Christian J

Jag brukade använda olika hemmagjorda hållare, men insåg att det bara blev extra jobb (jmf denna tråd). Mina fiskar ser till att inga bitar går till spillo, och som sagt vansinnessimningarna brukar inträffa en stund efter matningen...

Den här artikeln nämner inte nori, men däremot andra foderkällor: http://www.advancedaquarist.com/2003/3/chemistry "Of the foods provided to most marine aquaria, algae in fish food is likely to be a big source. Gracilaria sp. macroalgae are often added to tanks, both in commercial prepared foods (e.g., some of the Formula foods from Ocean Nutrition, which also includes additional inorganic iodide), and as an individual macroalgae for fish (e.g., Tang Heaven). In one study, Gracilaria sp. was found to contain 3654 ppm iodine by dry weight.27 So the daily input to a tank adding 3 grams (dry weight) of Gracilaria sp. per day is about 11 mg of iodine. That is enough to bring a 50-gallon tank from zero to natural levels (0.06 ppm iodine) EVERY DAY. In the end, I think that we should be very happy that iodine is depleted so rapidly, because if it were not, we’d probably rapidly drive up iodine levels in many tanks."

Nori innehåller mycket jod (av en form som iaf människor skall kunna överdosera enligt innehållsdeklarationen), påverkar inte det akvarievattnet också?

Min fisk är bara 10-12cm och det finns gott om simutrymme i 300l-karet, möjligen känner sig den uttråkad pga den enkla inredningen. Fisken brukar trycka nosen mot framrutan på kvällen (även efter matningen), kanske den försöker komma närmare mig eftersom den vet att det är härifrån maten kommer. Eller så är det magknip. I naturen är ju algätare vana vid konstant småätande, och även i akvarier brukar de väl beta lite nori i taget från norihållare. Jag brukar istället släppa en bit nori löst i karet, och min fisk proppar i sig biten helt maniskt vilket kanske leder till magknip om norin sedan sväller i magen. Jag skall testa med mindre bitar åt gången och se om det gör någon skillnad.

Min kirurg (Zebrasoma desjardinii) har på sistone börjat plaska uppe vid ytan, ett par gånger så mycket att ordentliga skvättar hamnat på golvet. Ibland simmar fisken som en galning några gånger genom karet, både framåt och baklänges. Kanske är det då han skvätter vatten, är inte säker då jag haft ryggen mot karet när det inträffat. Vad kan detta bero på? Fisken ifråga är den största i karet och skräms inte av de andra fiskarna. Han har inga synliga parasiter/sjukdomar. Jag tror vansinnessimningarna brukar inträffa kort efter matningen (nori och mysis), kan de bero på att fisken fått magknip pga för stora portioner, eller är det överskottsenergi?

Om du inte har någon inredning skulle jag lagt i ett par kilo levande sten. Om stenen kommer från ett inkört akvarium kan du börja skaffa algätande eremiter redan efter några dagar, i annat fall vänta några veckor eller tills gröna trådalger börjar visa sig.

Nej om du har ATO så kan du förvara kalkvattnet i ATO-behållaren, det kräver knappt något extra arbete alls. Du kan även blanda till kalkvatten direkt i ATO-behållaren genom att hälla en tesked kalciumhydroxid i osmosvatten eller kranvatten; det viktiga då är att inte bottensats pumpas in i akvariet, så ATO-pumpens insug bör sitta en bit från botten i ATO-behållaren. Själv använder jag en Tunze Calcium Dispenser i min ATO-behållare för att slippa problemet med bottensats, men det är inte nödvändigt. Det finns många som inte byter vatten alls (t ex jag), det beror helt på vattenvärdena och om djuren trivs. Jag tror iofs att det kan vara bra med ett fullständigt vattenbyte med något års mellanrum, för att bli av med eventuella skadliga ämnen som kan ha ackumulerats. Man kan även byta oftare för att ersätta spårämnen som förbrukats, vilket jag tror ger bättre noggrannhet än att spårämnestillsatser.

Kalkvatten höjer både Ca och KH, fungerar utmärkt såvida du inte har väldigt mycket snabbväxande stenkoraller. Det är bäst att tillsätta kalkvattnet genom ATO eftersom det har mycket högt pH.

Nej det är glasfiberbitar. :-) Glas är kanske lättare att få tag på, men samtidigt större risk att skära sig. Det behövs ytterligare ett par bitar i andra änden av listen.

Jag köpte mina skenor på Hornbach. Det svåra kan vara att hitta hållare som går att limma på akvarieglas, silikonlim fäster inte så bra på många plastsorter. Bitar av glasfiber fungerar bra (mina kommer från en gammal Tunze-skena), troligen även frigolit (även om det kanske smulas sönder med tiden).

Ingen erfarenhet alls, men även ljusstyrka och -spridning borde påverka, för att inte tala om vattenrörelse: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3542083/

Jag har experimenterat med lodräta L-formade plastskenor i hörnen (se bild). Profilerna går att dra ut rakt upp, så länge inte påväxten blir för kraftig. I slutändan visade det sig vara bättre med pumparna högre upp (precis som danne031 skrev) men jag använder fortfarande en skena till värmaren som ligger på botten.

Jättefina bilder!

Glasrosor sprider sig lätt vid bekämpning, minsta fragment kan växa ut till nya exemplar. Pepparmintsräkor och filfiskar (Acreichthys tomentosus) kan äta dem, fast i mitt kar misstänker jag att filfisken bara tar små exemplar medan de etablerade lämnas ifred.

Annars innehåller levande sten alla bakterier du behöver, finns ingen anledning att köpa flaskor med tveksamt innehåll...

Detta borde väl gå att se med t ex Triton-tester. Självklart kan resultatet bli olika för olika akvarister, eftersom kvalitén på osmos- (eller kran)vattnet ofta skiljer sig åt, men det borde iaf gå att se en tendens. Men det skadar säkert inte att genomföra fullständiga vattenbyten med ett par års mellanrum.

Toppskivan verkar vara en spånskiva, om akvariet är kortare än längden på byrån kanske den bågnar lite. Det behöver iofs inte vara något problem förutom att lådorna kanske inte går att öppna. Benen verkar vara av "träfiberskiva", vet ej vad det innebär men de borde väl förhoppningsvis kunna bära upp tyngden lodrätt (20-30kg per ben). Stabila stag (eller en stabil skiva på baksidan) är nog bäst, så inte alltihop skevar ihop vid en knuff från sidan. Däremot blir det nog ganska instabilt med ett akvarium så högt upp, så om någon skulle knuffa till karet kanske alltihop välter. Det kanske är en god idé att skruva fast möbeln i väggen. Personligen skulle jag nog inte våga, men det kanske funkar ändå...

Jag kan tänka mig att täckglas reflekterar mycket ljus om belysningen sitter en bit ovanför. Det är nog effektivare att placera rampen direkt på glaset (som på traditionella sötvattensakvarier) men har man LED-armaturer av spotlight-typ så kanske inte ljusets sprids tillräckligt mycket, med risk för hot spots i karet. Angående luftfuktigheten så verkar den bero väldigt mycket på utomhusluften hos mig. Som mest får jag 70% på sommaren (när det både är varmt och blött utomhus), vilket inte är något problem alls i min lägenhet. Samtidigt gör den fuktiga luften att avdunstningen från karet halveras under sommaren, så frågan är hur mycket akvariet egentligen bidrar till maxnivån? Det kanske snarare är så att akvariet höjer miniminivån under vintern, vilket väl bara är bra?

Förr ville man ha hög avdunstning så att det gick att tillföra mer kalkvatten, dessutom var kanske inte täckglas idealiskt med t ex metallhalogenlampor pga värmen och reflektionen. Kanske har öppna kar levt kvar som ett estetiskt ideal sedan dess.

Hejsan! Tillbehör kan man alltid köpa över Internet, jag brukar handla från tyska butiker men det finns även svenska. Tekniken till mitt 100l karantänskar har bara kostat ca 1500:- (billig LED-ramp, pump, värmare). Vattenreningen sköts av ett par kg levande sten. Avdunstat vatten ersätts en gång i veckan. Nu är detta bara ett slarvigt skött karantänskar, där jag som mest haft 1-2 fiskar eller räkor en månad i taget, men det skulle säkert även funka som en mer permanent lösning för mjukkoraller och några få små fiskar och räkor. Det tillkommer förstås en hel del kostnader för olika småsaker, som algskrapor, vattentester, etc.

Nja den rätta ordningen är ammonium till nitrit till nitrat (nitrifikation). Nitratet omvandlas sedan till kvävgas som försvinner ur akvariet (denitrifikation), om detta inte sker tillräckligt fort kan man hålla nere nitrathalten med vattenbyten. Kiselalger och Cyano är normalt, men brukar i idealfallet försvinna inom några veckor. Däremot kan det vara bra att sätta i algätande eremitkräftor så fort gröna trådalger börjar visa sig, eftersom dessa alger är enklast att få bukt med innan de hunnit etablera sig.

I en annan tråd skrev du att du har inkörd levande sten? Isf behövs inga extra bakteriekulturer. Generellt ja, men det är bäst att kontrollera salthalten med några månaders mellanrum, eftersom det försvinner lite salt i skummarkoppen. Dessutom förlorar man ofta lite vatten när man acklimatiserar nya djur, eftersom det är bäst att kasta butiksvattnet samt eget vatten som man blandat det med (detta för att minska risken att parasiter kommer in i karet). För att höja salthalten kan man tillfälligt ersätta avdunstat vatten med saltvatten istället för osmosvatten, eller så kan man rätta till salthalten i samband med vattenbyte. Det stämmer om den levande stenen kommer från en butik (förmodligen kan du sätta i algätande eremitkräftor ännu tidigare, vid första tecknet på gröna trådalger). Men om stenen kommer från någon annans inkörda akvarium kanske du kan börja med (tåliga) fiskar ännu tidigare (med reservation för att transport och olika salthalt i ditt och det tidigare karet kan störa livet på/i stenen).

Det spelar nog ingen roll. Har du levande sten behövs inga fler bakterier, men de gör säkert ingen skada heller. Fast 40kg till 170 liter låter väldigt mycket. Jag hade nog bara använt ca 10kg. Fiskar och koraller behöver utrymme, och det samlas lätt detritus under stenrösen (vilket motverkar hela syftet med LS som vattenrenare).

Gäller ovanstående även med osmosvatten? Torkar du av med rent papper (inget saltvatten på)? En annan sak slog mig: om man håller refraktometern mot ljuset för att läsa av bättre kanske temperaturen höjs, iaf en solig sommardag eller nära en glödlampa. Jag tror min egen refraktometer (Sybon) fungerar som den skall, men den verkar känslig för slarv. Kanske en vipparmshydrometer faktiskt ger bättre resultat om man tar handhavandet med i beräkningen... @danne031 ATC betyder Automatic Temperature Correction tror jag, det är inte fabrikatet.

Jag får ibland skillnader på 2-3 promille mellan två mätningar (av samma vatten, direkt efter varann), vilket antagligen beror på dåligt handhavande. Jag gissar på något av följande: - Om man tvättar av refraktometern med sötvatten men inte torkar den (eller fingret man plockar upp akvarievatten med) fullständigt, så kanske nästa mätning visar för låg salthalt. - Om det finns kvar rester av salt på refraktometern (för att man bara torkade av den utan att tvätta med sötvatten, så att saltet spritts ut i ett osynligt tunt lager), så kanske nästa mätning visar för hög salthalt. - Om man återanvänder papperet (eller trasan) man torkar av refraktometern med så kanske det släpper tillbaka sötvatten eller salt på refraktometern igen. - Om refraktometern förvaras i ett rum med annorlunda temperatur än akvarierummet, så kanske den visar fel innan den hunnit anpassa sig? Låter något av detta rimligt, eller kan det finnas andra förklaringar?