Christian J

Kanske det är tänkt för rev där samtliga koraller redan dött. Dessutom är det kanske effektivare att släppa ut vatten med larver(?) från t ex en båt eller flygplan än att montera fraggar manuellt.

Vilken sorts mat ger du den? Kanske den inte är van vid fodertypen. Finns det andra fiskar som konkurrerar om maten? Ibland kan det ta några dagar innan en ny fisk känner sig hemmastadd.

Det är klart koraller kan föröka sig. Dels sexuellt med könsceller som beskrivs i artikeln, men även genom könlös celldelning, avknoppning, polypsläpp, etc. Korallrev har ofta en stor förmåga att återhämta sig efter olika naturkatastrofer (t ex stormar). De senaste decennierna har det dock varnats för att dagens rev är speciellt hotade och riskerar att förlora sin förmåga till återhämtning permanent, så nyhetsvärdet i artikeln är väl främst att det går att sprida extra tåliga korallvarianter till andra rev vid behov.

Jag gör ett uppehåll med experimentet eftersom konstruktionen inte fungerar. Min sandvändare lyckas nafsa i sig sand genom nätet, och nätmaskorna verkar dessutom fånga upp detritus (kanske ännu mer än annars). Jag skall försöka bygga nån slags kupol av nät istället.

Enligt http://www.tfhmagazine.com/details/articles/ber-algae-eaters-the-lawnmower-blennies-full-article.htm äter de allt möjligt, främst detritus. Det här låter nästan som en sandvändare på beskrivningen: While they do eat some algae (the amount varies from one species to the next), recent studies have shown their primary source of food is detritus in the form of detrital aggregates. Because detritus is often overlooked in food-habit studies, its importance as Salarias food has long been overlooked. These blennies scrape this material off hard surfaces (e.g., coral rock, dead coral skeletons), along with some algae. They will also incidentally ingest tiny invertebrates. For example, the diet of S. fasciatus has been reported to include filamentous algae, diatoms, foraminiferans (shelled protozoa), tiny crustaceans, detritus, and sand. On occasion, this species will also consume fish eggs, sponges, and small snails. They ingest a significant amount of calcium carbonate as they feed, which is not uncommon for herbivores with less selective feeding tactics. While many of the Salarias spp. eat some algae, some steer away from the filamentous forms that can overgrow our aquariums. For example, S. patzneri selectively feeds on smaller particles less than 125 mm [sic] in size (mainly detritus) and avoids those in excess of 250 mm [sic] (that is, algal filaments). ... Individuals vary in their usefulness in controlling some of the dreaded hair algae species. Some of the larger species (e.g., S. fasciatus) regularly consume filamentous algae. However, there are individual Salarias that tend to ignore it, choosing instead to rasp diatoms and other unicellular microalgae off the aquarium glass or live rock. It has been suggested that if you frequently feed them other foods, they will be more reluctant to dine on the dreaded hair algae.

Det som försämrar vattenkvaliten akut är väl främst ammonium, frågan är om enbart vattenbyten räcker där? Ett effektivt nitrifikationsfilter (t ex Eheim ytterfilter med siporax?) däremot är kanske så effektivt att vattenbyten inte behövs (förrän nitrathalten eventuellt börjar stiga för mycket, men det kanske inte hinner inträffa under karantänstiden).

Om du använder ett bra filter för nitrifikation går det säkert bra, alternativt kan man kanske använda ammoniumbindare. Det viktiga med ett filter är kanske att bakteriepopulationen hinner bygga upp kapacitet för att ta hand om allt avfall från fiskarna (ett inkört men fisktomt system har väl bara en mindre mängd bakterier?), men om man ökar matningen gradvis kanske det inte är något problem. Däremot kanske det är svårt att ge alla fiskarna om man matar sparsamt, det är nog lätt hänt att några blir utan, och det går ju inte att mata varje fisk individuellt med så många. Ett annat problem skulle kunna vara stress pga överbefolkning. Jag vet inte hur saltvattensfisk reagerar på det, men ciklider har jag tvärtom för mig blir lugnare om de tvingas trängas med andra eftersom deras revirhävdande beteende upphör då.

Se det som en inkört kar.

Jag skulle gissa att det läcker näring (fosfat?) från de gamla stenarna, vilket algerna där tillgodogör sig. Hade näringen funnits fritt i vattnet så skulle algerna troligen växa överallt. Det kan också vara något som förhindrar trådalgväxt på den nya stenarna, t ex om det redan växer mycket kalkalger på dem, men då borde det åtminstone växa alger på karets rutor, pumpar och liknande. Menar du att de är tätare och kortare?

De flesta vanliga räkor borde funka, men harlekinräkor är specialiserade på att äta sjöstärnor, och pistolräkor behöver sand och småsten för att kunna konstruera ett bo, och vill bo ihop med en goby av rätt art (det är bäst att köpa dem samtidigt, alla artkombinationer passar inte ihop). Sandvändargobies lever inte i symbios med pistolräkor vad jag vet, men de har inga problem att tolerera andra räkor heller. Jag hade t ex en sandvändare som delade sovplats med en kamelräka. Möjligen skulle en sandvändare kunna sluka riktigt små räkor.

Kräftdjur och en del andra lägre djur sägs vara känsliga för snabba förändringar i salthalt. Jag brukar acklimatisera så här: - Lägg djuret i en bägare med bara så mycket butiksvatten att det täcker. - Ställ bägaren i en hink (för att förhindra översvämning) på golvet. Om det är väldigt kallt i rummet kan man hälla vatten i hinken och lägga i en värmare, men då kanske det behövs en tyngd i bägaren så den inte flyter omkring. - Skapa en hävert genom en luftslang från karet. - Droppa en droppe per sekund första timmen timmen (med en knut på slangen eller luftskruv), häll sedan återigen bort vatten så det bara täcker djuret. - Droppa två droppar/sekund i en timme till. Efter det brukar salthalten vara samma som i mitt eget kar (beroende på stor skillnaden var från början, förstås). Köpte du dem samtidigt som räkan och kom de från samma kar/system? Möjligen kan eremiter vara härdigare, jag vet inte.

Butiker har ibland låg salthalt, kanske bara 30ppt, om man då har ungefär samma i det egna karet blir acklimatiseringen mycket lättare. Det mest påfrestande (iaf för fisk) är att öka salthalten, att sänka den tål de mycket bättre. Samtidigt kanske en del lägre djur (koraller och musslor?) trivs bättre med 35ppt, så man får göra en avvägning beroende på de lokala butikernas vatten och vilka djur man vill hålla. Använder man karantänskar tycker jag det är bäst att ha exakt samma salthalt som vattnet i påsen från butiken. Är karantänskaret saltare kan man hålla i sötvatten samtidigt som man acklimiserar fisken, är det tvärtom mindre salt kanske det räcker att anpassa temperaturen och hoppa över acklimatiseringen. Därefter kan man låta salthalten stiga under karantänstiden genom vanlig avdunstning tills den fått samma koncentration som visningskaret, på så vis behöver man knappt acklimatisera fiskarna alls.

Det där ser ut som ett osmosfilter. En osmolator är en helt annan apparat (Tunzes automatiska vattenpåfyllning).

Sandsjöstjärnor (Archaster typicus?) sägs vara detritus- och allätare. Kanske kan man stoppa ner foder i sanden, vet inte säkert. Det finns många arter av röda sjöstjärnor, är det någon av dessa? http://www.liveaquaria.com/category/528/sea-stars?c=497+528

Stenkoraller kan ta upp strontium i skelettet när de växer, men det krävs nog ganska stor tillväxt innan det eventuellt skulle uppstå någon brist. Mycket läsning här (fast gammal artikel): http://www.advancedaquarist.com/2003/11/chemistry Alla Xenia-arter pulserar inte, och en del som pulserar slutar med det av olika anledningar: http://reefkeeping.com/issues/2004-02/ac/feature/index.php https://reefbuilders.com/2013/04/30/pulsing-xenia-mystery-solved/

Nytt försök med 25x25cm plastnät (8mm maskstorlek) uppspänt mellan fyra buntband. Ett snäckskal i varje hörn tynger ner. Jag placerade det hela på den plats där mest detritus brukar samlas. Tillägg: tyvärr fanns bara grönt nät i butiken, och min kirurg tror att det är en alg, så risken finns att han lyckas flytta runt konstruktionen. Det finns kanske även risk för att mindre fiskar fastnar i/under nätet. Allra bäst hade nog varit ett plastgaller, men jag har inte lyckats hitta något.

Sant, dessutom flyter den utan en vikt ovanpå. Skall se om jag kan komma på något bättre.

Stenen är förmodligen ganska död på ytan efter transporten, överlevande djur gömmer sig i håligheter en bit in. Med tiden vågar de sig ut och förökar sig i akvariet om de trivs.

Nu har jag lagt en upp-och-nervänd kattsandspade på botten som ett slags galler. Får se om några kräftdjur hittar dit, och om det gör någon skillnad på algväxten.

Hur många centimeter handlar det om? Vad jag läst brukar det rekommenderas minst 10cm sanddjup för en DSB, och ingen vill väl använda så mycket sand utan anledning (jag vet ej om just 10cm är en bra rekommendation, har aldrig provat DSB själv). Det skulle iofs kunna bero på vad som helst, inklusive fel handhavande eller att det något annat blivit modernt. Jag vill minnas att den främsta fördelen med DSB är nitratreducering, och det verkar i sig inte vara något större problem i dagens näringsfattiga kar, så DSB har kanske helt enkelt blivit överflödigt...

Det borde gå att testa om man sätter en bur över en del av botten, så att sandvändande fiskar inte kommer åt kräftdjur där. Kanske buren kan hålla Nassarius borta också. Jag gjorde faktiskt ett (misslyckat) experiment med sand i en skål för ett tag sedan, men jag vet inte om det någonsin fanns några kräftdjur i den sanden.

Lever kräftdjur i en DSB djupare ner än vad sandvändare kommer åt? Isf kanske det hela tiden migrerar upp nya kräftdjur för att ersätta de som äts upp, medan de skulle bli nästan helt utrotade i en tunn sandbädd. Kan Nassarius jaga djupare ner än sandvändare? Möjligen skulle sandvändare kunna göra nytta om detritusen de virvlade upp fastnade i ett filter, men den detritus som sedan blir kvar verkar väga lika mycket som sandkornen. Jag har nästan ständigt haft olika algproblem sedan start för 2,5 år sedan (kisel, dino, cyano och gröna trådalger om vartannat). Från början hade jag 8st Nassarius, dessa har reducerats till 4 (pga svält?) som jag nyligen flyttade ut. Efter ett år skaffade jag en sandsjöstjärna, denna växte lite till en början, men efter ytterligare ett år blev den mindre för att sedan försvinna spårlöst (svält?) trots mycket detritus i sanden. Har även en sandvändare som inte gör någon större nytta, nya kiselalger(?) dyker upp bara nån timme efter att sanden rörts om av mig eller fisken. Jag skaffade nyligen några Cerithium-snäckor, dessa sägs äta detritus men är nog för små för att göra någon praktisk skillnad.

I naturen silar de smådjur från finkornig sand, men det räcker nog inte i vanliga akvarier. De kan dock lära sig att äta annat också, min sandvändare (Valenciennea muralis) tar både mysis i vattnet, flingor (även från från ytan) och pellets från botten. På senare tid har den även tagit nori. Frysta räkor från ICA kan säkert fungera om du mal dem hela (även huvudet) i en mixer. Jag brukar mata mina fiskar 2 gånger om dagen. Dessvärre är min sandvändare usel på att hitta och fånga maten, ofta missar den när den skall sluka förbiströmmande bitar - när den lyckas få syn på dem överhuvudtaget - och pellets ignoreras ibland trots att de sjunker till botten alldeles bredvid. Misstänker att både syn och luktsinne är dåligt, när den väl hittat pellets äter den gärna. Den är även lite skygg, så agressivare fiskar hinner ofta före. Jag har läst att sandvändare ofta tynar bort inom ett par år, eventuellt beroende på inälvsparasiter eller på att de hålls i enstaka exemplar, vet ej om detta stämmer.

Krabbor kan också knäppa förresten. Jag har en liten som följde med levande sten, men den kommer bara ut när ljuset är släckt.

Mantis- och pistolräkor kan ge ifrån sig höga knäppljud med klorna. Kanske en liten mantisräka följt med den levande stenen, dessa är ofta svåra att upptäcka eftersom de oftast håller sig gömda och rör sig blixtsnabbt. Ibland kan snäckor vicka snabbt på skalet så det smäller mot glaset, ofta som en serie knackningar. Jag tror även att vissa värmare (t ex Aquael Easyheater?) kan smälla till riktigt högt när reläet slår på, men är inte helt säker. Kanske det varierar mellan olika exemplar. Räkor byter skal, hur ofta beror på art och ibland på hur mycket mat de får.