Claes_A

Svart bakgrund är snyggt!

Jag tänkte slåss mot fosfaten före den hinner byggas upp till problemnivåer. I det långa loppet blir det nog bara Biopellets om de funkar som utannonserat. Men nu till en början tror jag det är lämpligt att avlägsna den fosfat som uppenbarligen fortfarande frigörs från de torkdödade levande stenarna. Som ett alternativ övervägde jag att dosera rent kväve (t ex aminosyror eller urea) och låta Biopelletsen göda bakterier som kan binda fosfatöverskottet och sedan skumma ut det som organiskt material. Får se om jag hamnar där men först vill jag nog köra lite tester - jag vet inte ens om jag har ett nitratproblem att hantera också.

Utan att själv ha räknat på det så säger programmet Aqua Calculator att du ska kunna höja KH till 8 dH med 17,4 g natriumvätekarbonat. Programmet föreslår att dosera det som 4 x 4,4 g över ett antal dagar.

Status: Elen dragen. Inte blev det så där vackert som jag hade hoppats eftersom sumpskåpet är så förbannat litet och innehåller så mycket. Skummaren påslagen. Tillsammans med 10 mg/h ozon så har den faktiskt lyckats bilda lite lite brunt skum över natten men det har inte tagit sig upp till koppen ännu. Biopellets installerade. Jag har haft dem blötlagda i några månader i en burk och det har satt fart på dem. De var täckta av en slemmig biofilm och luktade åt fotsvettshållet... Nu är de avsköljda och installerade i reaktorn där de dansar runt. Jag fick en snilleblixt och hängde påsen med fosfatremover på filtrets utlopp:

Så vad är TM Bio-Calcium? En torr blandning av kalciumklorid och natriumvätekarbonat? De torra salterna går ju att blanda men så fort vatten tillkommer så faller kalciumkarbonaten ut som en sten och kvar blir natriumklorid i lösning.

Jo, så enkelt är det nog. När jag idag tappade ur sötvattnet som stått några veckor så hittade jag dels bruna organiska beläggningar på glaset längs med vattenytan och dels kadaver från svampar och små krabbor. Så nog har det funnits tillgång på organiskt material som varit fosfatens källa. På alla glasytor fanns den typiska slemmiga bakteriefilmen. Nu hoppas jag att den värsta skiten är borta. Tänkte mig lite levande sten i veckan som kommer.

Jag fyllde i saltvatten idag efter att jag dragit all el så nu får det bära eller brista. Nu behöver jag akut lite tester för ammonium, nitrit och nitrat.

Doserar du etanol?

Nä då, kemirutinen sitter i ryggmärgen från jobbet så jag blandar 37 g till en slutlig total volym om 1000 ml. Skillnaden mellan viktprocent och vikt-per-volymprocent var så liten så jag gick på det senare av bekvämlighetsskäl.

Låter bra! Jag kanske är lite otålig - många komponenter förefaller bli klart tystare efter att de gått några veckor. Jag kör t ex samma sorts datorfläkt för att evakuera sumputrymmet och den har på några veckor gått från ett svagt svagt surr till nästan totalt tystnad (= det är svårt att höra om den på- eller avslagen i mitt vardagsrum på landsorten). Även min första Tunze nanostream (6045 - hoppas jag fick namnet rätt denna gång) har tystnat efter ett antal veckors drift (och silikonfotsmodifiering). Nanostream nr 2 gör fortfarande ljud men har bara gått några dagar ännu.

Jag tror att jag redan har ett högre flöde genom rampen än jag behöver med en 80 mm Coolink SWiF-801 som körs på lägsta spänningen (4 volt enligt tillverkaren) inställt med medföljande vridmotstånd. Anledningen till att flödet förefaller vara större än det behöver vara är att jag inte har någon kondens i rampen längre, dvs flödet är åtminstone tillräckligt. Sen ska sägas att jag bara borrat upp ett 60 mm hål i rampen så även där finns en hel del luftmotstånd. En lösning kanske skulle vara att mata den med en ännu lägre spänning från början (nu matas den med 12 volt vilket ska ge 4 volt med motståndet) så att jag kommer ner under 4 volt? Om fläkten ens startar då. Ljudet från fläkten är egentligen lite av ett lyxproblem just nu eftersom den stora ljudkällan i systemet är en Tunze Silence 1072.020. Pumpens namn skrattar åt mig! Men i någon mening är den tyst om man inte hör 50-perioder dvs...

Nu har jag testat belysningen i många dagar och slutsatsen är att aktiv kylning av kylflänsen känns onödig. Ett påtagligare problem har varit kondensvatten i huven. Själva belysningsdelen är ju avskild från den fuktiga luften så den påverkas inte men utanför glasboxen med belysningen är det påtagligt fuktigt - speciellt nattetid när huven inte värms upp alls. Jag har därför monterat en liten datorfläkt som evakuerar luften från huven. Nu är fuktproblemet löst och avdunstningen i akvariet steg påtagligt. Jag ska dock försöka hitta en ännu tystare och mindre datorfläkt i min eviga kamp mot akvariets alla irriterande ljud.

Salter har evigt liv kan man säga. Torrt ska de dock förvaras så att de inte kakar ihop sig.

Nu har en vecka gått sedan vattenbytet och jag mätte fosfat igen. Nivåerna är uppe i strax över 0,1 mg/ml med Salifert. Så ger man bara stenen tid i sötvatten så läcker den fosfat. Undrar om det har med det faktum att göra att det är sötvatten med lägre pH (och kalcium/magnesium) eller bara att döda organismer fortfarande bryts ned i stenen? Undrar om jag ska fylla i saltvatten nu eller vänta ytterligare några veckor med sötvattenbyten?

Kanske vi kan spåna vidare med en kalibreringsvätska för refraktometrar också? Jag har förstått att de flesta kalibrerar mot rent vatten men det är ju en enpunktskalibrering. Kan man göra en tvåpunktskalibrering av en refraktometer med någon viss saltlösning? Kalciumklorid?

Jag tror å det starkaste på LED-belysning. Sen är frågan om man vill köpa någon färdig lösning för dyrare pengar (eller billigare kinesiska saker) eller om man kan tänka sig lite enkelt lågspänningskopplande för mindre summor.

Jag gjorde en ny lösning med 3,7% NaCl idag för att kalibrera min gamla vipparmsmätare "Seatest" till 1,025 relativ densitet mot vatten 20 grader C. I enlighet med den första mätningen med 3,5% NaCl-lösning så visar vipparmsmätaren ett för lågt värde. Så enligt standardlösningarna så visar mätaren ett värde ungefär -0,0015 fel relativt den faktiska (beräknade) relativa densiteten. Så här ser det ut: NaCl konc Rel. densitet Uppmätt 3,5% 1,024 1,0225 3,7% 1,025 1,0235 Nu när jag bestämt kalibreringsavvikelsen för mätaren så tror jag mig kunna använda den till mitt akvarium.

Tack för all hjälp. Just nu känns den mest framkomliga vägen att blanda en ny standardlösning på 3,7% (w/w) och sedan helt enkelt göra ett streck där mätaren hamnar med denna lösning. Då vet jag att det motsvarar 35 PSU och så väljer jag det som salthalt för mitt akvarium helt enkelt. Det här med vilken temperatur som används för vattenstandarden verkar vara rörigt minst sagt (Randy Holmes Farley): "Unfortunately, the world of specific gravity is not as simple as described above. Different fields have apparently chosen different standard temperatures. In addition to the 3.98 °C standard, others include 20 ° C (68 °F) and 60 °F (15.6 °C). A quick look through several laboratory supply catalogs shows many examples of hydrometers using each of these two, and a few odd ones thrown in for good measure (such as 102 °F for milk). Most authors writing about marine aquaria assume that people are using the 60 °F standard, but in reality many aquarists are not, and in some cases they don’t even know what they are using. Some hobby hydrometers use other standards, with 77 °F [25 °C] being quite popular (used by Tropic Marin, for example)."

Tack, men nu börjar det bli överkurs för mig inser jag... Jag hoppas du kan förklara! Specifikt det jag inte hänger med på är varför du delar saltlösningens densiteten vid 25 grader C med rent vattens densitet vid 20 grader C. Varför just vid 20 grader C? Är det en definitionsfråga vad gäller relativ densitet eller bara en approximation för 25 grader C? Ett annat problem jag har är att relatera beräkningarna här till hur jag beredde min standardlösning. Har jag ens en relevant standardlösning? För tydlighets skull: Jag vägde 35,00 g NaCl (analytisk kvalitet) och löste upp till en slutlig volym av 1000,0 ml vatten (analytisk kvalitet) vid rumstemperatur (låt oss säga 22 grader C). Dvs det är en vanlig vikt/volym-lösning modell standard i vilket kemiskt sammanhang som helst. (Vem kunde tro att det här skulle vara så komplicerat?) Jag ska läsa på: http://www.advancedaquarist.com/issues/jan2002/chemistry.htm

Tyvärr har jag inget svar på vad referensen är till de siffror jag hittade på nätet. Men jag hittade en annan serie relativ densitet för olika koncentrationer NaCl vid 25 grader C. Jag plottade serien och den såg linjär och trevlig ut så jag kunde räkna fram att min standardlösning ska ge 1,0233 vid 25 grader C. Jag har testat min gamla vipparmsmätare (Seatest) och den visar 1,0225 vid 25 grader C för standardlösningen - så även om den inte är helt exakt så tycker jag den träffade bra nära. (Jag får hoppas serien inte använder 4-gradigt vatten som referens...)

Jag har googlat vidare och det jag hittar är tabeller från ingenjörshandböcker. Tyvärr var 3,5% NaCl lösning inget bra val utan jag skulle gjort en 4%-lösning. För i så fall gäller: 4% NaCl 20 grader C 1,02680 4% NaCl 25 grader C 1,02530

För att rensa stenen från näring så gjorde jag ytterligare ett vattenbyte i veckan. Jag tillsatte först 2 dl 24% ättika till systemet som drog ned pH till ungefär 4,5. Sen fick det stå under natten så att alla fosforsalter kunde lösas. På morgonen var vattnet grumligt av okänd anledning och pH var nära neutralt. Då bytte jag allt vatten. Några timmar efter vattenbytet mätte jag fosfathalten med Saliferts test och kunde inte detektera några mängder. Nu så här några dagar efteråt finns den en svagt svagt blå ton på provet så <0,1 mg/ml fosfat verkar finnas kvar. Återigen är det svårt att veta om fosfaten läcker från döda organismer som sakta sakta bryts ned i stenen eller om den kommer från fosfatsalter som löses ut. Men jag börjar bli otålig och vill salta vattnet snart. Kör hela systemet sedan några dagar och det fungerar stabilt över förväntan - inte ett ljud från rörsystemet så jag kan reta mig på Tunzes burriga återcirkulationspump. Borde beställa en ny pump för att få bort det där ljudet.

Eländes elände - jag skulle frågat först och vägt sen. Får göra en ny lösning på måndag.

Tänkte jag skulle kolla min gamla vipparmsmätare för densitetsmätning (salthaltsmätning) så jag vägde upp natriumklorid och gjorde en 3,5% lösning som standard. Men vad ska denna lösning ha för relativ densitet vid 25 grader C? Google ger inte svar så enkelt som jag hade räknat med...

Funkar det så funkar det! Av ren nyfikenhet slog jag siffrorna på miniräknaren och skillnaden i antalet kolmolekyler mellan vodka och din häxbrygd är klart mindre än man kan tro. Vodka (40%) innehåller 13,7 mol kolatomer per liter. Häxbrygden innehåller ungefär 18,5 mol kolatomer per liter. Dvs häxbrygden har 1,35 gånger fler kolatomer jämfört med vodka per volym. Men då ska sägas att det är lite av en överskattning eftersom jag räknade på att lösningen är 5 dl efter att du blandat ihop den. Egentligen har den nog en något större volym än så med tanke på sockret.