Claes_A

Jag kan ju fylla på tråden med erfarenheterna från första försöket att använda AipEx: Medlet var precis som Andreas ovan skriver mycket lätt att använda i och med att det håller ihop. Med avstängda pumpar var det lätt att "släppa" det på glasrosorna som svarade med att "äta det". De första dagarna såg det bra ut, glasrosorna tycktes ha försvunnit. Tyvärr var effekten kortvarig. Glasrosorna dog inte alls utan fick en icke dödlig skada. Nu är merparten av dem tillbaka. Jag valde dessutom ut en glasros för att specialstudera. Den satt på frontglaset och var därför lätt att både behandla och studera efter behandlingen. Den "försvann" under några dagar i samband med behandlingen med tycktes återskapa en ny polyp. Nu är den tillbaka, förvisso något mindre men likväl där. Dessutom knoppade den av två döttrar i samband återuppståndelsen efter behandlingen.

Jag hoppas du har rätt, men den kultur av tjänstemannastyre vi har i Sverige (och ofta är väldigt stolta över!) kan emellanåt leda till att byråkratin driver frågor som kan upplevas som absurda.

Jag fyller på med två tyska tekniktunga klassiker som troligen inte fått så stor spridning i Sverige men ofta dyker upp som referenser i tysk akvarielitteratur: Wachtels Aquarienhygiene från 1963 (fjärde upplagan från 1972 på bild) är intressant för saltvattensakvaristen därför att den tar upp skummare (s. 45). Och skummare kallas inte för äggviteavskummare eller proteinavskummare utan kort och gott avskummare (tyska: Abschäumer). Ett bättre namn har det visat sig så här i efterhand.

Det är nog en kritik som kan riktas mot väldigt många preparat i handeln. Måste ett preparat till försäljning för att avliva glasrosor vara registrerat som bekämpningsmedel även om det bara skulle innehålla ofarliga kemikalier som t ex kalciumklorid och kalciumsulfat? Min fråga gäller alltså om om det är produktens kemiska sammansättning eller dess användningsområde som avgör om det är ett bekämpningsmedel eller inte?

Jag tror på 3 x 24 cree med linser. Men troligen kommer de mest ljuskrävande korallerna behöva växa rakt under någon av de tre ramperna. I de mörkare zonerna mellan rampernas ljuskäglor passar nog mindre ljuskrävande djur bättre. Det hela är således lite en fråga om tycke och smak samt var du vill placera väldigt ljuskrävande djur. Vill du kunna placera samtliga djur på vilken punkt som helst i akvariet så tror jag inte 3 x 24 Cree räcker. Själv tycker jag det är snyggt med en belysning som inte är lika stark över hela ytan. Det ger en fin dramatik när fiskarna rör sig mellan starkare och svagare ljus.

Kan du inte försöka isolera felet till skummarpumpen genom att flytta den från akvariet och alla dess elkontakter till en tiolitershink med saltvatten. Anslut den sedan till nätet och mät spänning och ström mellan hinken och en ordentlig jord som t ex en vattenledning. Vänd kontakten och mät igen på samma sätt. Då borde du få lite kvantitativa data som gör det enklare att tolka. (Ta det försiktigt!)

Kan det inte bara röra sig om induktion i saltvattnet från de roterande magnetfälten i pumparna? Det ligger ju nästan alltid en spänning mellan ett saltvattensakvarium och jord.

Den vita mjölkigheten kommer från bakterietillväxt i vattenmassan. De frodas i det näringsrika vattnet och det är också de som ger upphov till lukten. Det döda organiska materialet ska nog helst ut ur karet så fort som möjligt så att inte resten av djuren stryker med i förruttnelseprocesserna.

Tack, bra att veta! Jag har sett liknande kommentarer på RC. Kanske är det olika individer av dessa filfiskar som har lite olika smak? Hur lyckas du fånga en sådan här fisk? I mitt sten- och korallröse är håv utesluten.

Egentligen behöver jag inte se dem, bara glasrosorna försvinner! Men jag fruktar att räkor bara blir väldigt dyr gyltamat...

Jag tackar för råden - biologisk bekämpning låter som det enda raka! Jag har så här långt resonerat på följande vis: 1. Pepparmintsräkor Jag fruktar att de kan bli attackerade av min "eight-line wrasse". Den han redan gjort processen kort med en grävande räka och tillhörande gobypar. 2. Filfisk Låter bra, men är den verkligen revsäker. Vill inte att den äter min Acropora. 3. Berghia Dessa nakensnäckor låter lovande. Funderar på att testa dem. 4. Chelmon rostratus Lite i största laget för karet och inte den fisk jag skulle vilja introducera som den sista fisken i en population.

Ja jag hade ingen vidare effekt av det. Jag tror inte jag fick in kanylen i vävnaden så jag sprutade nog snarare på glasrosorna än in i dem. Jag har ju inga praktexemplar utan de där små rackarna.

Ingen jättesuccé med Grotechs AipEx. Så här några dagar efter att jag har bombat glasrosorna med AipEx så kommer en hel del tillbaka. Det verkar inte som om medlet helt tar död på dem. Kanske skadar det polypvävnaden men glasrosen kan bilda en ny polyp efter några dagar?

Jag tror svaret ligger i just detta. För en av fördelarna med LED (med linser) är att man slipper slösa energi på att belysa rutorna utan kan rikta ljusenergin mot korallerna. En hel del av energibesparingen jämfört med MH och T5 ligger där. Tänker man sig den yttersta LED-raden 15 cm från rutan och 5 cm cc mellan så får jag det till teoretiska 133 LEDs (7*13) för ett akvarium på 120 X 60 cm.

Jag sprang på en annan produkt som inte tycks vara baserad på kalciumsalter: Ultralife Reef Products Aiptasia & Majano Remover. Tillverkaren uppger nämligen att den inte innehåller någon kalciumklorid, kalciumhydroxid eller chilipepparbaserade produkter. Så det är något annat.

Tack för genomgången! Kan detta vara produkten som kastar lite ljus i dessa ständiga kaliumdoseringsdiskussioner? Nu förefaller det ju gå att mäta kalium ordentligt. Det vore kul att testa produkten med en standard, t ex genom att höja kaliumhalten med 20 mg/l (cirka 5% av normalhalten) på akvarievatten och se om det går att mäta höjningen.

Nu har det stora kriget mot ett allt mer växande glasrosproblem tagit vid. Jag sätter mitt hopp till AipEx från Grotech. Har matat en enorm mängd med glasrosor de senaste par dagarna. Bara de inte kommer tillbaka efter någon vecka som det beskrivs i vissa trådar. Annars vore det trevligt med pepparmintsräkor. Men jag fruktar att min "eight-line wrasse" kommer att göra deras liv kort. De där glasrosfrossande nakensnäckorna låter annars trevliga om de bara fanns att köpa i Stockholm. KH är nu uppe på 7. Har krävt en KH-höjning på 1 enhet per dygn utöver kalkvattnet för att dra upp det från 5,5.

Doserpump är beställd! Men jag kan inte få in några dunkar under akvariet, det får blir mindre saker på några liter.

Jag är säkert för klumpig för att använda kalciumhydroxid i spruta. Glasrosen har vanligen dragit sig in i sin håla långt före jag lyckas få till en injektion. Första försöket med Grotechs produkt ser lovande ut - glasrosorna dör verkligen. Kan någon kommentera om Grotechs AipEx och Red Seas Aiptasia-X är jämförbara produkter?

Jag har idag testat Grotechs preparat mot glasrosor, AipEx. Denna produkt är av typen tjockt vitt klegg man matar glasrosorna med och så förhoppningsvis så är det de sista som de äter. En viss olustkänsla infinner sig alltid hos mig när jag använder ett preparat där jag inte har en aning om vilken kemi som ligger bakom. Produktbeskrivningen är i det hänseendet ganska intetsägande men varnar för att döda fler än 1 glasros per 25 liter akvarievatten och dag. Vidare finns en märkning om att produkten är korrosiv. Produkten är som en vit kräm, lite som tandkräm. Red Sea har en produkt, Aiptasia-X, som av Youtube-filmer och produktbeskrivningar förefaller vara snarlik Grotechs produkt; anemonen sväljer Aiptasia-X och dör. Red Sea uppger att produkten är patenterad. Eftersom ett patent verkar finnas på åtminstone en av produkterna så går det att ta reda på ungefär vilken kemi det handlar om. Jag undersökte vilka beskrivningar av alla US-patent som innehåller ordet Aiptasia. Ett av patenten verkar stämma med hur både Grotechs och Red Seas produkter fungerar. Enligt patentbeskrivningen så är en förvånansvärt enkel sammansättning grunden för dessa födoimiterande produkter. Det som dödar Aiptasia är kalciumjoner och bas, dvs i korthet kalciumhydroxid - samma sak som vi injicerat i våra anemoner under lång tid. Enligt patentet så är en hög koncentration av kalciumjoner tillräckligt för att döda glasrosorna. Till detta kommer förtjockningsmedel som t ex agar och kalciumsulfat (gipspulver). I sammanfattning listas följande sammansättning för en effektiv produkt i patentbeskrivningen: [TABLE] [TR] [TD]Ingrediens [/TD] [TD]Typisk koncentration (g/L) [/TD] [TD]Effektiv koncentration (Min-Max, g/L) [/TD] [/TR] [TR] [TD]Kalciumklorid (2-hydrat) [/TD] [TD]104 [/TD] [TD]10-500 [/TD] [/TR] [TR] [TD]Magnesiumsulfat [/TD] [TD]2 [/TD] [TD]0,5-10 [/TD] [/TR] [TR] [TD]Kalciumsulfat [/TD] [TD]30 [/TD] [TD]5-150 [/TD] [/TR] [TR] [TD]Natriumhydroxid [/TD] [TD]24 [/TD] [TD]5-120 [/TD] [/TR] [TR] [TD]Agar [/TD] [TD]3 [/TD] [TD]0,5-10 [/TD] [/TR] [/TABLE] Agar fungerar som förtjockningsmedel och bete för glasrosorna. // Notera att det är oklart om detta verkligen är innehållet i Grotechs och Red Seas produkter eftersom jag inte länkat patentet till deras produkter. Men givet konsistensen av Grotechs produkt (som gipsvällning), att det är korrosiv (alkalisk som kalciumhydroxid) och att funktionen är densamma så menar jag att det är ett rimligt antagande. Jag känner mig i alla fall betydligt mindre orolig att använda medlen i mitt akvarium.

Så sammanfattningsvis låter det som om den fungerar OK! På diverse engelskspråkiga forum finns det också positiva omdömen.

Jag tycker filtermatta låter farligt. En dag är den igensatt och... Kanske en ganska stor bur av finmaskigt nät typ myggnät?

Frank de Graafs bok är en klassiker. Den har nog fostrat generationer av saltvattensakvarister med sida upp och ner med grusfilter.

Jag vet inte exakt vad du letar efter för inlägg men jag vet att jag diskuterat detta med Lasse i ett flertal trådar, t ex i min egen tråd från inlägg #205.

Efter en vecka av manuellt doserande av natriumbikarbonat och kalciumklorid är jag redan uttröttad och i behov av automatik. Är Bubble Magus BM-T01 en acceptabel doseringspump?