Claes_A

En utströmmarsten med luft torde vara en annan lösning. Luftpumpen kan sättas på timmer så att den går några gånger per dygn.

Idag är den stora dagen - vatten ska i systemet! Skummaren (Grotech HEA080) tog över en månad att få hem från en välrenomerad svensk webbutik. Sen nog det fem minuter att mäta den och bestämma sumpens storlek. Sumpen beställdes på måndagen och levererades på torsdag morgon (det ni!) så nu ska jag se om den här konstruktionen med ytavrinning, rör och pump fungerar med sötvatten...

Thore, köpte du din LED-belysning direkt från BS-led.com eller har de några återförsäljare?

En gammal favorit! Växer som en ko också och kräver snart ett stort akvarium. Mitt exemplar hade en del egenheter för sig - bet t ex bara armar som stacks ned i akvariet och spottade saltvatten på parketten när middagen var försenad. Gillade dessutom att titta ut över vardagsrummet genom att sticka ögon och horn ovanför vattenytan. Tyvärr dog den pumpinsugsdöden efter ett antal år när en Turbellepump förlorat sitt insugsskydd - den nyfikna fisken skulle naturligtvis in med munnen i insuget. De andra fiskarna överlevde kohuvudfiskens död.

Förutom de subjektiva upplevelserna av ljud så har vi troligen också variationen vid produktionen av pumpar. Det är ju knappast högprecisionsteknik vi köper hem så vissa låter nog mer än andra trots att det rör sig om samma modell. Själv hoppas jag att Grotechs HEA080 inte ska tvinga mig ur huset när jag väl drar igång pumpen...

Och är man lika paranoid som jag så gör man två utlopp - ett huvudutlopp och ett reserv när clownfisken proppat igen det första...

Söndagens stora händelse var limning av ytavrinningsboxen inklusive montage av kammen samt dragning av 25 mm rör för returpumpen. Jag bestämde mig för att inte borra utan gick över glaskanten med returen. Nu hoppas jag ytan inte stiger mer än 10 mm över kammens lägsta punkt...

Haha, man får de svar man förtjänar... Men 10 cm i som ett värsta fall scenario är ju en utgångspunkt i alla fall!

Crillo fick vågskålen att tippa över vad gäller skummare - jag beställde en Grotech HEA080 i veckan. Den känns som en garanti för lite ljud. Nog med velande. Annars har jag limmat boxen för vattenutloppen idag. Två skivor skuret och snyggt avslipat glas från glasmästaren - mycket trevligare att jobba med jämfört med den vassa hemmaskurna glaset. Jag fegar och tar silikonlimningen i två steg - idag fixerar jag de tejpade glasen med små silikonkluttar - imorgon strängfogar jag. Sen måste jag ta ställning till PVC-kammen jag köpt. Det är en sån där kam som sitter i ett spår i en PVC-hållare så att man kan ta loss och rengöra den. Är det värt att behålla den funktionen eller ska jag minska konstruktionen klumpighet genom att limma kammen direkt på boxens glas? Förresten undrar hur högt ytan i akvariet kommer att ligga över kammens lägsta del så att säga?

Utloppslösningen är helt stulen från BeanAnimal. Men jag tyckte inte det behövdes 3 x 32 mm rör därav snålvarianten med bara ett 32 mm rör och två 20 mm rör. Vad gäller logiken med tre rör så tänker jag så här: Ett 20 mm rör i form av hävert tar 90 % av flödet. Det jag missade att nämna ovan är att jag stryper denna hävert med en kran nere vid sumpen. Dvs det kommer inte att vara 20 mm öppet rakt ned. Jag valde 32 mm för att ta de sista 10 % av flödet för att jag inbillar mig att det är tystare med rejäla dimensioner samt att det var mindre risk för att luftbubblor ska stoppa upp flödet och skapa oregelbundna häverteffekter och elände. En kran har införskaffats och kommer att monteras i sumpen för att eventuellt kunna skapa lagom mottryck så att det blir tyst (hoppas jag). Nu till säkerhetsröret. Jag tänker mig att både 20 mm häverten och 32 mm röret kan sätta igen. Högst sannolikt sätter inte båda igen samtidigt. Om 20 mm röret sätter igen finns det nog med kapacitet i 32 mm röret för att undvika en katastrof - i alla fall om jag lämnat 32 mm kranen tillräckligt öppen. Problemet är istället om 32 mm röret sätter igen - då måste ett tredje rör till för annars är vatten på golvet ett faktum. Jag hoppas att ett 20 mm rör som arbetar som en öppen hävert utan kran ska kunna ta de 1500 l/h som går igenom systemet. Egentligen kanske jag är väl paranoid - sannolikheten att ett 32 mm rör sätter igen är nog egentligen rätt så låg. Men jag har lyssnat på BeanAnimals kloka ord om att ha ett tredje säkerhetsrör.

Tjena Thore, Jag hälsar pappa vid nästa tillfälle. Underligt nog är han nästan mer engagerad i akvariet än vad jag är emellanåt... Har du någon filtrering överhuvudtaget eller har är det "naturmetoden" som gäller numera? Lästringe ligger inte så långt ifrån Gnesta, längs med Södra stambanan mellan Trosa och Nyköping.

Var ekonomisk - satsa på lotterivinsterna!

Det har gått lite sakta med akvariet men efter nästan en månads väntan så kom i alla fall PVC-rören och Tunzepumpen från Tyskland. Jag sågade och limmade under eftermiddagen och lyckades få till de tre utloppen: Rören fyller följande funktioner (från vänster till höger): 1. 20 mm säkerhetsrör som fungerar som en hävert om rören till höger sätter igen. 2. Ett 20 mm hävertrör som tar ned huvuddelen av vattnet ljudlöst till sumpen. 3. Ett 32 mm rör som ska ta ned resterande vatten som rör 2 inte hanterar - ej hävert. Det ska borras hål i skruvlocket på akvariets utsida för att släppa in lite luft. Två glas skivor är beställda så att jag kan limma den ytavrinningsbox som rören ska ta vatten från. Annars måste jag komma till beslut vad gäller valet av skummare. Utan detta beslut kan jag inte beställa sumpakvariet och hela projektet står stilla. Vidare måste jag nog borra ett fjärde hål i akvariet för sumpreturen från Tunzepumpen Silence 1073.02 (2400 l/h). 25 mm rör får det bli men var ska jag borra? I akvariets botten ger raka fina rör men också ett fult rör inne i själva akvariet eller mer diskret i sidan med mängder av rörkrökar som följd?

Det fungerar säkert bra. Sulfat är ju anjonen och den är väl knappast känd för att orsaka problem i saltvattnet - fäller dessutom elegant som kalciumsulfat vid överskott - dvs som gips.

Jag har hållt på med saltvattensakvarier sedan jag var en liten knodd - ärvde intresset av farsgubben. Var väldigt energisk ett antal sena tonårsår och gav ut en saltvattenstidning - Annularis - som var medlemsorgan för föreningen Nordiskt Saltforum. Men tyvärr har det varit dåligt med akvarium ett några år p g a karriär och jobb. Försöker numera göra en akademisk karriär inom life-sciencesvängen och forskar sedan ett år tillbaka på Stockholms universitet efter några år i tyska Heidelberg. Än så länge 33 år.

Det här med att det finns två mekanismer varmed alkoholen tar bort nitrat kompliceras ytterligare lite av att akvariet är ett litet ekosystem med ett flöde av kväve. Vad jag menar med detta är att den akvarist som mäter upp 20 mg / l nitrat dag ett och sedan mäter upp 20 mg / l en månad senare ofta inte reflekterar över är att det inte är samma nitratjoner som ger upphov till den halten. Under den där månaden så har akvariet tillförts kväve i form av foder och avlägsnat nitrat i form av koralltillväxt, algtillväxt och nedbrytning till kvävgas enligt ovan. D v s kvävet flödar genom akvariet och nitratjonerna är i ständig omsättning - det vi mäter är bara den ackumulerade jämvikten av produktion och konsumtion av nitrat. Olika akvarier har troligen olika flöde genom kvävesystemet och vodkatillsatsen kommer därmed att verka lite olika i olika akvarier. Har man ett högt kväveflöde och god avskummning lär nitratreduktionen ske främst genom tillväxt av heterotrofa bakterier. Är kväveflödet lågt och avskumningen inte så god kanske denitrifikation (omvandlingen av nitrat till kvävgas) har en större roll? Men skulle jag sätta pengar på något så skulle det vara att heterotrof bakterietillväxt är det som drar ned kvävenivåerna mest vid vodkatillsats.

Jag förtydligar: Svavelfiltrena är rena denitrifikationsfilter där autotrofa bakterier bryter ned nitrat till kvävgas under syrefattiga förhållanden. De bakterier som gör detta etablerar sig inte om flödet genom svavelfiltret är för högt eftersom filtret då håller för hög syrehalt. Troligen är detta huvudorsaken till att många haft problem med metoden. BioPellets är en organisk kolkälla och används under syrerika förhållanden - helst i ett filter där de kan tumla runt (flytbäddsfilter) eller i ett filter med regelbunden backspolning. Därmed är det istället heterotrofa bakterier som etablerar sig på Biopelletsens yta. Den biofilm som bildas slits loss rent mekaniskt (tumling/backspolning) och kan därmed fungera som bakterieplankton för koraller eller skummas ut. Möjligen skulle man kunna testa BioPelletsen också under syrefattiga förhållanden och få ett denitrificerande filter av den gamla modellen (nitrat till kvävgas). Jag har inte sett någon som testat detta och tillverkaren föreslår heller inte den metoden.

Nej jag ser ingen likhet med svavelkulorna förutom möjligen att det rör sig om just pellets/kulor. Biokemin är annorlunda, bakterierna är annorlunda, syrekravet är helt annorlunda (BioPelletsen kräver syre!) och BioPelletsen ger ingen direkt nedbrytning av nitratjoner. Istället är likheterna med andra kolkällemetoder (t ex tillsats av vodka) slående; heterotrofa bakterier växer till och skummas ut av skummaren - det är i vid skumningen näringsexporten (N/P) sker. Sen återstår det ju att se om produkten verkligen fungerar bra - men det ser ju preliminärt lovande ut.

Syre påverkar inte kalkvattnet men koldioxid gör det. Koldioxiden behövs för att karbonatisera hydroxidjonerna i kalkvattnet. Av det skälet väljer många att tillsätta kalkvattnet under natten när fotosyntesen är låg och respirationen är hög vilket ökar koldioxidhalten i vattnet (kan mätas som ett lägre pH nattetid). Syre är lätt att lösa i vatten med hjälp av t ex skummaren, utbytet av koldioxid tar betydligt längre tid. Hur bra skummaren ventilerar ut koldioxid varierar nog väldigt mycket beroende på hur det specifika akvariesystemet ser ut. Så detta avgör nog om det gör någon skillnad var man droppar i kalkvattnet i systemet. Är du riktigt nyfiken kan du ju mäta pH i akvariet och sumpen - är pH detsamma på båda ställena så spelar det med ganska stor säkerhet ingen roll var du doserar kalkvattnet. Är det surare i akvariet så talar det för att en viss positiv effekt (hur stor?) kan uppnås med dosering i akvariet. Fast igen, jag tror det är marginella skillnader.

Perfekt att BioPellets också finns att köpa direkt i Sverige! Jag fick samma prisuppgifter från Holland som ovan och fick också veta att BioPelletsen är slut i lagret så troligen är de på väg från USA. Lindholm, tydligen ska BioPelletsen vara helt nedbrytbara så de försvinner fullständigt vartefter de går åt. Bara att fylla på mer.

Jag tror att skillnaderna mellan 1-4 är marginella.

Kanske var det äldre namnet underakvarium bättre anpassat för vårt land?

Utveckla gärna!

Björn, jag tror modell "Eheimytterfilter" är helt ok. Om man kan få kulorna att flyta runt i behållaren också så behövs inte ens backspolning. I alla fall en uråldriga modellen av Eheimytterfilter (de som vara transparent gröna med grå luftkylda pumpar som behövde oljas vartannat år) hade vattenintaget längst ned i behållaren och var i praktiken redan färdiga flytbäddsfilter om man bara fyllde dem med ett material som kunde tumla runt i behållaren. Jag kan i alla meddela att vill man beställa BioPellets så görs det enklast hos Dennis van Houten Import en Export (Nederländerna). Direkt emailadress är: info@dvh-import.com. Undrar när denna produkt kommer att finnas hos svenska akvariehandlare?

Björn, jag är benägen att hålla mig dig. I typfallet har man väl ofta överdoserat kalciumjoner och karbonater så att vattnet är enormt övermättat med dessa. Och sen en vacker dag är det något som triggar kristallformationen av kalciumkarbonat och allt fäller på en gång och sänker båda värdena. I sötvattenakvarier vet jag i alla fall att de kan pendla mellan grumligt på eftermiddagen och klart på morgonen pga av konsumtion och produktion av koldioxid som får pH att svänga kraftigt. Men saltvatten brukar ju ligga betydligt högre i pH vilket borde göra processen mindre reversibel (svenskt ord?). Någon gammal räv kan säkert reda ut det här.