Lasse

Jag kör 30 cm över, 60 cm till botten. 60 gradiga linser. maxar lätt >350 par på sanden direk under (cirka 80 - 90 cm från chippet) vid en inmatning på ca 170 W. Skall du köra 90 gradiga linser så kanske du skall satsa på 20 cm över i stället. MVH Lasse

Detta kan vara ett förslag MVH Lasse

Det är inte någon enkel ekvation men jag tror de flesta - och i de flesta fall - har erfarenheten att det är svårt att näringsbegränsa dessa organismer med hjälp av att minska fosfor och kväve i vattenkolumnen eftersom bägge dessa har förmågan att vara oberoende av fosfor och kväve i vattenkolumnen. Eller åtminstone cyanon. Dinos kan eventuellt vara beroende på kväve i vattenkolumnen men sin fosfor kan de troligtvis fixa genom att de kan röra sig upp och ner i sanden och nå områden med löst fosfat under natten. Men som sagt var det är inte enkelt att hitta absoluta regler - det finns undantag. MVH Lasse

För mig är både cyano och dinos tecken på väl låga värden. MVH Lasse

På grund av att man ökar biomassan av nedbrytare så inträffar det intressanta faktum att koldioxidproduktionen i karet ökar. Luftar man inte då tillräckligt (de flesta skall läsa "skummar" man inte tillräckligt) så får man en pH sänkning - framförallt på morgonen. MVH Lasse

Scenario 2. Vi pratar om heterotrofa bakterier och deras tillväxt. Det är en hel bunt av bakterier och med olika strategier att komma åt näringsämne som fosfor och kväve. Det förekommer troligtvis också skiftningar inom samma art i hur man får tag på dessa ämnen. De vi ser som hinnor är fastsittande nedbrytningsbakterier och de får i första hand sina näringämnen via dött material som bryts ner men vissa/vid vissa tillfällen kan de också ta från vattenkolumnen. Vad gäller fosfor och kväve så kommer de att frigöra dessa ämnen från dött organisktmaterial till oorganisk fosfat och ammonium löst i vattenkolumnen, dvs det överskott de själva inte använder. Detta är orsaken till att man kan se en variation av exempelvis fosfat mellan morron och kväll i en korallrevstank. (för att inte nämna växtakvarier). Bakterierna bryter ner och frisläpper dessa ämnen dygnet runt men under de ljus timmarna så tar fotosyntesen hand om produktionen och i bästa fall en del av överskottet. Fosfor och kväve är inte begränsande för bakterietillväxt i ett akvarium! Det är däremot tillgången på organiskt kol och det är detta faktum vi använder när vi sätter till "kolkälla" (skal benämnas organisk kolkälla eftersom det finns oorganiska kolkällor också men de är det ingen brist på i ett saltvattensakvarium). Det blir en paradox - vi ökar bakteriemassan med den organiska kolkällan vilket betyder att konkurrensen om fosfat och oorganiskt kväve ökar i vattenkolumnen (bakterierna tar en stor del som inte kommer korallerna tillgodo) men det innebär också att nedbrytningen av dött material snabbas på och därmed också frisläppandet av fosfor och kväve från dött material till vattenkolumnen i form av fosfat och ammonium (ammoniumet omvandlas sedan till nitrat via nitrifieringen). Tillsättningen av organisk kolkälla snabbar också på denitrifikationen i syrefria områden vilket leder till att man lätt får en snedfördelning mellan fosfat och nitrat i vattenkolumnen. Denitrifikationen är inte i första hand en upptagningsprocess utan en omvandling av nitrat till kvävgas med hjälp av biologiska processer. Det kväve som frigörs här kommer inte finnas tillgängligt för produktion i akvariet. Tillsättandet av en organisk kolkälla är ingen enkel process att förklara eftersom den ger upphov till en massa kringprocesser och man bör nog kontrollera tillsättningen betydligt bättre än nu. Att tillsätta nitrat kan vara nödvändigt (eftersom det försvinner från vattenkolumnen på fler sätt än tillväxt och har betydelse för förhindrandet av svavelväteproduktion) men tillsättandet av fosfat kan man med stor säkerhet undvika genom att istället styra tillsättningen av kolkälla. Detta kräver dock en bra mätmetod/ bra iaktagelseförmåga av indikatorexemplar. Enligt min åsikt så bör man inte gå nära 0 i fosfat om man inte har tillgång till någon uppskattningsmetod för den lösta fosfatmängden. Jag slänger också ut den kanske ej accepterade idéen att vi heller inte bör uppmana nybörjare att gå under 0,1 mg fosfat per liter (0,1 ppm) om de inte har tillgång till bra mätinstrument (och för mig är det då en fotospektrometer - inget testsystem där ögats färgkänslighet skall fatta beslutet). Man bör också då ha ett standardiserat sätt att ta sina prover. MVH Lasse

Jag skulle ha gjort så ja. MVH Lasse

Jag tror att denna art går att invänja ganska snabbt. Jag läste igenom den första länken och håller inte med författaren om hans slutsatser om en höjning på ca 3 promille/vecka (omräknat från relitiv densitet) med hänsyn till nitrifikationen. Min erfarenhet är att nitrifikationsbakterierna är i stort sett samma för sött som salt och de klarar en salthöjning som är snabbare. Använd ett saltvattensalt och räkna ca 1,1 gram per promille och liter vatten. Starta med ca 7 promille (ca 7,7 gram per liter vatten). Den besvärliga delen är när du skall gå över 9 promille. är det ett ungdjur och du har det i ett speciellt kar - ligg kring 6-8 promille i salthalt den första tiden. MVH Lasse

Hur kraftigt vattenbyte och hur hög NO3 nivå? MVH Lasse

Övergången från sött till salt (eller tvärtom) är en väldigt stor zoofysiologisk omställning. I sött vatten så är fisken saltare än vattnet och huvudproblemet är att hindra salt att tränga ut i vattnet och att hindra vatten att tränga in i fisken. Det är också ett stort problem att i ett saltfattigt vatten komma åt vissa joner som behövs i den fysiologiska processen hos fisken. Fisken kissar mycket och dricker inte. Om nu samma fiskar istället hamnar i ett vatten som är saltare än fisken (salthalt > 0.9 %) blir allt tvärtom. salter vill tränga in i fisken och vatten ut. Fisken måste ha en mekanism att utsöndra framförallt klorider med. En saltvattensfisk kissar lite och dricker. Vissa fiskar klarar denna omställning momentant när som helst - vissa andra endast vid speciella tidpunkter. i naturen blir ofta övergången momentan (eller tar kort tid - exempelvis en lax som simmar upp mot en flod). den mest stressande miljön är dock bräckvattnet där fisken kanske många gånger under dygnet växlar mellan sött och salt. svaret är alltså artberoende. titta på denna länk MVH Lasse

Mitt aggregat ger max 9,8 A och jag vill ha max 8,8 - 9 A till själva LED drivning - resten får bli till kort, fläktar och annat. När jag justerar in två 100 LEDs chip sätter jag drivspänningen på ca 35 V. Sedan sätter jag samtliga kanaler på 800 mA (totalt då 8 A för LEDsen). Sätter alla kanaler till 100 % både i inställningarna och i live funktionen (eller none-100%). Sedan tittar jag på Jannes utmärkta tabell till höger i varje Device. Där får jag då inspänning och FV över varje kanal. Letar reda på den kanal som har högst FV - det blir min inställningskanal (oftast en av actinickanalerna). Oftast (om man skall dela två chip på en 9,8 A strömförsörjning) så hamnar styrkanalen kring 750 - 800 mA. Säg nu att vid 800 mA så har den med högst FV ca 33,5 V i FV. Nu försöker jag med att höja var och en av de andra kanalernas ström anpassa deras FV att ligga just kring 33,5 V. Under hela tiden ser jag till att inte komma upp högre än 9 A (helst kring 8,8A) i totalt strömuttag på samtliga 10 kanaler. Skulle det bli för stor skillnad i FV när jag justerat färdigt (eller att jag inte utnyttjat alla 8,8 Amperen) så justerar jag in "styrkanalens" ström så dess FV ändras och sedan gör jag en ny justering av de andra kanalerna. Försöker ligga plus - minus 0,1 V mellan kanalerna. MVH Lasse Edit: Du har samma aggregat som jag använder men hade för mig att det var 9,8 A max.

Det utvecklas bra det här. Och än bättre blir det när de hänger över ditt kar Jag är fortfarande sjukt nöjd med mitt resultat möjligtvis med samma invändning som Manne har att det är svårt att få ett helt blått utseende eftersom fosforn lyser upp av närstående blå kanaler. På låga effekter blir det dock blåare. MVH Lasse

Lägg en bit liggunderlag där så får du en liten vibrationsdämpning i alla fall. MVH Lasse

Det finns en snäcka från västindien med en massa utskjutande "horn". Stor som en turbo. Den är ett bra komplement om den går att få tag i. Turbo brunneus brukar komma som cat´s eyes turbo snail och Trochus histrio (Trochus grazer) är också vanliga i sändningar från stilla havet men det finns många arter av dessa två släkten som brukar kallas Turbo spp och Trochus spp MVH Lasse

Du får titta lite på ditt nästa chip också. Men kan du finjustera så att du ger någon tiondel över den gräns där du påverkar FV så ligger man väldigt bra tycker jag. det gäller att utnyttja fördelarna med Jannes kort MVH Lasse

Då kanske det är på plats att påpeka att det inte bara rör LED utan även andra former av ljuskällor som ger blått ljus i våglängderna mellan 400 - 470 nm. Efter att ha läst igenom en av länkarna Daniel gav så är jag lite lugnare för barnen i alla fall vad gäller blue light hazard (våglängder > 400). Verkar vara farligare för 50 +. Uv skall man dock akta sig för (våglängder < 400 nm) som barn MVH Lasse

Ja men då finns en förklaring - det är klar att delta T har stor betydelse för förmågan att kyla. I försök 2 (inne) så ligger du verkligen bra till vad gäller drivertemperaturen men det skiljer bara 0,7 till matningsspänningen. Har du testat att höja den något och sett om FV vandrat med en bit? MVH Lasse

Ja det är samma som att sätta Live till 100 %. men jag förstår inte din förklaring eftersom du har högst temperatur i försök 1 och då skulle du varit i garaget enligt dig. Tvärtom hade jag förstått MVH Lasse

Blått ljus i våglängderna 400 - 480 kan skada ögat just för att vi inte uppfattar ljuset som speciellt energirikt och ögat anpassar sig inte. Dock har inte jag märkt att det ger upphov till svetsblänk. Detta fenomen är jag väldigt välbekant med - jag har tillbringat åtskilliga vakna nätter beroende på sådana skador (varvsarbetare 73 - 80). Dock har aldrig märkt detta i samband med LED ljus - och då har jag av misstag tittat rakt in. MVH Lasse

Förstår inte riktigt. Kör du verkligen på 100 % på LIVE rutorna? I första försöket så har du ju högre temperatur 53 grader fast du har en lägre belastning än i andra försöket där du bara har 43 grader . Om du blädrar i varje kanals rutor och bläddrar ända ner så hittar du "ingen - 100%" som inställningsvariabel - använd den och gör om försöken. MVH Lasse

Vet inte vad Seneya mäter i. Men skall det vara till någon hjälp så skall PAR mätas MVH Lasse

Den ger LUX och det är en variabel som inte säger så mycket om kvaliteten av ljuset för våra koraller. MVH Lasse

Nä - inte jämfört med vad man lagt ut innan . Jag har ett akvarium som är 120 långt. Jag har tre Dreamchip och 60 graders linser. Lite att ta i men jag ville komma till det läget att jag kunde säga - tillräckligt med ljus - det saknar jag inte . just nu kör jag ca 350 watt skulle jag gissa (begränsningar på vissa kanaler och mittenchippet är en 50 LEDs variant) Det verkar ok Jag har också 10 st 10 watts LED (8 vita - 2 RB) som går snett mot baksidan. DIY på den här nivån är inte en sneak lösning precis MVH Lasse

Ja - jag räknar med det för att vara på den säkra sidan och inte få några dumheter. Men du är ju garderad. Räcker det inte med 2*150 watt så investerar du 52 $ (knappt 350 kr) på ett nätagg till. Sedan har du plötsligen möjligheten att öka med minst 100 watt till !!! MVH Lasse

Jag kör två DreamChip på samma nätagg. Jag har räknat med att jag max tar ut 4,4 A per chip eftersom jag uppskattar att ca 1 A behövs för övriga funktioner. Mitt aggregat ger max 9,8 A. Då ligger jag på ca 150 W per chip. Just nu är ett chipett 50 LEDs chip så jag ligger på cirka 180 W som max på 100 LEds chippen. Det finns nätaggregat som ger mer än 12 A men de kostar ca 80 - 90 dollar från E-bay MVH Lasse