Lasse

Det blev bra - efter det att jag lyckades reda ut vem som var vem MVH Lasse

Du kan ju prova - men blir det en fimbulvinter så är nog 1 meter för grunt. Under vintern skall du bara se till att du INTE har cirkulation mellan ytan och bottenvattnet. MVH Lasse

Stämmer 95/31 = 3,.07 ungefär - inte 2.64. Ditt fosfatvärde blir då ca 3 × 0.015 = 0.045 MVH Lasse

Där uppe där du bor bör du nog ha en djuphåla på ca 1,5 - 2 meter för säker övervintring MVH Lasse

15 ppb är det samma som 0,015 ppm. Men är det Hanna Checker för ultralågt fosfor (P) så visar det värdet som PO4-P (koncentrationen av fosfor endast (P) Då skall du multiplicera detta värde med 2,64 för att få fosfatvärdet (om jag nu räknat rätt) -> ca 0,04 ppm som PO4 MVH Lasse

Ja det kan det ha. Har du lagt dem så att det inte kommer till tillräckligt med syrerikt vatten igenom dem så blir det syrefritt och då kan svavelväte bildas. Luktar ruttet ägg (ungefär som om du tar isär ett gammalt vattenlås). Om du skall ha biobollar måste det gå ordentligt med vatten igenom dem. MH Lasse

Jag brukar få mina salarias att ta algae waffers (till malar) MVH Lasse

Vad gäller repor så går det att putsa bort dem på ett akrylkar. I stort sett alla stora offentliga akvarium har Akrylrutor. och där blir det repor - det kan jag lova dig @ormetMen visst har akryl ett brytningsindex - så upplevde jag rutorna på Universeum i alla fall MVH Lasse

Jag har aldrig varit ute för att borrar tagit skivanemoner MVH Lasse

Jo typisk symbios om stenen inte kan tas ut Diadema brukar jag använda eftersom den är ganska graciös och knuffar inte ner saker och ting. Ja den kan ge sig på några typer av koraller. Den riktiga stjärnpolypen är en. Det tog mina 4 diadema ca 2 dagar att tugga i sig en sådan koloni MVH Lasse

Tandborste eller sjöborre MVH Lasse

Min favoritfisk tagen av min favoritfotograf!!!!!!! Jag hade intalat mig att inte ha denna i mitt nya akvarium - men fotot fick mig att börja vackla..... Välkommen tillbaka igen - mer foton - tack MVH Lasse

Och det säger? MVH Lasse

Du ser ju själv nu att de redoxvärden du refererar till i den andra tråden inte stämmer - du ligger ju redan nu bra under -100 mV för endast denitrifikationen. MVH Lasse

@jonasromanDet finns helt tydligt olika uppfattningar om det här. Du tolkar en kemist som vill mäta elektroniskt och jag lutar mig mot biologer som studerat fenomenet i naturen. Den här artikeln jag refererar till var banbrytande inom förståelsen för cyanoblomningar i våra sjöar. Du skall ta och läsa speciellt hela avdelningen 5. Sedan om du vill kan du ta och kontakta artikelförfattaren med dina invändningar om hennes slutsatser. För mig är frågan avgjord - jag tror på det som skrivs i den artikeln. Den ger mycket förklaring till cyano helvetet och kanske - om du läser avdelning 5 - förstår varför jag argumenterar som jag gör. De tar även upp just skiljelinjen mellan de som anser att det är ren redoxfråga och de som stödjer sig på svavelvätet. Den är på svenska och alla som vill förkovra sig med att läsa något som förklaras på ett bra sätt uppmanas att läsa kapitel 5. Jag bifogar artikeln - den är annars gratis att hämta på VA-forks hemsida Kvävets betydelse för cyanobakterier och andra.pdf

Det är också så att din artikel nämner bara vid vilka redox det sker - inte vad som orsakar att det sker - Man nämner att de flesta är drivna av mikroorganismer men går inte närmare in på det. Bara konstatera att reaktionerna måste ha denna redoxpotential för att de skall ske - oavsett om de är mikrobiologiskt orsakade eller inte (eller i mitt fall - drivna av svavelvätebildningen - om det nu är mikrobiologiskt eller inte låter jag vara osagt) Frisläppandet av fosfor säger man kan ske i spannet 710 till -100 mV exempelvis Artikeln är också en review av den forskning som är gjord och publicerad tidigare än den som jag refererar till MVH Lasse

-Jag kan inte programeringen på apex men det ser ut att stämma vad gäller programeringenkoden MVH Lasse

Har du läst artikeln jag refererade till. Om inte gör det. De har en annan syn. MVH Lasse

Själva GFO är ju järn i den form som binder fosfor - det är ju därför vi använder den eller hur? Givetvis kommer ju damm och mindre partillar ftån den komna ut i sanden. Vanligt järn binder ju inte. När vi använder GFO uttnyttjar vi just de egenskaper som sker med järnhaltiga material i sediment och sand. Detta innebär ju också att om vår GFO blir syrefri och svavelväte bildas så kommer den att "återblöda" fosfat till vattenkolumnen. Det är ju just det att vattnet inte löser ut järn som gör att det hamnar i olika föreningar i sanden Så fosforbindande järnföreningar finns det gott om hos de flesta MVH Laase

Det intressanta är att Cowboy har mätt upp svavelväte under mattorna. Sen skulle jag inte vara förvånad om många alvarier har bottnar med mycket järnbunden fosfat. Vi använder ju mycket GFO i det här landet. Den som tror att det stannar i våra filter helt - den tror nog fel. Järn fälls snabbt ut från vattenvolymen och någon stans går den - helt klart. Sedan är det inte jag som påstår det här (att svavelväte behövs för frigörande av kemiskt bunden fosfat) utan forskarna på VA forsk. Läs rapporten jag nämnde - för dem är det självklart att detta sker MVH Lasse

Vi pratar om sediment och den fastlåsande effekten av fosfater i syrerika milöer är olika metallföreningar. Där är järnet det viktigaste. Att bakterier omvandlar organiskt fosfor till fosfat är av mindre betydelse i detta fall utan det är just fastlåsandet av den av bakterier bildade fosfaten i sedimentet vi pratar om. Den fosfat som inte låses fast blir sedan till fri fosfat i vattenkolumnen. Vid syrefrihet och svavelväte frigörs sedan den bundna fosfaten. Men det måste till svavelväte. MVH Lasse

VA-forsk 2006-12 Och jag är tacksam att jag kan upplysa dig lite men det är sällan jag skriver något som jag inte har backning för. Är inte intresserad av själva mekanismen - vetskapen om att svavelväte är nödvändigt för att lösgöra fosfat räcker. Fosfaten binds till metaller under syrerika förhållanden. Frisläpps när det är syrefritt och det finns svavelväte. För att svavelväte skall bildas krävs nitratfritt vatten MVH Lasse

Va-forsk 2006-12

Det var det nya i de artiklar jag refererar till. Det var så det stod i läroböckerna om fosfatfrisläppning - alltså att det räckte med syrefrihet. Det man såg i den här studien var att man fick inga cyanoblomningar i vissa sjöar men återkommande i andra. Sjöarna var liknande med stagnant bottenvatten (syrefritt) under sommaren. Cyanon var av pelagisk art och man upptäckte att devandrade ner i bottenvattnet och samlade på sig fosfat som de sedan tog med upp under dagen till ljuset där de själva fixade kvävet. Vissa sjöar förekom det dock inga cyanoblomningar. Man samkörde data och fann att i sjöar med nitratnivåer över 2 ppm hade ingen cyanibildning. Heller ingen bildning av svavelväte i bottnarna. Dessa resultat har fått väldig stor betydelse vad gäller synen på nitrat i avloppsvattnet och i Östersjön. Jag sitter just nu i Nurnberg och har inte tillgång till rapporten men den är från svenskt vatten rapportserie - jag har refererat till den förr så sök så kanske ni hittar ni den. MVH Lasse

Det finns studier i svenska och danska sjöar om att svavelvätebildning är det som frigör bundet fosfor till fosfat i sedimentet. Alltså det räcker inte enbart med syrefrihet för att frigöra fosfor som fosfat. Svavelväte måste till. Vad som är intressant i tråden är att de försöker få fram varför inte all cyano går att få bort med väteperoxid fast de ser likadanna ut. Svaret verkar vara att det vi normalt kallar cyano i verkligheten består av olika arter även om de ser likadana ut. Behandlingsmetoden blir därför olika. Det de konstaterat vara någon spirulinaart går inte att ta bort med väteperoxid. Det verkar också som en av de kommersiella arterna av spirulina som normalt är grön börjar att producera beta karotin om den stressas med saltvatten. Det får den att bli röd. Du nämner att du sett cyano vid olika nitrathalter och det har även jag. Men i 90 % av mina fall har en nitrattillsatts hjälpt om den görs tidigt. Alltså ibland fungerar det med en metod - ibland inte trots att problemet ser likadant ut för våra ögon. Om det nu rör sig om olika arter så har man kanske en förklaring till varför det ibland fungerar att göra så och ibland fungerar si. Två av deltagarna gräver också väldigt djupt med egna kontrollerade experiment i ämnet för att försöka reda ut begreppen. Sedan om tråden är intressant eller inte beror nog på vilken person man är. Det finns många trådar här som berör saker som för mig är mer än 5 årig gammal kunskap - exempelvis om koldioxid scrubbing. Det hindrar inte att tråden är intressant för andra än mig och att det är bra att det skrivs om det som nya rön. MVH Lasse