Lasse

Varför tror du inte att extrafläkten kommer att hjälpa? Hur varmt blir det i rummet? MVH Lasse

Tror inte det är en rödare. Jag hade den typen och då kom vi fram till någon typ av Fire coral. Det är ingen korall utan en hydrzoa. MVH Laser "

Sök på fire coral eller eldkoraller för de två första bilderna. MVH Lasse

Tack - fisken är en blenid liknande fisk från familjen Chaenopsidae från västindien Emblemaria pandionis MVH Lasse

Helbild MVH Lasse

Lite uppdateringar av bilder MVH Lasse

Troligtvis cyano. Hur länge har karet gått?. Nitratvärden, fosfatvärden? MVH Lasse

Ca, Mg och alkaliniteten kommer att vara lågt i det saltet men det finns kemikalier som kalciumklorid, magnesiumklorid/sulfat och bikarbonat/karbonat att tillsätta. Det finns flera saltmärken som utgår ifrån naturligt indunstat salt och sedan plockar i det som går i förening när vattnet dunstar av. Red Sea som exempel. i min mening ett av de bättre salten jag provat om jag ser hur mina organismer reagerar. Att göra en koncenterad lösning (en slurry) funkar inte av samma orsak som att använda bara indunstat havssalt. Kalcium, magnesium och alkalinitet fäller ut. MVH Lasse

Japp - vattenbyten på ca 40 liter åt gången. Målet är var eller varannan vecka men det har stått utan vattenbyte i flera månader under flera perioder. Jodförklaringen tror jag inte fullt på. I mitt andra kar doserar jag in Jod - där vägrar xenian att växa! MVH Lasse

Det säger lagen ok till - är ej fast montering. MVH Lasse

Jag är nöjd med mitt men jag har satt i mer ljus. Här är bilder från idag MVH Lasse

Osmos är den process där en vätska försöker ujämna saltskillnaderna över ett menbran. Exempelvis är saltinnehållet i en cell ca 0,7-0,9%. Är den cellen nersänkt i vatten så med läger saltkoncentration så finns det en strävan att uppnå koncentrationsjämnvikt, dvs vatten vill gå in i cellen via cellmembranet och salter ut i vattnet. Är vattnet saltare blir processen tvärtom. I en revers osmosanläggning tvingar du med hjälp av tryck vattenmolekyler att passera ett membran med porer så små att salterna och de flesta i vattnet förekommande ämnena stannar kvar på ena sidan och det rena vattnet passerar över till andra sidan, dvs tvärtemot hur osmos fungerar - där av namnet Reverse Osmos eller RO vatten. RO-vatten är den riktiga benämningen på det superrena vattnet som framställs på detta sätt. MVH Lasse

Kemiska förlopp som svavelväte/ammoniak kan också medföra detta. Iofs borde andra djur drabbas också men jag har varit med om tillfällen där troligtvis svaveväte fanns i begränsade delar av akvariet och fisk som passerade igenom dog. MVH Lasse

Stalltips: Stör mattorna på sanden varje dag. Låt dem inte växa så kraftigt. Du har röd cyano (som det verkar på bilden) även på inredning (som röret) - försök och stör det också. Cirkulation öve sanden kan hjälpa om den är så kraftig att mattbildandet störs. Eremiter av olika sorter är inte fel. Jag fick hem några fraggar för några dagar sedan med fraggstenar som var påväxta av en mörkröd cyanoliknande alg (den typ som sitter ganska hårt - är troligvis inte cyano men brukar iblan förekomma under samma förhållande som cyano). Dessa stenar är i stort sett rena nu och det har varit en livlig trafik av eremiter till stenarna. Jag har många eremiter och av många olika arter. Jag har också ett antal krabbor som kryper omkring och gör nytta. Jag är också förespråkare för nitrattillsättning vid mattbildning av cyano och dinoflagelater. Det är två huvudorsaker till detta. 1) Konkurrens: Det finns klara indikationer på att de bentiska cyanon utnytjar zonen mellan "mattan" och substratet som en syrefri zon där bakterier som fixerar kväve kan leva i symbios) . Det finns allså indikationer på att dessa cyano som saknar heterocyster (de celler som normalt fixerar kvävgas hos cyano) ändå med hjälp av externa bakterier kan skapa oorganisk kväve i upptagbar form. Detta ger dem en konkurrensfördel gentemot andra alger som behöver ammonium eller nitrat. Vad gäller dinoflagelater så vet jag inte idag om de klarar att skapa upptagbart kväve från kvävgas 2) Möjlighet att komma åt bundet fosfor: Man har länge trott att bundet fosfor kan frisläppas i form av ortofosfat (den upptagbara formen av fosfor som vi i dagligt tal kallar fosfat) bara substratet blir syrefritt. Idag har man starka indikationer på att bara syrefrihet inte räcker utan att det måste finnas en produktion av svavelväte också. Man tror alltså att svavelväte är ett vilkor för frisläppandet av ortofosfat från en bunden form. Hur uppkommer då svavelväte. Den främsta vägen för svavelväte i våra akvarium är mikrobiell produktion. Många av våra vanliga nedbrytningsbakterier har förmågan att fortsätta leva och arbeta även under syrefria förhållanden. Produktionen av dem blir dock långsammare men de klarar miljön. I själva förbränningsprocessen så spelar syre en viktig roll i cellernas metabolism (i den sk citronsyracykeln/krebs cykel). Om inte syret finns så måste det ersättas av något annat. Det ämne/molekyl som dessa bakterier då först använder är nitrat med restprodukten fri kvävgas. När nitraten också är förbrukad så används sulfat i stället - och dess restprodukt är svavelväte. Frånvaron av nitrat triggar alltså igång svavelväteproduktionen i substratet vid syrefria förhållanden och därmed frisläppandet av ortofosfat. Vad gäller dinoflagelater så står ordet flagelat i namnet för att organismen har en flagell. En flagell är ett rörelseorgan och dessa alger kan alltså röra sig upp och ner i substratet. Under den ljusa perioden är de på ytan för att utnyttja ljusenergin i sin fotosyntes, under den mörka perioden går de ner i substratet där de troligtvis kan samla på sig fosfat (om det finns områden med svavelväteproduktion) för nästa dags fotoperiod. Konsumtionen av nitrat och, vid nollning, produktionen av svavelväte i våra akvarium styrs av mängden heterotrofa bakterier ("rovbakterier"). Denna mängs styrs oftast av tillgången av organiskt kol. Fritt organiskt kol är naturligt en bristvara i ett välskött akvarium men de olika kolkällemetoder som tagits fram bygger på att vi skall tillsätta löst organiskt kol för att öka populationen av heterotrofa bakterier så att den lösta mängden av fosfor och kväve minskar men tillsättningen av organisk kolkälla ökar också populationen av heterotrofa bakterier i substratet och därmed risken för total nitratreducering och påföljande svavelväteproduktion. Allmänt sett så är de så kallade biopelleten en bättre metod eftersom den i alla fall teoretiskt håller kolkällan på en plats men kraven på rörlighet och avslipning av bakteriefilm gör att kolkälla ändå kommer ut i vattenvolymen så problemen blir i princip densamma. Sammanfattningsvis så tror jag att följande serie av metoder är det bästa sättet att bli av med cyano och dinoproblem 1. Stör biomattorna - dels för att minska populationen av oönskade organismer och dels för att cyanons fall hindra mattbildandet. Störningen kan ske genom utsugning varje dag, kraftig vattenströn över, organismer som äter den oönskade organismen eller organismer som vänder sanden. Hittar man organismer som äter de oönskade organismerna så är det kanske att föredra men oftast tror jag att utsugning är den bästa metoden 2. Tillsätt nitrat dels för att stärka andra organismers konkurrensförmåga, dels för att minska risken för svavelväteproduktion och därmed följande frisläppande av fosfat 3. Minska populationen av heterotrofa bakterier genom att stoppa/kraftigt minska tillsättningen av organisk kolkälla MVH Lasse

Har bägge sorterna i ett Percula 120. Dock inte nära för närvarande men har inte sett något problem med dem. Klart är dock att de gillar ljus. De går mycket bättre nu (speciellt Floridan) när jag fått igång mina Dream Chip med PAR värden kring 300 där de är. MVH Lasse

Jag kör ett st 50 LEDs chip på sammanlagt 3140 mA och FV ligger på ca 33.7 på samtliga kanaler. Det ger ca 105 W på hela chippet. Jag kyler aktivt med en Zalman CNPS 8900 som går på halvfart. Chippet håller då 41 grader. Edit. Meanwell aggregaten har ganska högljudda fläktar men är lätta att byta till tystare. MVH Lasse

Jag har ju både 50 LEDs chip (max 700 mA/kanal) och 100 LEDs chip (max 1400 mA). På 50 LEDs chippet ligger jag nu runt 630 mA (alltså 90 % av maximal ström) och på 100 LEDs chippen är maxström 1290 mA (92 %) men medelvärdet ligger kring 1100 mA för alla fem kanalerna (78 %). Det är två saker som styr - actinickanalen och värmeförlusterna (kylaren effektivitet). Individuella LED verkar klara själva strömmen nära max väldigt bra. Jag har samma kylare på 100 LED som på 50 LED så värmen är inga problem på den sistnämnda. MVH Lasse

Problemet med en referensvätska är att det inte tar hänsyn till ditt aktuella vatten och eventuella störjoner i det. Saltvatten är en så komplicerad lösning så det enda sättet att kontrollera en test är att "spika" ett prov med en känd mängd av det eftersökta ämnen. För de flesta av oss gäller att vi inte har den noggranna utrustning som behövs för att kunna "spika" ett prov. Punkterna 2 och 3 är de viktigaste i ditt fall (och alltid det viktigaste) MVH Lasse

Plaströr är perfekt. Då är det bara varmvattenberedaren eller värmeväxlaren som eventuellt kan fälla koppar. MVH Lasse

De parametrar du redovisar här är OK. HCO3 80 mg/l motsvara ca 3,5 mätt som KH Koppar är troligtvis mätt från vattenverket - du bör kolla direkt från kranen eftersom det är ledningssystemet inne i husen som släpper mest koppar MVH Lasse

Blinkar det så är det addreseringsproblem. Jag gjorde så att att ja först körde bara styrkortet (utan drivkort inkopplade). Satte först vilka kort styrkortet skulle driva. Satte jag enddevice 1 till adress 100, end device 2 till 010, enddevice3 till 001n enddevice 4 till 110 och om jag hade hela 5 enddevice så blev det sista adress 011. Om det blev någon End Device över satte jag den på inaktiv. När detta var gjort så ställde jag in End Device 1 till 111. Seda kopplade jag in första driverkortet. När det var detekterat (deafault hos driverkorten är 111) så ställde jag in adressen 100 och konfimerade detta. Sedan satte jag enddevice 2 till 111, kopplade in nästa kort och adresserade det till 010 osv. MVH Lasse

Per definition har jag aldrig upplev fri ammonium/ammoniak i ett igångkört akvarium om det inte skett en rejäl katastrof med massdöd och annat. Har väl nitrifikationen kommit igång så brukar det vara fritt från farliga mängder ammoniak. Om filterkapaciteten är för liten/nitrifierarna konkurerade bort av heterotrofa mikrober så brukar ammonium/ammoniakkoncentrationen variera lite beroende på tid sedan sista matning (då i ett akvarium som tuffar på normalt). Ammonium/ammoniak är därför inget problem för mig. Jag har med hjälp av lab-mässig apparatur gjort otagliga mätningar och experiemet om hur ammonium/ammoniak, nitrit och nitrat förhåller sig i hårt belastade system. Sedan finns det ett annat sätt om man trots allt misstänker för hög ammonium/ammoniakkoncentration. Jag har aldrig varit med om detta utan att samtidigt kunna mäta nitrit. Har du nitrit så är det en indikation på ammonium/ammoniak i vattenkolumnen. MVH Lasse

Just det. Jag använder aldrig ammonium/ammoniaktester av hobbymodell. MVH Lasse

Hen har vält - tyvärr ett vanligt förekommande problem hös snäckor. Lägg tillbaka och iaktag om den rör sig. MVH Lasse

Tyvär är det så att ammonium/ammoniaktesterna inte är tillförlitliga. Värdet 0,25 ppm är mycket vanligt förekommande vid test och enligt min bedömning är det felaktigt i 90 % av fallen - det går inte att lita på. Det är också så att alla testmetoder har problem med olika störningar och vilka det är och hur mycket borde framgå av testen. Att du får värde på ett nyblandat salt tyder på att det saltet innehåller någon störjon. Titta på dina djur - fungerar de bra och allt ser biologiskt bra ut - glöm mätvärden på 0,25 ppm. avvakta helt enkelt. Vid pH 8,3 så blir (vid ett totalt innehåll på 0,25 ppm) den fria ammoniaken ca 0,025 ppm så även om det är ett sant värde (vilket jag tvivlar på) så är det ingen ko på isen. Det faktum att du ligger på 0,25 stadigt - varken minskning eller ökning - tyder också på mätfel. MVH Lasse