Christian J

Prova att rikta 6040 rakt upp (kanske närmare ytan?) och använd pulsläget för att skapa en resonansvåg, det borde i stort sett räcka för djuren. 6015 skulle du kunna rikta horisontellt uppe vid ytan för att dessutom skapa en cirkulär vattenrörelse.

Min Ophioderma fått två av armarna avslitna någon gång de senaste 5-6 timmarna. Finns det något hopp om överlevnad, och vem kan ha åstadkommit detta? Min putsarräka har bott på samma sten i ett par år, och får gott om mat som den stjäl av sandvändaren. Å andra sidan har ormstjärnan verkat lite rastlös sedan nån dag tillbaka, kanske den blivit försvagad av något? Mina fem pepparmintsräkor är troligen hungrigare, men bor en meter därifrån och rör sig sällan långt från sin sten dagtid. Å andra sidan kanske ormstjärnan blivit attackerad närmare räkornas sten, och sedan flytt därifrån. Finns det andra djurgrupper som skulle klara detta, t ex andra ormstjärnor (jag har även Ophiomastix, som höll en av de lösa armarna)? Kan ormstjärnan ha delat sig själv? Jag vet inte hur frivillig amputation brukar se ut, men här ser det ut som köttsår. Även själva centralkroppen är skadad, men de avslitna armarna har inga medföljande delar därifrån, utan det verkar som om en centimeter saknas på båda de lösa armarna.

Kanske vitlök hjälper mot eventuella tarmparasiter. Menar du konstigt för att vara en Salarias/blennid? De brukar ju ha ett ryckigt simsätt omväxlande med att de ligger stilla.

Avföring tre dagar efter att den slutat äta låter nästan som förstoppning. Har den fått mycket animalisk föda? Det kanske även skulle kunna förklara den ljusa färgen. Nori är säkert bättre.

Lägg till det korallers förmåga att ändra färg och form. Misstänker att det krävs DNA-analys för detta... Ja fast om privatsäljaren i sin tur har kvitto från butik borde det inte vara något problem (i teorin). Hade redan en liknande länk. :-/ Samma förvirring gäller för handel med möbler och musikinstrument om de innehåller t ex jakaranda/rosewood. Här är en som blev åtalad men till slut frikänd efter ett par år: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6260808 https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6643390 (Artiklarna handlar om Brazilian rosewood, som är A-listat. Produkter med vanlig rosewood är B-listade och får fortfarande säljas utan intyg inom EU, men skall man köpa t ex en gitarr från USA krävs både export- och importtillstånd redan innan den skickas, annars kan den beslagtas och förstöras av tullen.) Vad jag förstått är CITES' regler minimikravet, sedan kan anslutna länder tolka dem ännu hårdare om de vill. Jag tror tullen är tänkt att bedöma detta, vilket förstås kan leda till enormt godtycke. Men förmodligen orkar de inte bry sig, annars hade det ju inte gått att handla av t ex tyska butiker som hittills.

https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hotadeartercites/levandedjur/lagligtursprungfordjurpaeubilagab.4.5873563e158fd1ef26b5fe1.html verkar bekräfta detta, fast jag kan inte se om det bara gäller handel mellan EU-länder eller även inom ett EU-land som Sverige: "Alla CITES-listade djur på EU-bilaga B som ska förekomma i kommersiella aktiviteter inom EU måste ha lagligt ursprung. Detta ska kunna styrkas genom dokumentation om djurets bakgrund. ... Vid handel med B-listade arter behövs inget CITES-intyg, men däremot krävs dokument som styrker djurets lagliga ursprung. ... Bevis på lagligt ursprung kan variera beroende på vilken art det är frågan om. Det räcker inte med ett kvitto från inköpet utan du måste ha ett härstamningsintyg (uppfödarbevis) eller likvärdig dokumentation, eller kopia på importtillstånd. ... Vi rekommenderar att du märker ditt djur För att säkert kunna koppla ihop dokumentationen med djuret i fråga är det bra om djuret är märkt. Är det inte möjligt att märka djuret bör du fundera på alternativ, till exempel fotoidentifikation. Det finns vissa arter där varken märkning eller fotodidentifikation fungerar, och för dessa arter är det extra viktigt att man har bra dokumentation som visar på den lagliga bakgrunden. ... Kraven på hur man ska dokumentera lagligt ursprung är inte exakt specificerade. För arter som är lättförökade och förekommer i stor utsträckning inom handeln kan det vara tillräckligt med endast ett härstamningsbevis eller likvärdigt dokument." Sista stycket låter som om importttillstånd inte behövs för "lättförökade" arter (räknas korallfraggar dit?) utan endast härstamningsbevis räcker (hur definieras ett härstamningsbevis?). Å andra sidan är det extra viktigt med dokumentation om märkning eller fotoidentifikation inte fungerar...

Frågan är hur ett sådant kvitto skall se ut, bör t ex korrekt vetenskapligt namn på korallen framgå? Och vem skall kontrollera att en fragg är av samma art som på kvittot? Jag får f.ö. aldrig specificerade kvitton i svenska akvariebutiker, det står bara belopp. Personligen tror jag inte det går att agera 100% korrekt eller rättssäkert i såna här sammanhang, eftersom reglerna både verkar vara snåriga och efterlevas på ett godtyckligt sätt.

Fast utan döda snäckor skulle de äta ännu mer alger. :-P Det finns även fiskar som äter algfilmen på glasrutorna betydligt effektivare än snäckor, t ex Blenniella chrysospilus (och vissa Salarius-arter?).

Jag vet inte vad originalkontakten kallas, och tyvärr sitter min lite för långt in för att kunna inspekteras... Om du kan tänka dig att kapa sladden borde det mesta funka, t ex vanliga kontakter för taklampor, sockerbitar, eller (om du kan löda) ett par audio-kontakter.

Fast i mitt kar är trådalgerna nu helt nerbetade av kirurgen, men snäckorna bryr sig inte ändå. Däremot uppehåller de sig som sagt gärna på rutorna, och även på stenar med kalkalger. Kanske de inte kommer åt gröna trådalger som växer inifrån porerna på bar sten (jämfört med kalkalgers släta yta). En sjöborre är kanske bättre på djupgnagande. Ja problemet är sedan att man inte ser om en snäcka dött någonstans i inredningen förrän det är försent, det är väl egentligen bara de som sitter upp och ner eller på vertikala ytor som man kan vara säkra på är vid liv. Vissa arters skal är kanske anpassat för sjögräsängar och kan fastna mellan stenar och koraller, medan andra arter kan navigera på sten men inte vända sig i sand? Några av mina senaste har stannat 10cm ut på sandbotten och gömt sig i skalet. Frågan är varför de väljer att gå ut på sanden om de inte klarar sig där? Ja för 20 år sedan hade jag inga snäckor alls (fanns de ens att köpa då?) och inga algproblem heller, en kirurg och/eller eremit räckte utmärkt.

Jag tror aldrig jag sett mina algätande snäckor (flera olika av de vanliga arterna) äta trådalger. Däremot brukar de äta filmalger på rutorna, men det gör ju ingen större nytta eftersom man ändå måste göra rent det mesta av rutorna med algskrapan ändå. Ibland dör dessutom snäckor utan att man märker det, vilket kanske leder till störningar av vattenkvalitén. Så hur nyttiga är snäckorna egentligen?

Det stämmer förutsatt att det finns tillräckligt med höjdutrymme i sumpskåpet, men det är nog inget problem i det här fallet.

Ja, bara nitraten vad jag vet. En DSB i visningskaret kanske ger en intressantare bottenfauna (maskar, kräftdjur mm) om man gillar sånt. Automatisk påfyllning av sötvatten bör normalt ske i visningskaret, inte sumpen, annars bildas det en hävert som tömmer hela förrådsbehållaren. Har läst att Chaetomorpha inte producerar sporer, till skillnad från Caulerpa.

Tror du det beror på algväxten eller detritusen, eller båda? Man kanske även bör placera skummarens intag så den inte skummar bort alla podsen... Kan inte minnas att jag såg några inuti min ATS (pga de små hålen eller turbulensen?), men i en sump som stod mörkt förökade de sig åtminstone lite grann.

Vet inte. Tanken är att syret en bit ner i sanden skall förbrukas (för DSB i visningskaret brukar det sägas att det krävs minst 10cm sandtjocklek för det), på så vis tvingas bakterierna börja bryta ner nitrat till syre och kvävgas för att täcka sitt syrebehov. För att inte nytt syre skall tillföras uppifrån måste vattengenomströmningen i DSB:n vara minimal/obefintlig (mer nitrat tillförs genom diffusion antar jag). En stor nackdel med DSB i visningskaret är allt utrymme sanden tar upp, plus att det kan störa djuren om man rör om så att bakterier virvlas upp. Hur bra en hink i sumpen fungerar vet jag inte, har aldrig provat någon form av DSB själv. Man har förmodligen bättre uppsikt över en algodling/refugium, så att man ser om algerna börjar växa konstigt, och man kan även styra effekten med antal ljustimmar. Dessutom tas ammonium och koldioxid upp samtidigt som syre produceras (om man har ljuset på nattetid i refugiet balanserar det fotosyntesen som äger rum i visningskaret dagtid). En nackdel kan möjligen vara om algerna konkurrerar med korallernas zooxantheller om spårämnen, jag tror det diskuterats i andra forumtrådar. Ja det är en risk om man är oförsiktig, jag råkade själv ut för det för ett par år sedan då jag lät min ATS (algae turf scrubber) fortsätta gå i ett kar som jag inte matade i. Efter ett tag slutade trådalgerna växa inuti ATS:en och byttes ut mot cyano, har för mig att de därefter även dök upp i resten av karet. Men som sagt om man minskar ljustiden så borde inget sånt hända.

Många metoder kommer och går periodvis, DSB exempelvis har väl varit omodernt ett bra tag. Sen diskuteras det som alltid flitigt vad som egentligen sker med olika metoder, om de verkligen håller vad de lovar, eller om det finns biverkningar på sikt. Enklast är förstås att göra som andra, iaf förutsatt att man vill hålla samma typ av djur. Låter rimligt. En DSB i visningskaret är väl tänkt att innehålla en massa smådjur som äter upp detritus. Sumpvarianten jag föreslog är mer tänkt att inte tillföras detritus, utan enbart nitrathaltigt vatten. Här är en gammal diskussion: DSB in a bucket for nitrate control (har inte läst den själv på flera år). En annan filtermetod jag gillar är algfilter, eftersom de tar upp både ammonium, nitrat och fosfat. Det finns några kompakta varianter på http://www.santa-monica.cc/ t ex DROP- och SURF-modellerna även om priset är lite högt. Se till att du kommer åt att sköta utrustningen, både att tömma skummarkoppen och rengöra hela skummaren. Om du använder osmolator, se till att den inte kan orsaka översvämningar om t ex ytavrinningen skulle blockeras.

Om returledningen mynnar ovanför vattenytan bör det inte kunna bli någon returhävert, nackdelen är eventuellt plaskande (beroende på starkt flödet är). Möjligen skulle man kunna låta vattnet rinna längs en öppen "rutschbana" ner mot vattenytan. På skissen ser man vad som verkar vara små lufthål i U-kröken på ledningen, det kanske också skulle kunna fungera men risken är att de växer igen med alger/kalk (plus eventuellt skvättande och saltavlagringar). Även strömavbrott eller pumphaverier kan orsaka bakåthävert...

Sen beror det förstås på vad man har för djur också, om man t ex håller snabbväxande SPS med "ultralåga" näringsnivåer i vattnet (för utfärgningens skull) så måste man kanske hålla koll ofta så korallerna inte svälter. Nej behåll skummaren, den är bra även av andra orsaker (t ex vädra ut koldioxid nattetid, vilket medför stabilare pH). Dessutom är det effektivare att låta skummaren ta bort ammonium och annat än att låta bakterier omvandla det till nitrat. För nitrifikation kanske ja, men denitrifikation äger rum just i de syrefattiga delarna av stenen. Frågan är om du ens behöver mer nitrifikation? Det finns lite olika skolor angående detta, förespråkarna menar väl att användaren gjort fel på något sätt t ex stört DSBn. Principen är dock att nitrat ombildas till kvävgas, som försvinner ut i luften. Bara om de är igenslammade. Det kanske kan vara bra med ett förfilter, eller hänga dem i ett nät över botten. Den ser väldigt stabil ut, men finns det något som skyddar mot knuffar i sidled (förutom väggen förstås)?

Levande sten tar inte bort fosfat, bara nitrat. Det som tar bort fosfat är t ex vattenbyten, fosfatremover, kolkälledosering, kalkvatten, koraller och alger. Tvärtom, jag tror många (inklusive jag själv) oroar sig för mycket över något värde, och gör sedan en massa justeringar som gör mer skada än nytta. Lägg till det att många tester visar fel redan från början. Varken fosfat eller nitrat behöver vara någon katastrof i lite högre värden, jmf tråden Guess the fosfate level (9,5ppm nitrat och 1,24ppm fosfat). För effektivare nitrifikation, javisst (fast siporax är nog ännu bättre än filtermatta). Men om ett nitrifikationsfilter konkurrerar med skummaren om ammoniumet kanske det teoretiskt leder till mer nitrat. Du kan även skapa ett billigt denitrifikationsfilter i sumpen med en djup sandbädd, t ex en behållare med minst 10cm sand eller Siporax och inget aktivt flöde genom. Detta sägs minska nitrat men ej fosfat. Vet inte vilken sort du menar, men jag är skeptisk...

Ja och ta även med sanden, men jag ser ingen större nytta med sand i sumpen. Sand och levande sten fungerar nog lika bra som bakteriesubstrat i både sumpen som i visningsdelen. Å andra sidan finns det effektivare reningsmetoder, t ex Siporax, nitratfilter eller algreaktorer. Jag tror inte att en sump i sig renar bättre, utan syftet är främst att dölja teknik. Dessutom är många skummare och andra tillbehör byggda för att stå i en sump, så man får mer valfrihet i utbudet. Nej i ett vanligt innerfilter sker enbart nitrifikation (ammonium > nitrit > nitrat) pga den goda syretillgången. I de syrefattiga delarna på levande sten sker dessutom denitrifikation (nitrat > kvävgas). Vad jag vet räcker enbart skummare och levande sten för att inte ammonium skall vara ett problem, så du kanske klarar dig utan filtret oavsett (beroende på storlek på skummaren och mängden mat). Sätter du i mer levande sten kommer däremot nitrathalten att stiga långsammare eller rentav sjunka. Men jag skulle ändå inte rekommendera mer sten enbart för vattenreningens skull, använd istället så mycket som du tycker ser fint ut och lös nitratfrågan på något annat sätt (finns många olika).

Annars kan du alltid doppa stenarna i en hink med vatten då och då...

Saltvatten i sig är nog inget problem om lådan är livsmedelsgodkänd (som Ikeas källsorteringslådor). Jag tänkte mer på att många lådor är väldigt tunna och saknar förstärkningar, så botten och sidorna kanske bågnar för mycket. Kanske Ikeas funkar, här är annars ett par jag själv funderat på: https://kalls.se/produkter/forvaring/lador-backar/plastlador/eur-lador/ http://www.nordiskaplast.se/sv/produkter/forvaring/forvaringsbox-strongbox-55l/ Om häverten bryts direkt är det inget problem, vattenvolymen som är kvar i själva rören är väldigt liten. Men om vattennivån i visningskaret måste sjunka en hel centimeter innan häverten bryts så rinner det tillbaka mycket mer. T ex om visningskaret är 200cm långt och 60cm brett, och vattennivån sjunker 1cm, så rinner det tillbaka 12 liter. Hur ytavrinningen beter sig beror helt på konstruktionen, men jag tror att de brukar upphöra nästan genast. Nej även en mindre skummare gör åtminstone någon nytta, både för vattenreningen och gasutbytet. Det stämmer, möjligen med undantag för att det tar längre tid för en stor vattenvolym att hinna passera genom en skummare. Tunze använder t ex olika storleksrekommendationer för sina skummare beroende på belastning, men jag vet inte hur Bubble Magus resonerar. Kanske @stigigemla eller någon annan vet mer. Just de djuren behöver ingen särskild belysning alls, du kanske rentav kan behålla T8-rampen så länge? Snäckor äter visserligen alger, men de har bara måttliga krav på belysning. Även vattenreningen kan vara ganska enkel beroende på hur mycket du matar. Har du ett refugium med algodling kanske du rentav får näringsbrist vilket lär gynna oönskade alger som dinoflagellater eller cyano(?).

Ja Lymphocystis kan kanske ge liknande prickar (men oftast ser det ut som klumpar), jmf http://edis.ifas.ufl.edu/fa181 Mitt förslag är att regelbundet ta bilder på fisken så att du kan se om prickar försvinner eller om det kommer nya (se bara upp så du inte förväxlar partiklar i vattnet med prickar på fisken). Är det Cryptocaryon skall en enskild prick inte finnas kvar mer än ca tre dygn, är det Lymphocystis stannar de betydligt längre men kan eventuellt ändra storlek. Tror inte man kan dra några säkra slutsatser enbart av det.

Hejsan! Enklaste sättet att hålla nere kostnaden är förstås att välja ett mindre kar, särskilt priset för belysning pumpar och skummare påverkas mycket av storlek. Samtidigt behöver enklare djur inga avancerade varianter av ovanstående. Nya LED-belysningar utvecklas ständigt, så avvakta gärna med dyra inköp av sådana. Eventuellt skulle du kunna börja med en begagnad T5-lysrörsramp (4-6x80W med bra reflektorer?) eller metallhalogenbelysning (2-3x250W?) tillsammans med billiga streampumpar. Om du kan tänka dig en skummare inuti karet (t ex Tunze 9012) kan du hoppa över sump helt. Annars verkar skummaren du har nu (Bubble Magus Curve 5) vara rekommenderad för 500 liter, det räcker säkert utmärkt för enklare djur även i 720+54 liter, särskilt om du odlar alger i refugiet och gör vattenbyten. Ovanstående är egentligen all dyr utrustning du behöver, men en automatisk vattenpåfyllning kan vara bekvämt. Genom den kan du även tillsätta kalkvatten om du har måttliga mängder stenkoraller. Längre fram kan du byta kalkvattnet till Balling-lösning och doserpumpar om du har mycket stenkoraller. Med bara mjukkoraller behövs inga kalktillsatser. Kan inte kommentera detaljkonstruktionen av sumpen, förutom att du måste vara försiktig med översvämningsrisken vid olika tekniska haverier (finns mycket skrivet om detta). Se upp så refugium-plastlådan från Ikea tål vattentrycket under längre tid utan att spricka (det finns annars förstärkta plastlådor). Om du tänkt använda refugiumet som karantän behövs kanske UVC-sterilisering så inte smitta förs vidare till visningskaret, alternativt någon form av vattenrening till refugiumet (t ex en liten skummare) om du tänkt stänga av vattenflödet till det under karantänstiden (fast kanske algerna räcker till det?).

Det blir ju en extra kraftig upp/ned-rörelse istället, fungerar inte det lika bra för korallerna? Exakt i mitten av karet däremot är det väl nästan helt stilla, det är ju därför det rekommenderas att placera ytavrinningen där.