jonasroman

Eftersom jod är det enda jag har brist på enligt regelbundna mätningar i 1.5 år (spot in på resten i princip), så kommer jag testa att dosera jod regelbundet. Jod vet vi ju dessutom att det behövs for rätt många organismer, som tex mjukkoraller (särskilt xenia), gorgonier, svampar, kräftdjur(födovägen), många sorters alger särskilt makroalger mm. Jag ligger utan dosering ganska stabilt på 20 ppb. Som ni vet ligger ju nsw runt 60ppb. Den biologiskt verksamma formen är jodid(I-), samt jodat(men helst jodid). Jod (I2) är inte biologiskt aktiv varvid Lugols lösning bör undvikas. Jag har en flaska från red sea som i o för sig innehåller Bromid o fluorid också, helst vill jag på sikt bara ha ren jodid/jodat. jag kommer försöka iaktta eventuella förändringar (svårt) och ställa dom i relation till fortsatta mätvärden från triton lab. /Jonas

trevligt inlägg. Tack:-) Jag lärde mig ngt om zink också:-) Skall se om jag hittar LOD:_)

Det är sant Stig, bara man inte lägger sordin på även spekulationerna, fast det vet jag att du inte gör:-). Jag upplever dina inlägg som helt utan prestige och med stor praktisk o teoretisk tyngd:) De där minuset mot alla vedertagna plus kan ju faktiskt ha rätt. Skummaren är ju en sån där grej som är väldigt dåligt objektivt utvärderad. Jag reagerade på artikeln där man visade på god syresättning i endast ett ynka 40 liters system. Clownakvariet var också på 40 liter. Det säger inte särskilt mkt om en skummares förträfflighet om den kan lufta ut ett system på bara 40 liter..det säger ju bara att den inte är värdelös. Håller med dig om att det har ju skett en utveckling på skummare, så resultaten kanske är bättre idag på de större systemen, men jag är långt långt ifrån säker på det. Lasses förklaringar om vilka fysikaliska mekanismer som påverkar gasutbyte(vågrörelse, vind, yta) har ju inget med detta att göra. Det är känd fysikalisk kunskap och ingen säger emot den. Frågan kokar ju ner på, hur effektiva är de skummare vi har idag om vi följer de råd som står på förpackningen?...personligen skulle jag tro att vi får gå upp i storlek rätt så rejält om vi inte skall bli besvikna avseende gasutbyte...inte ens CO2 klarar ju en skummare särskilt bra vädra ut, och då vet vi att syre är ännu svårare pga av lägre löslighetskonstant mm(Henrys konstant). Således är det inte ett dugg ologiskt att tänka sig att en skummare är dålig på att syresätta vatten, eftersom det alltså är svårt att upprätthålla jämnvikt med särskilt syrgas av bla ovan nämnd jämnviktskonstant. Ingen skulle bli gladare än jag, samt faktiskt lite förvånad, om jag i mitt kar som är representativt,skulle märka signifikanta skillnader i syremättnad med o utan skummare. Klart jag skulle väl märka nåt, men hur mkt?. Jag är inte frälst förrän jag sett bevisen. Mvh Jonas

Tack Stig för tips och hjälpen. Uppskattas:-)

Har någon haft eller har en sådan? Jag vill gärna börja mäta syrenivåerna i mitt kar, inspirerad av den känslofyllda diskussionen kring hur effektiv är egentligen en väl dimensionerad proteinskummare på att syresätta ett akvarium? Apex har en men den kostar ju 6-7000kr!....har ngn erfarenhet? Billigare alternativ? Med vänlig hälsning Jonas R

@Lasse , jag väljer också att lämna denna debatt just nu, för jag vet hur det kan bli, samt gillar ju dig och vill inte att våra blodtryck skall stiga för mkt;-) Ofta mynnar en studie ut i att fler studier behövs. Håller med om att studien är otillräcklig för att veta, så för mig är den en väckarklocka att kanske den sk vedertagna sanningen får omprövas. Frågan för oss akvarister kvarstår att besvara: "Hur mkt påverkar en rätt dimensionerad skummare syresättningen(eller utvädringen vid supersaturation) i Svenssons akvarium?". Vad vi alla tror har nog framgått nu, men vi vet inte. Artikeln har väckt frågan. Vore inte elektroden så förbannat dyr, så hade jag direkt satt upp ngr försök, med min skummare i mitt akvarium:-) /Jonas

Stig, jag vänder mig mot ordvalet "allmänt vedertaget"...det är det värsta ord som finns i ett sammanhang där man vill lära sig mer...;-). Särskilt denna hobby, är genomsyrad av påstådda "sanningar"...vi arbetar alla åt samma mål, att försöka ta reda på sanningen.

Okej, vi tolkar detta olika, helt ok. Vi får forska vidare i de här David, för det vi alla vill veta är ju: Vad gör skummare verkligen i "svenssons" kar, med en skummare man köpt enligt "regelboken"?. Det vet vi ju inte, och artikeln väcker frågan, samt indikerar något som är tillräckligt för att gå vidare med frågan.

Låt oss göra dessa mätningar då med nuvarande skummare i nuvarande kar. Artikeln säger såklart inte exakt hur det är i "Svenssons" kar men den är en tankeväckare. Att klassa ut skummarna i artikeln baserat på beräkningar är nog väldigt vanskligt. INGEN av oss vet exakt hur dessa förhållanden är översatt till vår miljö, och jag påstår inte att jag vet det heller. Men en del verkar direkt bestämma sig för att studien ej visar nåt o sen slå sig till ro. Kan vi inte ens va överens om att studien väcker nyfikenhet att mäta i ett standardkar med skummare rätt dimensionerad enligt tillverkaren? Jag kan börja. Jag lovar rättvist redovisa vad som sker med O2 när jag kör med o utan skummare. Min tes är att den kommer ej ge särskilt stora utslag på kurvorna. David,när skummaren sattes på gick trots det O2 halten ner. Givetvis pgr av utebliven fotosyntes me David,när skummaren sattes på gick trots det O2 halten ner. Givetvis pgr av utebliven fotosyntes men skummaren kunde ju inte på ngt kompensera det. Men visst har du en poäng o att det är dumt att göra två saker på en gång, vi vet alltså inte om det hade sjunkit ännu mer om skummaren var avstängd. Men vi vet en sak: skummaren kunde ej kompensera sänkningen som utebliven fotosyntesen innebar, vilket också är en kunskap som säger något. Den säger inte att skummaren inte gör nåt men den säger att skummaren inte gör så mkt som man vill.

Stor skummare står det. Sen refereras till en korallodling med monsterskummare. Att på en bild säga att en skummare är skit o klassa ut studien på det är lite vanskligt. Varför inte bara läsa ut budskapet? Det är väl jättebra att vi lär oss att den där fantastiska skummaren är helt ok men kanske inte så som det stod i böckern på 80 talet? Den som ej tror på artikeln kan väl mäta själv ? Den bästa testen för det är ju vad som i praktiken det handlar om, genomsnittsakvaristens genomsnittsskummare: vilken effekt har den egentligen?!...artikeln väcker en tanke. Jag väljer att inte blunda för det som klart o tydligt står o kommer i detta nu beställa en O2 elektrod till apex. Jag har en stor skummare!, så det skall bli mkt spånande o se resultaten hos mig.

Och grafen o ett system med enligt författaren en stor skummare.

Hans konklusion är ju: (och Lasse, stora skummare!) Their effect on larger water volumes appears to be less. While the effect may be relative, the larger tanks and systems described here utilized powerful skimming or air pumps, and to gain an equivalent amount of oxygen as occurs in small water volumes would likely require air pumps or skimmers far larger than those commonly employed by aquarists. This includes data from a coral farm where very large commercial sized skimmers and high surface area/volume ratios failed to produce water even nearly saturated with oxygen at night with a heavy coral population.

Exakt! Så om jag hade ett fish only skulle jag satsat på ett algrefugium.

Överdriven beror på utgångstolkarens referens men titta på grafen som repr ett hobbykar dvs ett kar på ngr hundra liter med normalstor skummare. Inte ett jota hände när skummaren går på. Författaren sammanfattar ju själv att skummaren var dålig på att syresätta större system. Systemen på 40 liter känns ju helt ovidkommande. Klart det är enklare att syresätta 40 liter och att skummaren där är större/liter vatten. Har du sett grafen på det sk "tank 3"?

Eller tvärtom Lasse, vi kan anta att skummaren i de stora systemen INTE är små, det står stora! Det är subjektivt men situationen representerar en normal situation för en akvarist! Alla förstår att det går i extremer syresätta med skummare(det är inte vad artikeln handlar om) men nu talar vi om ett vanligt akvarium. Artikeln är för att hjälpa oss. Du blundar för artikelns budskap. Du är så inne på skummarens betydelse så du struntar i kurvan att ett NORMALstort system med NORMALskumnare EJ syresätter nämnvärt. DET är take home message i denna artikel. Beträffande zoox roll i kalcifieringen har jag läst tillräckligt mkt om det för att tro på den tesen. Du har ej kunnat förklara varför den mekanismen inte skulle existera. Strunta i artiklar, förklara mer egna ord varför det inte skulle stämma. Jag tror dig om du övertygar mig, det har du inte gjort än. Jag vet såklart skillnad på mättnad o ej mättnad, jag kan den definitionen som du vet, det var ju därför jag frågade frågeställaren om han var säker på om det rörde sig om mättnad (i procent) eller absoluta värden.

Svar: ingetdera av det du skriver är ritkigt bra syresättare i normalstora system om du inte kraftigt överdimensionerar tex skummaren. Det är artikelns budskap. Se graferna. Fotosyntes är överlägset.

Hela den här tråden inspirerar mig till att överväga köpa en syre"elektrod" från apex. Men den kostar skjortan så jag får fundera. Tex skall det isåfall bli intressant om det ens kommer märkas på O2 när jag stänger av eller sätter på min ganska stora deltecskummare. Utifrån artikelns budskap tror jag effekten blir mkt liten eller kanske ingen alls. Men skummaten är rätt stor, så viss effekt kanske. Samtidigt spännande att se effekten av mitt refugium samt hur mak det minskar när jag skördar alger osv. Det finns ingen med Apex här som har den?

intressant:-) mena du mättat elle rmenar du bara mer syre?, för kallt vatten löser ju avsevärt mer syre än varmt.

Alltså Lasse klart att det går o syresätta med tillräckligt stor skummare, MEN artikelns budskap är ju att det är svårt att uppnå denna tillräcklighet. Dvs vi når vi inte upp till det trots att vi enligt fabrikanter osv välja en "korrekt" skummare. Tycker du sopar undan det budskapet en smula, som ju är den praktiska slutsaten för akvaristen. Beträffande kalcifiering: det är det väl??förstår inte vad du menar att det inte är den effekten. Zooxanthellen konsumerar ju CO2 och bidrar därmed till att motverka den inhiberande effekten CO2 har på kalkbildningen. dvs den mekanism jag pratat om. Kalkbildningen sker inne i korallen. Men sen skall ju H joner kastas ut från korallen, i utbyte mot en kalciumjon (enligt vissa forskare). Då kommer även en ph höjning i det omgivande vattnet vara positivt för kalkbildningen. Men det jag talar om nu specifikt när det gäller zooxanthellens roll så är det processen inne i korallen. Det sista du skriver: Håller med, men trots det är det relativt svårt, och den kemiska orsaken är att syrgas helt enkelt är svårlösligt. Artikeln lär mig att ett refugium(eller vilken fotosyntes som helst) är det bästa sättet att syresätta vattnet, och skall man ha skummare till det, får man ta fram den stora plånboken...om det ens räcker, så länge vi pratar om lite större system (som många akvarjster har). /Jonas PS: Jag får snart hitta på något finurligt ps citat jag med...men Lasse du tog det bästa;-)

tabellen, se bild, visar att O2 tex löses betydligt sämre än CO2 Namnlöst.tiff

helt kort så är det svårt att syresätta vatten..jämnvikten för syre mellan vatten o luft är trög pga av att lösligheten är låg. tänk på att O2 finns så mkt som 20% i luft, men ger ändå bara 6ppm i vattnet vid jämnvikt.

denna graf tex är från ett större akvarium. O2 påverkas inget av skummaren! Den effekt Lasse refererar till gällde i ett akvarium på 40 l...i de normalstora akvarium i studien (som representerar de flestas situation) syresatte skummaren vattnet dåligt. se bild, från det sk "main tank". Namnlöst.tiff

Lasse 1)Jag har ej lusläst artikeln som du länkar (bispår) men jag dök snabbt ner på ett parti som stöder "min" tro att zooxanthellens fotosyntes har en positiv effekt på kalkbildningen. Det är för mig väldigt intuitivt att tänka sig att zooxanthellen via dess ph höjande effekt premierar kalkbildning. Jag kan inte förstå hur du inte kan tro på det. Detta utesluter inte att även den andra mekanismen existerar, som vi redan pratat om. "During this period, photosynthesis is active as zooxanthellae use the available (artificial or natural) light. Photosynthesis is known to produce hydroxide ions (OH-), the molecular counterpart of protons. These ions increase pH, and are able to neutralize protons produced during respiration (Furla et al. 1998). When photosynthesis neutralizes the negative effect of respiration on pH, calcification may not be disrupted." 2) I de kar som skummaren hade en tydlig effekt på O2, var vattenvolymen mkt liten(i vissa försök 40l!). Clownfiskakvariet du refererar till var på 40 l... Det står klart o tydligt att effekten av skummaren var mkt mindre i de större systemen, vilket också författaren slutar med i sina slutsatser. I ett av karen med lite mer normal volym, om du tittar på graferna, hände absolut ingenting med O2 när skummaren gick på! Självklart kan du syresätta en volym med en skummare om kvoten vattenvolym/skummarstorlek, är tillräckligt låg. I de kar som liknar mer riktiga korallkar var effekten mycket modest, ibland helt utebliven. 3) det framgår av artikeln att ett algrefugium och/eller fotosyntes överhuvudtaget är överlägset teknik(skummare, syresten, cirka) på att syresätta vattnet. Det tycker jag är artikelns huvudpoäng.

ja det finns på deras hemsida, level of detection redovisas. Jämför man då dessa värden med traditionellt uppmätta värden på nsw(som för övrigt inte skiljer sig direkt ifrån tritons egna definition på nsw varvid jag ej delar en dels fascination över att triton uppfunnit hjulet en gång till..), så kan man se att det är ganska många värden vi ej kan med triton lab få reda på om vi ligger rätt, bara att vi ej ligger över en viss nivå som redan den är för hög.

länk:http://reefkeeping.com/issues/2005-08/eb/index.php