumpen. Någon form av automatisering av vattenbyten kanske är praktiskt.

Ja de kan vara i riskzonen om de är små. Iofs kan även andra sjöborrar och eremiter knuffa till saker när de vandrar omkring...

Det stämmer att de bär omkring på saker, men jag har mest sett småsten och bitar av makroalger. Magneter kan de väl inte ta loss? :-p En fin sjöborre jag haft är Echinometra mathaei, de har halvlånga taggar men sticks inte så mycket. Tyvärr märkte jag aldrig om de åt några trådalger eller ej, däremot gnagde de lite på kalkalger.

Snäckor, eremiter, sjöborrar och fiskar kan äta alger, men ibland lite olika sorter. Problemalger som cyano, dinoflagellater och diatoméer (kiselalger) brukar däremot försvinna när karet kommer i balans och andra alger (t ex kalkalger) konkurrerar ut dem. Det är sällan djuren äter problemalger i tillräcklig mängd (eller alls).

Någon av dessa? http://www.reefkeeping.com/issues/2002-11/fm/feature/ (det blev något fel på länken i min förra post). Omöjligt att säga utan att testa vattnet, hur snabbt nitrathalten stiger beror ju på hur mycket du matar och vilken typ av vattenrening som används. Men om du måste byta t ex 50% per vecka för att hålla nitrathalten på en jämn nivå så är det kanske mindre störande för djuren med 25% två gånger per vecka.

Problemet är att taggarna på Diadema-sjöborrar är väldigt vassa och går dessutom av väldigt lätt, så de är väldigt svåra att få ut om man sticker sig. Det skall inte vara något problem att ha båda. Mespilia globulus (Tuxedo-sjöborre) har väldigt korta taggar, så man kan ta i dem utan att sticka sig. Möjligen kan det bero på hur de dör, av naturliga orsaker eller för att tar sig in i en pump. Jag hade en brun som tog död på all fisk efter att den blivit sönderhackad av en pump, men det var mitt eget fel som inte använde galler på insuget. Bra artikel: https://www.advancedaquarist.com/2003/1/inverts Men jag skulle nog inte sätta i en sjögurka i ett nystartat akvarium.

Sjöharar är väldigt känsliga för vattenkvalitén, så de kanske inte är idealiska i ett nystartat kar. Eremiter och sjöborrar bör vara mycket tåligare och äter också alger, men acklimatisera dem långsamt till det nya vattnet (helst med droppmetoden).

Det finns flera arter, Pterois volitans kan bli ganska stora men Dendrochirus zebra är mindre. Du kan förstås även köpa ett litet exemplar och sälja när det blivit större (om det finns köpare?), även om de tydligen växer fort. Vanlig korallrevtemperatur (ca 23-28 grader) går säkert bra, men enligt den här artikeln tål Petrios volitans även kallare vatten: https://www.biodiversityscience.com/2012/09/26/temperature-spread-red-lionfish/ --kallare vatten kanske även har den fördelen att det saktar ner fiskens ämnesomsättning och därmed mängden föroreningar? Vanliga doppvärmare går utmärkt. Iaf inledningvis kanske sötvattensfisk kan fungera, men enligt http://www.reefkeeping.com/issues/2002-11/fm/feature/ bör man undvika det i längden. Skummare och levande sten är en bra kombination. Ytterfilter kan kanske användas för nedbrytning av ammonium, men med en bra skummare behövs det nog inte och man slipper risken att slangar hårdnar och börjar läcka av saltvattnet. Innerfilter (skumpatron) räcker säkert annars. Det finns enstaka stora HOB-filter för sötvatten man kanske kan använda (t ex Seachem Tidal), men jag vet inte var de säljs. HOB-skummare finns men är ovanligt (Deltec har ett par äldre modeller tror jag, inte så tysta vad jag läst), dessutom brukar HOB-skummare sakna ytavsug. Om du inte har en sump till karet tror jag innerskummare (främst från Tunze) är det bästa alternativet, de brukar vara ganska tysta. En algreaktor (tillsammans med stort skumpatronfilter) eller refugium med makroalger kan kanske vara ett alternativ, men även dessa brukar stå i en sump. En minst 10cm djup sandbotten (Deep Sand Bed) kan hjälpa till att bryta ner nitrat. Gärna ofta men små mängder. Hur mycket kan man se genom att mäta nitrathalten. Om inte nitraten stiger behöver man inte byta alls (men se upp med gamla tester, de kan felaktigt visa noll). Det är bara att fråga på. :-)

Även vanlig sand kan kanske hjälpa till med nitrifikation (ammonium -> nitrit -> nitrat), men för denitrifikation (nitrat -> kvävgas) sägs det att det krävs minst 10cm sanddjup. Jag vet inte om levande sand gör någon skillnad på sikt jämfört med vanlig sand.

Då är det nog bäst att ha pumparna på både höger och vänster sida, och låta strålarna kollidera i karet för att försöka få turbulens. Om du har ett par tidur liggande skulle du istället kunna skapa en laminär gyreström, och sätta ett pumparna på tiduren för att växla strömriktning ett par gånger per dag. Men det är nog inte värt att köpa nya tidur, satsa pengarna på programmerbara pumpar istället.

Är de programmerbara?

Ja skillnad i salthalt kan vara livsfarligt för djuren (olika mycket beroende på djurtyp). Allra enklast (iaf om du har karantänskar) är att ändra salthalten i karet till samma som i påsvattnet, då räcker det kanske att låta påsen flyta en stund (även om pH kan skilja sig åt också). Kasta helst påsvattnet eftersom det kan innehålla parasiter. Tagghudingar, snäckor och kräftdjur brukar jag annars droppacklimatisera tills salthalten är inom en promille, detta tar oftast ett par timmar beroende på skillnad i salthalt. Koraller kanske man kan vara slarvigare med eller helt strunta i acklimatiseringen, iaf de med liten mängd biomassa. Fiskar är oftast tåliga om de går från högre till lägre salthalt (men känsligare åt andra hållet). Med fisk kan man först låta den stängda påsen flyta tills temperaturen utjämnats, sedan öppna påsen och hälla med en kopp var 30:e sekund eller så. Om fiskar fraktats i många timmar bör man kanske inte dra ut på acklimatiseringen längre än en halvtimme, eftersom de kan ha avgett avgett ammonium i påsvattnet som ombildas till giftigt ammoniak när påsen öppnas, koldioxid vädras ut och pH stiger. Ta bort dem direkt istället, vattenkvalitén är viktigare.

Acklimatiserade du dem ordentligt? Med känsliga djur brukar jag droppa ca 1 droppe per sekund genom en luftslang i ett par timmar, beroende på hur stor skillnaden i salthalt var från början. Bäst du plockar bort de döda räkorna så de inte förorenar vattnet...

Turbo är ju algätare, Nassarius äter foderrester och kanske smådjur men du behöver nog inte utfodra dem särskilt. Har läst lite olika om vad sandsjöstjärnor lever av, men tydligen riskerar de att svälta på längre sikt så det är nog bättre att vänta med dem tills sandbotten etablerat sig med smådjur/detritus. Samtidigt kanske Nassarius konkurrerar med sjöstjärnorna om samma mat? Räkorna klarar sig nog på minimala mängder, jag har 6st i mitt kar men utfodrar dem bara sällan direkt.

Mina fiskar verkar klia sig mer timmarna efter att jag rört upp botten (jag har bara 0-5mm sand nu). Men om du inte skall sätta i djur direkt spelar det nog ingen roll om du tvättar eller ej.

Det är iofs stabilare för bakterierna att mata ofta, se bara upp så inte den totala mängden drar iväg. Det låter onödigt mycket. Algätande snäckor äter bara alger, eller har du detritusätande arter? Isf klarar de sig nog på fiskarnas avfall. Räkan kan säkert hitta mat på den levande stenen eller fodsmulor som fiskarna missat, ge den annars bara minimalt ibland (ett par små pelletsbitar varannan dag?). Räkor verkar har väldigt bra luktsinne, och när ljuset är släckt kan inte fiskarna stjäla maten, så var inte orolig för att att räkan skall missa någon mat.

Jag tror inte det spelar så stor roll, är den något fel på den gamla? Enda problemet med 100% otvättad sand tror jag är att uppvirvlade bakterier från djupare sandlager irriterar djuren. Om man doserar kalkvatten kan fosfat bindas vid kalcium och kanske släppas ut igen under vissa omständigheter, se http://reefkeeping.com/issues/2005-01/rhf/index.htm#15 men jag vet inte om det kan inträffa även med andra former av kalkdosering t ex Balling.

Det tar nog lång tid, det kanske inte skadar med filter under tiden. Men det beror förstås även på hur mycket du matar. Vet inte om det räcker, möjligen uppe vid ytan men när algerna växer så skuggar de längre ner. Testa och se.