Lasse

Den har ett internt batteri som går in när nätspänningen försvinner - därmed kan den larma. Den som nämns här larmar bara för strömavbrott men GHL SMS larm kan larma för allt. MVH Lasse

Har den lite större varianten men använder den inte för biopellets eller fällningsreaktor. Men den jag har är välbyggd och fungerar bra. Inköpt med tanke på ev fosfatfällning. Minska inte fosfaten för snabbt om det inte är en livskris för dina koraller. MVH Lasse

Skall du satsa på ProfiLux så finns en SMS enhet till den. Ganska dyr men fungerar bra och larmar för det du vill - inte bara strömavbrott. MVH Lasse

Bara lite om gränser. Enligt min erfarenhet oxideras gulämnen vid betydligt lägre Redox än 400. Beroende på startnivån av redoxen när jag börjat dosera ozon så har gulämnena oxideras från runt 200 mV. Denitrifikation sker enligt min erfarenhet i ganska stor utsträckning mellan -20 mV och 150 mV. MVH Lasse

Då var det en sådan där dag när man hade gjort bäst att vara kvar i sängen. Efter en del slamhantering plus fiskflytt på jobbet kom man hem till ett akvarium som lät lite mer än vanligt. Eftersom vi agerar föräldrar till två barnbarn just nu så fick jag vänta tills det sov innan jag började undersöka vad det var som orsakade att det mesta vattnet gick igen reservöverloppet och inte genom häverten. Hade lite föraningar. Jag hade konstruerat häverten på så sätt att jag inte trodde att några djur skulle ta sig in. Efter stigarröret hade jag satt en 180 graders krök och inloppet ligger ca 5 cm under högsta punkten på hävertröret. Om någon snäcka skulle ta sig in så skulle den behöva krypa ca 30 cm upp på stigarröret - svänga 90 grader - krypa ca 5 cm horisontalt - svänga ner 90 grader och krypa ytterligare ca 7 cm till insuget. Inte en klarade det - utan 3 visade det sig. När jag stängt av returpumpen och öppnat unionkopplingen såg jag först två snäckor liggande i membranventilen. En gick att pilla upp rätt lätt - den andra krävde ett längre arbete med en virknål. När jag satte dit ventilen så skruvade jag den i en bärare - bakifrån - att ta bort ventilen var uteslutet. Precis när jag fått ut andra skalet - startar returpumpen (i hastigheten har jag bara stängt av den via FEED knappen - inte dragit ut strömförsörjningen. Det skvätter både inne och ute - det visar sig senare att en av mina GHL power Bars blev skadade och måste bytas. Väl stop på riktigt sätt kan jag montera ihop och provköra. Fortfarande dåligt returflöde. Isär igen och då känner jag längst ner i ventilen sitter ytterligare en snäcka. Här hjälper inga virknålar. Fram med dammsugaren och problemet är löst Efter montering så sväljer returen vad den skall och jag börjar med att försöka få den snäcksäker. Lösningen finns i min "bra att ha låda" - en gammal filterkorg. Monterat och klart. Sedan var det powerbaren. Har några uttag lediga på nummer två så de får ta hand om styrningen av påfyllnadspumpen. Ny dyk i lådan och en fyrgren kommer fram. Den får mata wavemakers och doseringspumpar. Nackdel - skåpet ser inte så rent ut längre. Jag har en ny powerbar - den får komma fram senare. MVH Lasse

Red Sea eller D & D ? MVH Lasse

Det stämmer. I Control Center kan du göra i stort sett allt - ja - egentligen allt. I Control Center kan du inte direkt kalibrera sensorer och skapa virtuella prober. Men control Center är utrustad med en funktion som gör att man kan köra det manuella interfacet (det man annars kör direkt på datorn) virtuellt. Så - kontentan är att med hjälp av den klienten kan man göra allt. MyGHL är nog gjord med tanke på alla de som inte kan ha access till Profiluxen genom sin router. Det är inte alla som vet hur man gör Port Forwarding och som inte har ngn typ av fast publik IP adress. Bäst fungerar Web Servern i det lokala nätverket och det finns en anledning att använda den. Man får direktaccess till sina grafer i realtid MVH Lasse

Stämmer bra det. Av misstag satte en person på jobbet en PAB koppling på en nätverksswitch istället för i en profiluxenhet. Jag sökte ett helt otroligt fel på vårt datanätverk och router i en halvtimme innan vi förstod vad som hade hänt. Det var ett så konstigt fel att jag trodde att den nya routern fått ett spel ordentligt. MVH Lasse

Det har faktiskt gått en månad sedan starten nu och allt verkar fungera bra. Det är inte rätt fiskinnehåll än men det kommer med tiden. Under tiden - några bilder på gamla favoriter. Färgen på blennyn är faktisk likadan i verkligheten som på bilden MVH Lasse

Det finns ett otal varianter på hur du kommer åt din profilux. 1 - via den inbyggda menyn och den lilla displayen. Där kommer du åt en hel del men inte allt. Via touch - den känner jag inte till. Via en server - klient applikation (Ghl kontrollcenter) som går via nätverket (TCPIP) eller USB Där når du 99 % av funktionerna. Via den inbygda web servern och nätverket - där är övervakning och lite styrning men inga konfigurationer. Via MY GHL som är en molntjänst byggd på webbservern. Jag har mina olika installationer uppkopplade på olika nätverk och kör distansarbetet via Team Viewer och GHL Kontrollcenter MVH Lasse

Efter lite strul i början fungerar det bra med trådlöst. Jag låter DHCP:n ge den en adress. Sedan går jag in på routern och reserverar denna IP adres på routern. Går in i profiluxen och gör denna adress förutbestämnd. Tyvärr kan du inte använda USB:n vad jag vet för trådlös utan just den fasta RJ 45 porten. Ja PAB utnyttjar hårdvaran för Ethernet (kablarna) men är programmässigt helt skilt från normal närverkskommunikation. MVH Lasse

Ja då var de första mätningarna avklarade. Mg där det skulle - ca 1300 mg/l. Kalcium lite lågt - ca 380 mg/l och KH kring 7. Börjat att dosera Balling. Kör just nu Stigs recept och hans lösningar inklusive "NaCl fritt salt" Börjar så smått med 20 ml per dag. Jag har också kalciumhydroxid i mitt Tap Off vatten vilket borde förbättra värdena lite. Kör just nu med täckglas - vilket begränsar avdunstningen och därmed andelen Top Off vatten. Eftersom jag envisas med att använda standardsalter i stället för all specialblandningar så får jag så sakteliga buffra upp mina värden. Även kopplat på min lilla koldioxidscrubber på skummarens luftintag Nyförvärv MVH Lasse

Fighting spirit MVH Lasse

Gardena har en sådan som jag har använt som automatisk vattenbytare i sötvatten MVH Lasse

Aqua-line.se. inte GF (Georg Fisher ett tillverkningsbolag) men liknande. MVH Lasse

Och när John och Yoko Lennonhar gått på psykoanalysoch Robert Zimmerman har flytt till landet med miljonernaoch Marilyn Monroe tappa' tagetoch Greta Garbo har blivit fuloch man försöker muta oss med resterna av visionernaoch när prinsar och presidenterljuger medvetet i kappoch när dom som skulle säga sanningenhar börjat ta tillbaka det, dom just har sagtdå kommer Lille Gerhard hem till mejoch häver sej på tåoch viskar, vem i hela världen kan man lita på MVH Lasse

Profiluxen version 3 och över har en närverkskoppling (nätverkskort) Det är standard RJ45 - Ethernet uttag. Samma som all datorer. Den har också en USB seriel koppling som fungerar som direktkoppling till en Dator men utan möjlighet till Webservern. Den används vid uppdateringar Sedan har den tre andra bussar (kommunikationsvägar) En görgammal buss som inte är digital och använd för de gamla 4 kontakt powerbarens. Det är uttagen S1-4 och S5-8. Ger maximalt 8 styrbara uttag. En digital lösning som är användbar på uttagen S1-S4 samt S5--S8 men då behövs det aktiveras. Ger tillgång till 64 olika tillkopplingar (inklusive de gamla doseringspumparna (Dos1)) Använder en 6 polig telefonkontakt (RJ12). Kan inte användas till PowerBar 5:1 Sedan den nya PAB intefacet. Använder standard ethernetkabel (RJ45) men HAR INGET MED internet eller PC nätverk att göra. De använder bara den hårdvaran som RJ45 innebär. Med PAB kommunikation styr man mycket, touch, sms, expansionsboxar, en variant av gamla PowerBar6 PAB, powerbar 5:1 - powerhubbs och annat. Ethernet (Datanätverk - internet) fungerar helt oberoende av de andra bussarna. Jag använder en Neat Gear accesspunkt MVH Lasse

Tror du på att en passiv DSB fungerar Jonas? Om du gör det - varför skulle inte en hög Siporax där vattenströmmen passerar över inte fungera också. Läs lite på amerikanska sidor Jonas - där finns en produkt som är ett block som man lägger i sumpen och som verkar fungera utan genomströmning Jag har också kört ytterfilter med EHEIMs makaroner och de fungerade som utmärkta sedimenteringsfällor även vid relativ högt flöde. Ett filter man skall använda som denitrifikation med hjälp av makaroner eller siporax skall INTE rengöras. I och med rören ligger som plockepinn så kommer det att gå både snabba flöden och långsamma flöden genom filtermaterialet. Det kommer uppstå anaeroba zoner där det blir en dåligt genomflöde och ansamlingar av organiskt material (vilket kan översättas med detrius) När tillräckligt mycket organiskt material har ansamlats (både genom mekanisk filtrering och bakterietillväxt) i de långsamt flödande zonerna så kommer det internt att produceras alkoholer och sockerarter - snabba källor. Men det tar tid. Ser man inte till att aktivt före dit organiskt material så kan det ta mer än ett halvår om inte längre. Jag kör själv kraftigt denitrifierande filter idag UTAN tillsats av extern snabb kolkälla - så jag vet att det fungerar. vill man snabba på effekten så tillsätter man lite organisk kolkälla. MVH Lasse

Om du läser noggrant så ser du att inge rekommenderar kranvatten om det inte fungerar. Göteborg och Stockholm har ett vatten utan höga kalciumhalter och med låg alkalinitet - det är därför det fungerar bra i dessa städer. Man måste dock vara uppmärksam på kopparen - som kommer från ledningsnätet i den egna fastigheten. Men sakta börjar nybyggen byta ut kopparledningarna mot plast. Det är också lite fel att påstå att ALLA salter idag är anpassade för RO vatten. Alla tillverkare har salt anpassade till kranvatten, det vill säga utan förhöjda värden av vissa ämnen. Märk väl - min åsikt är inte att få alla att göra som jag - vill bara belysa att det finns andra sätt. Jag har kört med både RO och kranvatten och funnit att i MITT fall passar kranvatten bäst. MVH Lasse

En lite bättre film MVH Lasse

Dålig kvalité men intressant MVH Lasse

Apex klarar inte negativa redoxpotentialer - de säger (enlig Jonas Roman) att inte kunderna efterfrågar detta. Profiluxen klarar detta bra. Med profiluxen kan du exempelvis styra en koldioxidtillsats med hjälp av en ph sensor. Du kan styra en doseringspump/pump mot en redox om du vill. Du kan styra en fläkthastighet mot en temperaturprobe (med hjälp av en tillsats). Med profiluxen kan du ha ett dynamiskt börvärde, dvs ett mätvärde bestämmer ett annat börvärde. Tyvärr kan du inte ännu få en 1-10 V signal kopplad till någon annan sensor än temperatursensorn. Jag har efterfrågat samma funktion för redox vilket skulle kunna göra att man lät en styrbar DC pump styra mot ett börvärde. Man kan dock göra det med hjälp av små steg. Alla styrningar till sensorerna kan, förutom on - off , styras med en typ av PID regulering vilket gör att man kan få ett värde som är väldigt stabilt. En sak vi använt på Sjöfartsmuseet för att få väldigt stabila pH i försöken (variationer ner till plus-minus 0,02 pH enheter). Det fungerar så att ettdera pulsen eller pausen är variabel och styrs av hur långt man är från börvärdet. Kan också användas när tillsatspunkten ligger långt från mätpunkten. Om värdet tar exempelvis 10 minuter på sig att ändras från det att man satt till något så kan man ställa att controllern väntar 10 minuter efter tillsats innan värdet läses av och en eventuell ny tillsats görs. Man kommer från det klumpiga on/off systemet. Exempelvis - man vill med en värmare hålla 27 grader. Använder man on/off så är man beroende på hysteres som för tempsensorn är 0,15. Detta gör att temperaturen varierar mellan 26,85 till 27 grader. Med hjälpa av funktionen pulse variable/pause fixed kan man få en reglering som i stort sett inte avviker alls från börvärdet och som snabbt anpassar sig till ändringar i miljör runtomkring. Dock svår att använda för kylning med hjälp av kompressorer eftersom de skall gå en tid - men fullt användbar för kylning med fläkt och peltierelement. Med profiluxen kan man skapa virtuella sensorer vilket gör att man med samma fysiska sensor kan få fram olika börvärden för olika funktioner. Exempelvis vill man att en temperatursensor skall styra en värmare till en viss temperatur men samtidigt ha en annan larmtemperatur så skapar man en virtuell sensor. den fysiska får styra mot börvärde och den virtuella mot larmet. Det finns flödesmätare till profiluxen och de kan styra en 1-10 v signal för styrning av styrbara pumpar. 1-10 V signalen kan mjukvarumässigt göras om till vilken som helst styrning mellan 0 och 0 V. exempelvis 0 - 5 V (jebaopumparna). Här var det lite - jag vet inte vad apexen kan i dessa hänseenden. MVH Lasse

Det är precis som Christian skriver - kommunikationsdelen. Orginalet har S och L utgångar. S utgångarna pratar med powerbars, doseringspumpar (gamla modellen) och liknande. En kabel med en sexpolig kontakt (RJ12 - liknar en telefonkontakt men har 6 poler) sköter kommunikationen. L utgångarna styr dimning och 1-10V regleringen. PAB bussen som kom med Profilux 3 arbetar med vanliga närverkskablar och kan förutom styra dospumpar (nya Dos2), powerbars (finns i PAB utförande) även styra expansionsboxar och SMS enheter Var kan man läsa om KH proben? MVH Lasse

Jag kör med en accesspunkt direkt in i RJ 45 uttaget - fungerar bättre än GHL:s interna lösning. Börjar man med en ny installation så skall man satsa på PAB bussen. Lättare att administrera via Controll center. Powerbaren kan förinställas hur de skall uppträda vis missad kontakt med profiluxen. Initialt på eller av. När jag skaffade GHL fanns inga andra bra alternativ MVH Lasse

Kopparhalten är en av de variabler man måste ta hänsyn till. I de flesta fall är det inget problem om det är kommunalt vatten (med högt pH). Bor man dock i nybyggen med kopparledningar bör man vara försiktig. Kopparen tillförs i fastigheten. Jag använder alltid kallvatten som får stå ett dygn för att värmas upp. Ibland använder jag också Easy life. Just nu blandar jag kalciumhydroxid i påfyllnadsvattnet vilket gör att jag fäller ut kopparn i kärlet. Jag har kört kranvatten sedan 2006 när jag startade med saltvatten hemma. MVH Lasse