jonasroman

tog ngr bilder idag men en riktig kamera, men ej optimal bildkvalitet samt en hel del reflexer...men ändå

Tror faktiskt du tänker fel nu, och nästan alla råd du får från oss med rätt lång erfarenhet, är att skaffa en osmos. Nu har du fått rådet, men gör som du vill:-) Kommenterar gärna dina motargument i den ordning du nämner dom, så du får lite att fundera på:-) 1) Utseendet måste alltid vara helt underordnat trivseln för de djur du skall hålla. Många lägger tid o energi på snygga rördragningar, sumpar i akryl, etc...men kopplingen mellan detta o ett välmående akvarium är 0%. Fokusera på att göra insatser som får djuren att må bra, för det är ju därför du har ett akvarium. Osmosen kommer du dessutom inte se, för den har du ju i ett våtutrymme, och ej i vardagsrummet direkt, så det är väl strunt samma även ur det estetiska perspektivet. Men återigen, estetik är underordnat djurens trivsel. 2) Att du inte läst det kan bero på att i princip alla använder osmos;-).....jag är helt övertygad om att om du kör helt utan osmos en längre tid kommer du få ansamling av oönskade joner. Eftersom ett saltvatten från början , om du blandar det med osmosvatten och ett tillräckligt bra salt, har som utgångsvärde nästan idealvärden på i princip alla element, så kan bara kranvatten redan från dag 1 addera en felaktighet i vattnets sammansättning. Storleken på felaktighet varierar, men den finns där direkt från dag 1 och kommer med tiden bli större o större. Till slut reagerar djuren negativt på detta. Dom har inte särskilt stor tolerans mot avvikelser. 3) Det ger inte alls ngt extra underhålls eller mät-moment, tvärtom: Om du kör med kranvatten så introducerar du däremot ett extra mätbehov eftersom du spelar rysk roulette och måste mäta för o veta vilka fel du introducerat med kranvattnet. Med osmosvatten o bra salt, minskar du behovet av att mäta. 4) Vilka värden som ger skada? det behöver man inte fundera så mkt över av framför allt det skäl att vi vet inte så mkt om den biten, så därför tar man det säkra före det osäkra o ser till att alla ämnen ligger hyffsat rätt. 5) ja, osmosen tar bort tillräckligt mkt så det lilla som finns kvar är inga som helst problem. Köp en osmos, allt annat är att vara dumsnål. ta inte illa upp, men jag måste svara som jag anser, så du för rätt råd (enligt mig). Mvh Jonas Roman

Som Lasse säger, kalkalger toppar ligan på mg. Kalk är som du ve kalciumkarbonat. Den finns i två kristallstrukturer, aragonit eller calcit. Det är calcit som lättast kan binda magnesium. Aragonit bilder lättare strontium. Alla stenkoraller innehåller/bildar aragonit varvid dessa innehåller mkt mkt lite magnesium. Skelettet på en sps innehåller väl nånstans runt 0.1-1% magnesium. Kalkalger däremot består av calcit o kan därför binda mg bättre. Denna form kallas då magnesiumkalcit och består i en kalkalg av ungefär 4% magnesium. Kallas då också i vetenskaplig litteratur för "high magnesiumkalcit". Sen kan mg i början i nystartade kar "tapetsera" ytor av naken kalciumkarbonat (calcit), såsom sand, sten osv. Då kan mg halten i början sjunka en hel del, men sedan brukar alltså mg förbrukas mkt lite och i viss mån i en sorts relation till kalciumförbrukningen. De mest kloka ballingrecepten , tex det från stig , (o mitt eget;-)...he he), tar hänsyn till detta och har adderat en ganska liten del mg, ungefär i den relation Mg/Ca som förbrukas i ett akvarium.

Ja alla sk "bio" "active" anser jag msn skall undvika för dom innehåller organiska ämnen. När jag talar om salter nu så menar jag oorganiska ämnen att man såklart ej skall behöva tillverka sitt eget salt utan köpa ett färdigt som är så likt natural sea water(nsw) som möjligt med möjligen enda undantaget kalcium och kh där det är en smaksak om man vill ha ett salt som ligger medvetet lite högre just där än nsw.

Tackar:-)

Underbart!! Tacka även @Lasse som i sin tur fick mig på tankarna:-)

@Dykaren, @Lasse mfl...en sak till för att bilden skall bli mer heltäckande: Jag pratar ju ovan om i vilken riktning CO2 åker, från karet till luften eller från luften till karet..och vilken riktning det blir avgörs av karets respektive luftens Co2, eller enklare, av karets pH kontra inomhusluftens co2. Och oftast, i lite mer belastade system, tror jag akvarium har ett överskott av CO2 förutom möjligen i slutet på dagen/ljusperioden(dvs när ph går över 8.1), dvs det avgår co2 till inomhusluften nästan hela dygnet, trots att rummets co2 värden är ganska högt. Nu till min poäng. Även då, alltså även om det inte dras ner co2 från rummet ill karet, så är det inte oviktigt vilken halt vi har i Pco2 i inomhusluften, eftersom hastigheten med vilken Co2 avgår avgörs av "avståndet" mellan luften o vattnets CO2 halt...alltså: ju längre ifrån jämnvikten man kommer desto snabbare transporteras co2 över vatten/luft interfacet. Om ett kar nu då avger Co2 mest, så blir det ju ändå en långsammare o trögare process om luftens co2 halt är halvhög jämfört med låg...Lasse brukar skriva om detta och jag tycker det är en viktig o bra detalj som han tar upp där....så länge vi har ett överskott av CO2 i karet så är det alltid bra med så låg Co2 halt i luften som möjligt. Sen en sak till till Hans, @Dykaren...ph kan ej bli nyur högt som helst om du skulle lufta ditt kar mot CO2 fri luft....om du gör det så kommer det avgå en del ytterligare co2 från ditt system o ph stiger...men ju högre ph blir desto mer CO2 kommer samtidigt dras ner av de vattenytor som står mot din icke tvättade inomhusluft...dvs ytan. Dvs din inomhusluft kommer buffra detta o din ph höjning stannar av till slut. Jag tror inte du nånsin hur du än gör kommer komma över 8.4. Vore intressant om du testade ett dygn med lite divesorb:-)

Det är inget snack om vad min pH-höjning gjort för korallerna. 40-50 nya skott på enzman, o dess bruna sköra toppar är ett minne blott, o min formosa växer så det knakar o trivs bättre än någonsin. Detta har skett efter jag införde CO2-tvätt som höjde upp mitt ph 0.15 enheter. Bilderna är innan lampan går på, dagsljus bara.

Mkt bra fråga:-) Jag tänker så här, dvs i enlighet med dig: Mitt kar har en hög intern co2 produktion, och nästan dygnet runt, alltså till o med på kvällen, ligger med ett överskott av CO2 i vattnet. Detta bevisades av att pH höjdes nr jag köpte en större skummare, dvs skummare utan CO2-tvätt höjde mitt ph över hela dygnet. Slutsatsen av det är att jag ligger på samma sida jämnvikten hela dygnet, dvs mitt kar andas ut Co2 till rummet dygnet runt trots en inomhusluft på 700ppm. Så i mitt fall var det naturligt att co2-tvätt hjälpte, nu får en del av vatten/luft interfacet jobba mot co2-fri luft, o det blir lättare för karet att andas ut överskottet. Men fortfarande ligger jag kvar på ett konstant överskott fast inte så mkt längre, dvs karet avger co2 till rummet dygnet runt nu med. Det kan jag se på min Co2-mätning i huset: när jag vädrade ut hela huset ner till 400 ppm, åkte jag sen hemifrån ngr timmar o satt på ett fik o studerade co2 online(helt asocial;-))...den steg efter en timma tillbaka till 550 ppm, som är husets värde när det är tomt alltså!. Jag tror också att det med andra ord är så att hela kurvan i mitt fall borde nu bli lite planare hela dygnet, alltså att variationerna borde minska, eftersom jag fortfarande hela tiden ligger med ett överskott, o utvädringen blir ju mer effektiv med co2 tvätt desto mer co2(aq) jag har. Som vanligt svarar jag för långt, men svaret på din fråga Lasse är JA, jag har märkt att kurvan planat ut lite, dvs höjningen av pH är större på morgonen än på kvällen. Inte jättestor skillnad i kurvans planhet men absolut, lite mer effekt har Co2-tvätten på morgonph än kvällsph:-) Kul när teori o praktik stämmer;-)

Jag brukar tänka så här för att veta reda ut vad som orsakar vad i det specifika fallet: Nu kanske jag upprepar mig lite men jag tar det från början lite grann inte minst för min egen skull så jag inte missar nåt: Om vattnet är i fullständig jämvikt med omgivande luft så är mängden CO2 i vattnet enbart styrt av luftens CO2. Vi har aldrig denna fullständiga jämnvikt men man måste förstå vad just ordet jämnvikt betyder. Vid en sådan situation, fullständig jämnvikt (som alltså aldrig uppstår fullständigt i ett system med en hel del vatten), så spelar det alltså ingen roll hur mkt Co2 det bildas i karet, det är endast luftens CO2 halt som bestämmer CO2 halten i vattnet. Och när sådan jämnvikt då råder, så blir det dessutom ett visst pH-värde i vattnet. Detta pH värde beror också till viss del på KH värdet men det är konstant utgår vi ifrån nu, således blir det bara CO2(aq) som kommer styra pH värdet. Om vi nu ponerar att vi har ett vatten med denna totala jämnvikt och detta vatten står utomhus, då kommer CO2 halten i vattnet stå i paritet till luftens halt på 400ppm. Det är inte 400ppm i vattnet såklart, utan en konstant , som bestämmer hur många procent av luftens CO2 som löser ner sig vid jämvikt. 0.2% ungefär är denna konstant i saltvatten och vid 25 grader. Så mängden CO2 i vatten som står i jämnvikt mot utomhusluft blir 400ppmx0.2%. Det ph värde som nu då blir till följd av detta co2 värde kallas för jämnviktspH, och är om luften innehåller 400 ppm, cirka pH 8.2(vid KH 8). Om du tar samma vatten o ställer det inomhus, o inväntar ny jämnvikt, får vi ett nytt jämnviktspH utifrån den nya luftens co2-värde, som inomhus vid bra ventilation är 600-700ppm. Om CO2 inomhus skulle vara 600ppm blir det nya jämnviktsphvärdet cirka 8.0. Nu till ditt fall: Om vi antar att du har 600 ppm CO2 inomhus, vilket är mkt mkt bra(jag tror du har lite högre egentligen), så kan man därmed säga: Vid alla ph-värden i ditt systen under 8.0 så kommer karet avge CO2 till rummet, och vid alla pH värden över 8.0 så kommer karet dra ner CO2 till karet från luften. Vid exakt 8.0 kommer CO2 vare sig avgå eller dras ner, du har jämnvikt. Nu lite mer till din situation o fråga: Enda sättet att få ett pH över 8.0 inomhus(vid pCO2 på 600ppm) är att det konsumeras Co2 internt i systemet mer än det bildas, dvs du har högre fotosyntes i karet än CO2-produktion, ELLER att du luftar vattnet mot luft med ett PCO2 lägre än 600ppm. Eftersom ditt kar ligger hela tiden över 8.0, så kommer ditt kar ständigt sträva efter att dra ner CO2 till karet, och enda skälet att det är så hos dig som jag kan förstå det är att du har så bra fotosyntes kontra låg intern CO2-bildning så ditt vatten ligger ständigt i ojämnvikt med luften så tillvida att du har ett underskott av CO2 kontra vad luften/jämnviktslagarna vill. Det borde således vara så i ditt fall att om du ökar tex genomluftning med en skummare till mot din inomhusluft, borde ditt ph sjunka. Så länge du har denna fina interna balans med högre intern co2 konsumtion är produktion så ser jag ingen vinst med CO2 tvätt. Hela mitt resonemang har nu utgått ifrån att du ej använder kalkvatten, samt att ph elektroden är verkligen hyfsat nykalibrerad o mäter rätt.

Först en kommentar om svavelvätebildning i en DSB: Som jag förstår det är det samma bakterie(hade en annan uppfattning för något årsedan, men jag tror Lasse har rätt) som kan växla över på svavelväteproduktion om nitrat tar slut, samt det råder exceptionellt låga syrenivåer, alltså båda dessa kriterier skall råda. Men, även om det skulle ske, tex i de djupaste skikten i bädden där såväl nitrat som syre är helt slut, så oskadliggörs svavelvätan på sin väg upp, genom antingen oxidation till sulfat av särskilda bakterier som lever på att göra så, eller så binds det till järn och bildar järnsulfid. Risken för att svavelväte skall komma ut i karet anser jag är obefintlig, och rädslan överhuvudtaget överdriven. Jag har haft min DSB nu i 2.5 år, med alla möjliga nivåer av nitrat, utan bildning av svavelväte. Inte ens en gång när jag grävde i den ända ner till botten för att fånga en fisk, fanns där svarta zoner(som är ett indirekt tecken på svavelvätebildning då det svarta är järnsulfid som bildats för att oskadliggöra svavelväte, se ovan). Och som sagt, skulle så bildas, så tar bädden hand om det. Min bädd kunde i början få ngr enstaka svarta zooner längst ner, men det är normalt med ngr sådana fläckar. Bäddens sand skall skall bestå av korn som är mellan 0.3-1mm. Ej grövre, för dels är det svår att få den tillräckligt anaerob, dels silas det ner skit mellan för grova korn så dessa ej hinner bryts ner på vägen. Med finare sand tar det längre tid för dedritus att silas ner o då hinner det brytas ner på vägen. Målet är således att bädden allra längst ner ser nästan helt ren ut, år ut o år in. Längst upp, på ytan bör den också med tiden vara ganska ren, med inte för stora dedritusansamlingar...då är det ett kvitto på att bädden bryter ner skiten. Med skit menar jag dedrius, dvs organiska ämnen som är mat åt bädden. Av detta skäl skall man ej ha för mkt renhållningsdjur i sanden, utan i princip bara de som självmant bildas i bädden. Nån enstaka eremit kan dock va bra att ha i början innan bädden är igång. Räkna med att det tar 6 mån innan den är i gång ordentligt. Kolkälla kan man dosera i karet, det kan skynda på bäddens effektivitet en aning, men i huvudsak är det långsamma kolkällor, dvs dedritus, som den skall jobba med. Djupet skall vara cirka 12 cm, och det förbrukas lite sand då denna löses upp(pga av lågt ph i de djupaste skikten till följd av CO2-produktion av bakterier), så 2 ggr om året får man fylla på 1-2 cm sand som man bara rör ner lite försiktigt ngr centimeter ner. Arean på min är 20 dm2, som räckt ganska bra till mina 650 liter, hårt belastat system, men möjligen om man skall ha mkt fisk är detta lite i underkant, då mitt nitrat parkerat runt 4-10 ppm. De första 1.5 åren låg det tack vare DSB under 2.

för lågt fosfat kan ju döda dina koraller då fosfor behovs för allt liv, ja inte minst för dom livsviktiga zooxanthellerna. Det behövs förvisso inte mkt fosfat/fosfor, men noll får det inte vara. Jag tycker man kan ibland se på koraller när de blir fosfatbrist...då blir dom bleka pga av zooxanthelldöd, o korallen ser allmänt trött ut. Nollas fosfat kan en korall rätt snabbt blekas, o sen tappa vävnad o dö. Om korallen får extra mkt ljus tycker jag den är extra känslig för för lågt fosfat för då har den ju redan från början pga av starkt ljus reglerat ner sina zooxantheller och är väldigt beroende av att dom som finns kvar mår bra o ger korallen energi.

Grattis!

stiligt:-) återkom med fler ph värden sen:-)

undrar verkligen hur de gör som tillsätter själva o bara köper ett basic salt: 1)för det första,finns det sådana avskalade basic-salt? har ej sett ngt sådant nån gång. 2) För det andra: om du skall tillsätta själv istället så löper du mkt större risk att göra fel. Du måste skaffa minst 10-15 olika kemikalier, samt en exakt våg. varför? det finns ju färdiga salter med det ett akvarium behöver. Kan aldrig se en vinst i att ta bort ngt från ett salt som djuren behöver för att sedan tillsätta det igen. Härma natural sea water, nsw, så är du hemma. 3) För det tredje: skall du punkttillsätta massor av ämnen behöver du stup i ett skicka in ett test till triton/ati. Låter dyrt, osäkert samt onödigt. Varför göra sin egen müsli när exakt samma finns till lägre pris o bättre kvalitet??..... Lyd ett råd, gå på ett bra, korrekt sammansatt salt, dvs ett salt som liknar nsw (obs alla fabrikanter försöker likna NSW, det är endast ngr få ganska betydelselösa avsteg man aktivt gör beträffande kalcium o Kh som inte är någon stor fråga). Den viktigaste parametern vid val av salt är således egentligen bara en sak: Kvaliten på de kemikalier tillverkaren använder, dvs renheten, dvs frånvaro av oönskade ämnen i så stor utsträckning som möjligt. Skälet att salter skiljer sig där, är att det är dyrt med rena kemikalier. Till o med mkt dyrt. Därför skall du vara skeptisk mot ett för billigt salt. There is nothing such a free lunch...

Det är nog som att fråga hur långt är ett snöre...dvs det beror ju på hur mkt kalcium/Mg kranvattnet innehåller kontra din förbrukning. Det är bara att testa så kan du svara själv sen på din fråga:-) Ingen kan svara i förväg på det. Men om jag skall gissa...så tror jag att Mg kan du möjligen slippa tillsätta för det går åt väldigt lite i ett akvarium (med undantag av i början ibland)....men gällande Kh o Kalcium så tror jag inte det räcker i dom allra flesta fall.

Nu är min egenbyggda CO2 reaktor igång med mediat som kom idag från Dräger. pH steg direkt lite till, så det gamla mediet började nog bli mättat. Verkar alltså fungera bra:-) I botten har jag borrat 60 hål a 4mm, men även lagt en grov filtermatta längst ner så kornen inte skall täppa till hålen.

spännande. hur har du tekniskt löst det? Så här har jag gjort:

nu e jag lite trög...förklara mer @Lasse:-)...menar du/ni att denna korta mörkerperiod minskar risken för sexuell förökning, o därmed tillåter att man kör då nåt i stil med 23 timmar per dygn?

@Lasse, läste ditt inlägg..mkt intressant, risk för överinlösning av kvävgas som i sin tur ger kvävgassjuka hos fiskarna. Vad säger "uppfinnaren" om denna kritik? Dom borde fått frågan tidigare? Hursomhelst är jag lika skeptisk som ni. Är inte säker på att det är nyttigt heller för korallerna att slemma varje natt, och kanske bli av med skyddande slemskikt osv??...dessutom är det ju inte alls säkert att ph höjs eftersom det helt beror på inomhusluften kontra karets CO2 halt.

slå gärna ihop trådarna för min del:-). Intressant Lasse, lyssnar gärna på dina argument varför du , liksom jag, är tveksam inför metoden.

intressant...lite vatten på min kvarn där;-)

@LN21, varför en timmes mörker user belysningsperiod?..intressant, men hur tänker du där?:_)

ja att förlänga belysningstiden är nog ett riktigt bra förslag som jag börjar med:-). Jod doserar jag:-) Jag vet ju att ammoniak försvinner via skummaren, gasas bort, men jag tror det är en mkt liten del av N som kan exporteras på det sättet...

Slutar med kolkälla! Mitt fosfat är för lågt, har pga av kolkällan gått ner från kanske 0.06 till "0", troligen 0.01-0.02 (mätt med triton lab också både före o efter). Om fosfat går ner 0.04 ppm så motsvarar det inte mer än en nitratsänkning på mellan 2- 4ppm...för redfieldkvoten 1/10 stämmer ej helt när det gäller bakterier utan där är kvoten snarare 6/1 eller till o med 4/1!!...dvs: nitrat går inte ner särskilt mkt om man har lågt fosfat, då fosfat tar snabbt slut. Ja, då doserar ju en del fosfat vilket teoretiskt är korrekt att göra...men jag vill ändå inte göra det för jag tror att om man både gasar o bromsar börjar saker o ting bli svårgreppat....min käpphäst har alltid varit att kolkälla är bra om vissa parametrar finns, men dåligt om vissa saknas. Ngr sådana som bör finnas är att BÅDE N o P skall vara högt...de som lider av ett isolerat nitratproblemm, där är inte kolkällan verksam, och kan tvärtom skada eftersom fosfat nollas. Eftersom jag hade semihögt fosfat enligt en mätning i januari (0.08) samt inte så högt nitrat ändå (5ppm) ansåg jag att jag låg i gränslandet för att det skulle kunna fungera. Nu har jag testat och kolkällan har ej fungerat i mitt fall mer än det som egentligen var ganska förväntat: fosfat är nu superlågt men sänkningen på nitrat ej märkbar. Om man har som jag, o en del andra, ett selektivt nitratproblem, så är det bättre med metoder som just selektivt sänker nitrat o låter fosfat vara ifred. Sådana är 1)klassisk nitratreaktorer. Men måste matas med kolkälla(som dock ej den vägen tar ner fosfat också då mekanismen här är en helt annan än med kolkällemetoden. Nitratreaktorer bygger på selektiv denitrifikation, medans kolkällemetoden på assimilering av BÅDE nitrat o fosfat. 2) svavelreaktorer. En mkt stor fördel med dessa är att det EJ behöver kolkälla då dessa bakterier är autotrofa. Nackdelen är att de konsumerar lite alkalinitet, men man kan låta utvatten rinna över en kalkbädd. 3) DSB, som jag redan har. Den är alltså för liten nu. gör sitt jobb men den skulle vart större (eller färre fiskar). Något av dessa tre metoder får jag fundera lite över. Nitrat ligger runt 5-7, så det är ingen katastrof.