Christian J

Kanske skulle vattnet kunna blir för näringsfattigt för t ex mjukkoraller med en alldeles för stor skummare om man inte matar extra mycket för att kompensera? Annars tror jag att kapaciteten som tillverkare anger är väldigt godtycklig (och säkert överdriven). Dessutom kan rekommendationen skilja rejält beroende på vilken typ av djur man vill hålla: Tunze rekommenderar exempelvis numera en "1000 liters skummare" till ett 300 liters kar om man har stenkoraller och hög belastning.

Egentligen behöver man inte testa särskilt mycket, det beror till stor del på hur känsliga djur man har: När man blandar salt behöver man förstås testa salthalt och temperatur. Man bör även hålla koll på temperaturen i karet regelbundet eftersom värmare är opålitliga apparater. Vid inkörningen kan man testa ammonium eller nitrit, fast tar man det försiktigt med matningen i början behövs det nog inte. När karet varit igång några månader kan man testa salthalt, KH, nitrat och fosfat ibland för att se hur värdena förändras. När man får tillväxt av stenkoraller mm kan man kanske även testa kalcium och magnesium då och då (noggrannare om man har känsliga arter). Förändring av olika spårämnen tror jag är onödigt att testa i vanliga fall, vanliga vattenbyten borde återställa värdena på ett både enklare och exaktare sätt än om man själv skall dosera tillsatser.

Nackdelen med att dutta är att skummarens inbyggda ytavsug inte fungerar så bra med för hög vattennivå, så man måste isf tillsätta små mängder åt gången vilket förstås drar ut på tiden. Den här gången löste jag helt enkelt en stor mängd salt i en 5l hink och hällde i karet lite i taget under en dag. Inte idealiskt förstås, eftersom den stora mängden salt troligen fick svårare att lösa sig både i hinken och sedan i själva karet (som stigigemla påpekade), plus risken för fällningar i hinken även om jag inte såg något sådant.

En medlem på Reef Central påstod 1900 vid ytan med ATI Powermodule Hybrid 8x80W, tror det var här nånstans: http://www.reefcentral.com/forums/showthread.php?p=21959880 men Photobucket verkar ha raderat bilderna. Fast om stigigemlas siffra 1200 gällde middagsljus så är nog morgon- och kvällsljuset betydligt svagare. Brukar de inte förlora mycket av skyddet under transporten, eller gäller det främst anemoner? Hursomhelst, om en korall har suttit länge i ett svenskt akvarium hela vintern och sedan vårsolen plötsligt träffar den så kanske det blir en stor omställning (eller kanske inte). Samma sak om man sätter i en svenskodlad koloni.

Ingen sump tyvärr. Kanske skulle man kunna fylla en hink med akvarievatten, hälla i mer salt i hinken, och sedan hälla tillbaka vattnet i akvariet igen efter en timme. ATO och skummare kan ju vara avstängda under tiden.

Ja fast jag brukar aldrig byta vatten, men detta är kanske en giltig ursäkt...

1200 är väl mer än de flesta akvariebelysning ger (utom vid ytan kanske), och korallerna i akvarier har ju vant sig vid svagare ljus än i naturen. Däremot kan förstås arter som levt nära ytan i naturen vänja sig vid starkt solljus igen, om det sker gradvis.

Jag skulle behöva höja salthalten 3-4 promille, och påminns än en gång om hur krångligt det är. Jag kan inte ersätta avdunstat vatten med saltvatten, eftersom jag använder ATO. Jag kan inte(?) hälla saltvatten i ATO-behållaren eftersom jag använder calcium dispenser (jag skulle möjligen kunna koppla bort calcium dispensern, även om det är lite krångligt). Jag kan även stänga av ATO:en, men då kommer inte skummarens ytavsug att fungera (såvida jag inte ständigt pytsar i små mängder saltvatten i flera dagars tid). Några andra förslag?

Oftast kommer väl solljus in sidledes genom fönster, medan akvariebelysningen bara ger ljus rakt uppifrån. Så kanske koraller mår bra av att få extra ljus på partier som annars skulle vara i skugga? Många fiskar ser även extra fina ut när de får ljus från sidan. Vad gäller kvalitén på solljuset så är väl åtminstone kvällssol ganska rödaktig, vilket kanske inte är idealiskt. Hur starkt solljuset är vet jag inte, finns det risk för att svensk sommarsol blir för stark jämfört med dagens akvariebelysningar?

Det beror på vattenkvalitén från kranen. Jag anser att Göteborgs kommunala vatten går att använda, men eventuellt kan nya ledningar avge koppar. Det finns flera diskussioner om detta på forumet. Hur mycket vatten som avdunstar beror på bla luftfuktighet, temperatur och täckglas. I mitt 300l-kar dunstar det ca 20-25l/vecka på vintern, och ungefär hälften på sommaren.

Tyvärr finns det bara ett fåtal arter av mjukkoraller att välja på i butiker nuförtiden, men även stenkoraller kan ha böljande polyper, som t ex Euphyllia, Heliofungia och Goniopora (de sistnämnda brukade dock anses som omöjliga förr, vet inte om det fortfarande gäller?). Sen finns det förstås olika stjärnpolyper och symbiosanemoner. Nejdå, fördelen med sump är främst att man slipper se utrustningen och att det eventuellt blir tystare. Nackdelen är ökad komplexitet och risk för översvämning om man konstruerar fel.

Jag har sågat levande sten med vanlig fogsvans. Det var dock äkta LS, vet inte om odlad är hårdare.

Om du menar Archaster typicus så har jag för mig att jag sett kar med flera exemplar. Sjöstjärnor kan släppa armar på grund av stress, vet ej om den andra sjöstjärnan kan vara orsaken.

Vad jag förstått är det inte att rekommendera, om ventilen inte skulle fungera när pumpen stannat kan du få översvämning. Se istället till att mynningen på returröret sitter alldeles under ytan (eller över ytan om det går bra), och att det finns säkerhetsmarginal i sumpen för allt vatten som kan rinna tillbaka genom returröret innan häverten bryts.

Kanske, fast om det nya ljuset är starkare kan det i sig öka fotosyntesen bland algerna.

Om den hela tiden flyttar sig kanske den inte trivs någonstans, men om den stannat just under vattenytan kanske den trivs bäst just där. Kanske pga ljus, syre eller vattenrörelse?

Vad är det för grönalger? Trådalger borde väl kirurgerna ätit upp. Ändring av belysning kan i sig orsaka ändring av algväxt, oavsett om ljuset förändrats till det bättre eller sämre.

Under sommaren bildade de gröna trådalgerna i sanden ett upp till 5cm tjockt lager på en del platser. Samtidigt fastnade detritus bland algerna, följt av kiselalger och/eller dino senaste månaden (först på algerna, sedan på resten av sanden, sist på stenen). Jag har sedan dess kastat trådalgbevuxen sand allteftersom, så att bara ca 30-50% av den ursprungliga sanden är kvar, och det verkar faktiskt som tillväxten av nya gröna trådalger i sanden upphört nu. Kisel/dino-växten är dock oförminskad. Tillväxt av rosa kalkalger har avstannat, däremot har en 7cm stor Halimeda-koloni vuxit upp senaste månaden, samtidigt som jag matat fiskarna mer. Mätvärdena för NO3 och PO4 har varit noll hela sommaren, vilket kanske beror på utgångna Salifert-tester (jag hade mer NO3 i våras, trots att jag matade mindre). Har även köpt ett par sjöborrar Echinometra mathaei(?), men dessa har enbart intresserat sig för rosa kalkalger på stenen.

Vad jag läst skall det inte vara något större problem att flytta fiskar från hög till låg salthalt (däremot skall andra hållet vara mer stressande för fisken).

Finkornig sand är bäst för djur som silar sand eller gräver ner sig, men den virvlas lätt omkring av vattenströmmen. Grovt grus kanske samlar mer detritus, men å andra sidan är det lättare att rengöra än finkornig sand (som brukar följa med i slamsugarslangen). Djur som bygger hålor vill förmodligen ha byggmaterial av varierande storlek, men det kan man ju ge dem lokalt. Många säger att det blir mer problem med ett "mediumtjockt" sandlager, och att det är bättre med antingen ett väldigt tunt lager (1cm eller mindre?) eller en Deep Sand Bed (10cm eller mer).

Kanske det handlar om att förhindra handel med snäckskal och korallskelett. Om det var tillåtet att ta med sig såna saker så skulle souvenirförsäljare kanske börja bryta levande koraller för att kunna sälja skeletten. Även turisterna själva skulle kunna plocka med sig levande koraller, vilket skulle kunna få stora konsekvenser om det skedde i stor skala på turistorter.

Det är säkert inga problem med snäckskal och korallskelett efter att de blivit rengjorda/urlakade ordentligt (eftersom speciellt porösa material som korallskelett kan innehålla organiskt material, jmf även med hur död f.d. levande sten kan behöva urlakas för att inte läcka fosfat). Men var försiktig med just syra eftersom den kan lösa upp kalk.

En tanke är hur Sjöfartsmuseet bör förhålla sig till Universeum: konkurrera (vänskapligt) eller komplettera? Universeum har många svenska och sydamerikanska biotoper, hajar och rockor, men ganska lite tropiska koraller och inga biotoper från Afrika eller Asien vad jag vet (iofs kanske inte dessa sötvattensbiotoper har så mycket med internationell sjöfart att göra heller). Universeum har förstås betydligt högre inträde, så det är kanske ingen katastrof om Sjöfartsmuseet kan visa likvärdiga kar till lägre inträdespris.

En grottbiotop från korallrev med azoox-koraller och svampar?

Om man har algätande fiskar kan det förstås vara bra med belysning för algväxtens skull. Har man levande sten kan dessutom små kräftdjur i stenen äta av algerna och föröka sig, dessa kräftdjur kan i sin tur ätas av många fiskar. Alger kan även ta upp ammonium från fiskarna om man har enkel (eller ingen) vattenrening i karantänskaret.