Christian J

Sen är ju frågan om stenar med många stora hål är mer effektiva än massiva. Man kanske borde utgå från stenens volym eller ytarea istället för vikt? Hursomhelst har jag nu lagt i en inkörd LS från karantänskaret, vilket ökat den totala mängden sten från 9 till 12,5kg. Fortfarande kanske alldeles för lite för 250 liter vatten, men jag vill helst ha en öppen inredning.

Nu har jag testat, det verkar vara spirulina den här gången också. Jag såg också att den ljusgröna färgen är en illusion pga ljus som reflekteras genom bottenglaset. Cyano som växer på sten är mörkare grön, och både bitarna från botten och från stenen såg mörkgröna ut när jag plockade upp dem.

Det räcker säkert, kräftdjur brukar hitta matrester som de andra missat. Jag vet inte om man kan se ifall de blir undernärda, förutom att de borde ömsa skal mer sällan då. Exakt hur ofta verkar variera mellan olika räkarter, men min Lysmata debelius brukar ömsar nästan exakt var tredje vecka.

Är det gröna trådalger du har på stenen skulle jag gissa på fosfatläckade, då kommer nog inte ytterligare LS hjälpa. Hos mig växer algerna främst på botten, även om de senare sprider sig till stenen. Kisel(?)algerna verkar trivas bäst över sand med detritus, den ljusgröna cyanon växer lite här och var (även på sten) men började på bar botten. Jag hade även en period med gröna trådalger som enbart växte på sanden, kanske för att djuren inte kunde äta dem där, eller kanske för att sanden läckte tillbaka fosfat som bundits med kalkvatten.

Fodret är fryst mysis med spirulina och vitlök från Ocean Nutrition, jag har aldrig hört att det skulle kunna leda till algproblem. Det är dessutom en helt ny produkt för mig, men jag hade även ljusgrön cyano våren 2016 (då jag visserligen använde spirulinaflingor). Har tyvärr inget mikroskop, men testade förra gången med väteperoxid vilket tydde på spirulina om jag minns rätt (cyanon löstes inte upp).

Jag har faktiskt kastat nästan all sand senaste månaderna, den senaste gröna cyanon skulle kunna bero på det. Å andra sidan hade jag cyano även med sand våren 2016, men vill minnas att cyanon då försvann när jag testade Siporax. Jag har även haft kiselalger(?) hela senaste året, dessa dök upp när jag började kasta sand som var bevuxen med gröna trådalger (men jag hade fortfarande sand kvar efteråt, ca 1cm djup).

Mitt kar innehåller alldeles för lite levande sten i förhållande till vattenvolymen, och dessutom kanske en för liten skummare. Å andra sidan utfodrar jag ganska sparsamt, men det kanske inte hjälper? För lite mat sägs ju leda till fosfat- eller nitratbrist (=algproblem), men om jag ökar matningen kanske inte systemet klarar att hantera det heller (=algproblem igen?). Djuren i karet ser ut att trivas, men jag har haft ständiga algproblem sedan start för snart tre år sedan (alltid olika typer av alger som dominerat i perioder).

Tänkte mig att död/fryst Spirulina kanske innehöll näringsämnen som levande Spirulina gynnas av (var det aminosyror som kunde ge upphov till Spirulina-uppblomstring?). Sant. Håller som bäst på att försöka utesluta olika alternativ. Har färgen någon praktisk betydelse?

Jag har tidigare läst att Cyano i akvarier kan vara Spirulina, som ju även används i fiskfoder. Kan isf utfodring med spirulinafoder även bidra till spirlunaväxt i akvariet? Tanken slog mig eftersom jag plötsligt fått växt av ljusgrön cyano efter att jag började mata med spirulinaberikad fryst mysis (vilket förstås kan vara en ren tillfällighet).

Vet inte, men kan du inte testa med lite sand (t ex 1dl) åt gången? Det skulle även minska eventuella störningar på systemet av att hälla i stora mängder på en gång. Edit: såg nu att det var en gammal post. :-/

För att återgå till startinlägget, den här artikeln verkar delvis hålla med: http://www.advancedaquarist.com/2015/5/aafeature "Nutrient enrichment resulted in a significant increase in zooxanthellae density and inhibition of calcification, measured using the alkalinity anomaly technique. DIC limitation was the main causative factor for this inhibition;" Ovanstående verkar dock inte stämma med artikeln i länken ovan: "a doubling of the bicarbonate concentration not only restored but greatly enhanced calcification rates of colonies with elevated zooxanthellae densities. At high bicarbonate concentration, no significant negative effect of nutrient enrichment on coral growth was found." Skall inte påstå att jag förstår det här, men tyckte jag borde nämna det åtminstone...

Här är en studie som tvärtom visar ökad växt, fast med porösare skelett: http://www.advancedaquarist.com/blog/increased-phosphate-levels-increase-growth-rate-in-acropora-muricata källa: http://dx.doi.org/10.1016/j.jembe.2011.10.013 "Skeletal density reduction may be due to phosphate binding at the calcifying surface and the creation of a porous and structurally weaker calcium carbonate/calcium phosphate skeleton."

Aha, ett karantänsakvarium med en ytavrinningsbox? Och du skall köra UVC i karet innan du börjar använda boxen? Däremot förstod jag inte hur/när/var prickparasiterna dyker upp, men det brukar sägas att de har svårt att fästa på glas och betong (även plast?).

Hur menar du? :-)

De fattar säkert galoppen med norin efter några dagar. Annars är t ex fryst mysis både nyttigt och av lämplig storlek för dvärgkejsare och kirurger.

Sant, jag skrev 100g för att det är standard i näringsdeklarationer. Mina noriark väger 2,2g per styck, skulle gissa att jag ger min 12cm stora kirurg 1/10-dels ark per dag, alltså 0,22g. Jag köper rostad nori i asiatiska livsmedelsbutiker (avsedd för sushi). Kanske den innehåller mindre vitaminer än den dyrare(?) soltorkade norin som säljs i akvariebutiker, jag vet inte.

Stämmer verkligen detta? Enligt innehållsdeklarationen på min nori så innehåller 100g 360kcal, 46g protein och 44g kolhydrater (att jämföra med t ex kokt ris, som bara innehåller ca 115kcal, 3g protein och 25g kolhydrater). Många andra djurarter (iaf tamdjur) går lätt upp i vikt om de får fri tillgång på föda, vet ej om det även gäller unga växande fiskar --de kanske snarare växer upp snabbare (om inte kosten är felbalanserad)? Att algätare letar efter mat hela dagen beror väl på att det sällan finns överflöd av mat på samma ställe, utan fisken måste leta efter varje smula, så den totala mängden de får i sig kanske inte är så stor.

Äter de inte tills de spricker med fri tillgång på nori? Bitarna jag matar med slukas på någon minut (så fort de mjukats upp av vattnet), men min kirurg är trots det ganska rundlagd så den verkar inte svälta. Jag kan förstås inte utesluta att den skulle växa fortare med ännu mer mat.

Kanske skulle du kunna ha ett 5-7cm ungdjur i 100l, medelstora exemplar av Centropyge eller Zebrasoma behöver nog 2-300l, vuxna Zebrasoma och andra kirurger kan behöva ännu större. Har sett ett par puffer-arter i Sjöfartsmuseets akvarier ihop med koraller, vad jag läst kan de äta snäckor. De flesta puffersläktena är nog alldeles för stora, men kanske ett ungdjur av Canthigaster kan fungera.

Du skulle kunna tillföra fiskmat i korallkaret för att hålla igång bakteriefloran. Vet ej om detta ger upphov till en annan bakterikultur än om maten först gått genom en fisk, men det är nog inget större problem. Istället för LS skulle du kunna ha ett skumpatronfilter för att bryta ner ammonium, detta kommer bara att leda till lite högre nitrathalt. Däremot trivs många fiskar bättre med LS, kanske pga smådjuren de hittar på den. Jag använder LS i mitt karantänskar, det innebär visserligen att jag inte kan medicinera, å andra sidan har jag inte haft en enda sjuk fisk sedan jag skaffade karantän (märkligt sammanträffande). Annars kan man använda skummare, kemisk ammoniabindare, patronfilter eller gröna trådalger för att ta bort ammonium. Man bör även ha gömställen, t ex PVC-rör.

Det är kanske bättre att mata mindre men oftare, både för fiskarna och bakteriefloran. Jag brukar ge min 12cm stora Zebrasoma en ca 6x2cm stor bit nori (från asiatisk butik) 2-3ggr per dag, men det är kanske för mycket eftersom han är ganska tjock. Utöver detta stjäl han övriga fiskars mat och betar de flesta algsorter han kommer åt i akvariet.

Försök skära loss stenarna med filékniv eller något tunt sågblad. Kanske en tunn ståltråd (gitarrsträng?) kan funka också.

Om ni menar bruna makroalger så skall vissa kirurgarter äta det, men knappast kiselalger eller dinoflagellater väl?

Har väl trådalger etablerat sig kan det ta sin tid även om man har algätare, räkna med veckor/månader.

Ingen erfarenhet, men varför skulle det inte vara optimalt i sumpen? Kanske det stämmer, om flödet genom sumpen är långsamt.