jonasroman

Sådana råd är livsfarliga...hur vet du med säkerhet vad du har i kalium?...en av medlemmarna både här o på fb hade 700 i kalium, fiskarna stendog. Det tvistas om orsaken men jag tror det berodde på "hyperkalemi". Sen får man ju inte färger bara för att man har mer av ngt, eller ens om man har rätt av ngt, möjligen tappar man färger om man har tydlig brist(fast nog knappast visat ens det). Dvs denna koppling mellan joner o färg känns extremt spekulativ och drivit fram en trend som i sin tur med jämna mellanrum lett till överdosering bland alltför många akvarister. Såklart är det inte bra med brist, men hur ofta har vi det?...och om vi har det på ett visst ämne, spelar det nån roll för just detta ämne? Finns ngn här, Stig?, som har länk eller uppgifter om kaliumförbrukning av koraller? jag har letat ihjäl mig, men hittar bara innehållet i som är analyserat av ARM på stenkoraller...men skulle vilja ha fler referenser. Stig du sa nåt om samma mängd som fosfat? Har du referens? Mvh Jonas

Vill lyfta detta med att tillsätta kalium...jag pratar ej nu om Zeovit där zeoLITEN som ett led i sin jonbytaregenskap kan ta upp kalium. Jag pratar om vanlig drift utan kemiska absorbera, dvs hur mkt kalium förbrukas i ett kar pga av biologisk växt av koraller? Som jag alltid hävdat med en dåres envishet behövs mkt sällan kalium tillsättas och överhuvudtaget är det mkt mkt vanligare (o farligare) med för mkt element av olika slag, där i princip endast ca o KH är det som behöver tillsättas. Jag är verkligen fortsatt enormt skeptiskt till alla flaskor, för att inte tala om de sk "slow release" tabletten som ännu mer okontrollerat frisätter potentiellt giftiga joner av saker som knappt förbrukas. Jag vet att jag tjatar, men jag gissar into, utan har belägg. Jag mäter o mäter, med triton, o läser om olika element o deras upptag av koraller, o sen kan vi räkna. Sen ser vi ju rätt ofta , akvarister som har problem och det lyser rött på triton lan, och nästan jämnt är det att det är för mkt av nåt. Eller hur?. Så, nu har jag räknat lite på KALIUM, eftersom det är det ämne man pratar så mkt om och det tillsätts nog ganska mkt. Så, hur mkt sjunker kalium i tex mitt kar på ett år OM jag inte vare sig byter vatten eller tillsätter nåt?, om vi räknar med att det går åt 5kg reaktormedia på ett år, dvs det bildas CaCO3 av koraller o annat med 5Kg/år. Låt oss anta det...vi har ett utgångskalium på 400ppm. Nu gör jag ngr antaganden, kan vara delvis inkorrekta men inte i hästväg fel tror jag: Tittar vi på kaliuminnehåll hos koraller kontra Kalkförbrukning så har jag hittat en siffra där relationen K/Cavid tillväxt är cirka 0.14 promille! (tex kan man läsa på ARM media där det redovisas relationen av K kontra Ca hos stenkorall). Obs, denna siffra kan va fel men knappast avsevärt avvikande. Om det bildas 5 kg kalk på ett år (ungefär vad som förbrukas i min reaktor per år), så bildas det 50 Mol CaCO3 per år. Då går det år 2000mg Calcium. Då går det åt 2000mgX0.014% kalium=0.28 gram kalium. 280 mg kalium på mina 650 liter ger en minskning per år av Kalium med:0.43ppm!! Så om jag hade 400 ppm i kalium i mitt kar på nyårsafton så har jag nästa nyår om jag inte tillsätter ngt, 395ppm K. Det finns säkert felkällor i detta, tex att kalium kan förbrukas av annat, bakterier mm...men ändå....Jag kommer inte köpa någon flaska med Kalium...Sen har vi ju numera förmånen att veta, nämligen mäta med Triton. Jag skulle aldrig lita på ngt hobbytest när det gäller ngt annat än Ca, kh, Mg och fosfat(Hanna) för att ta beslut om dosering av ngt.

Lasse, tror du ändå inte att det kan vara multifaktoriellt? Som så ofta inom biologin är inte bara en sak rätt, utan fler mekanismer samverkar. Jag tror också din linje är en del i detta, men det känns väldigt logiskt att även CO2konsumpion på plats kan hjälpa. Korallcellen måste de faktum avlägsna två vätejoner ifrån HCO3, vilket blir svårare vid lägre ph, lättare vid högre...CO2 konsumtion driver 2HCO3---CO3+CO2+H20...åt höger osv...Jag tror båda mekanismerna samvarierar. MEN, du har helt klart en stark poäng i det faktum att vid topparna där ju inga zooxantheller finns, där bildas kalk snabbast...talandes för att just där funkar det utan mekanism 1 (jämviktsmekanismen). Sen har jag läst att matning med plankton ökade kalkbildning, talandes för din tes, men sen bildade dom ingen kalk på natten trots matning, talandes för "min" tes, vikten av CO2 konsumtion lokalt.Jag tror som sagt båda har betydelse. Men vem vet, allt är väl teorier egentligen som jag förstår det:-)

Här hittade jag en av artiklarna jag läst. Dom pratar här om tre mekanismer 1) den jag beskrev...co2 konsumption driver jämnvikten åt höger...mer CO3, et c etc..ja enligt ovan...eller om man så vill...lättare för H jonen att avlägsnas från HCO3 när CO2 sjunker pga av fotosyntes hos zoox. 2) Den tes du nämner, den bildade energin används 3) Zooxanthellen käkar fosfat, som i sin tur anses av en del hämma kalkbildningen . den sista mekanismen vet jag att du ej tror på, men 1 o 2 är nog rätt så okontroversiellt som vi båda framfört ovan. http://biostor.org/reference/9002/page/1

jaha:-) trodde du hade räknat ut det...det hade vart coolt om det var så:-)...men köper helt din poäng

Det Lasse är också en faktor som enligt de artiklar jag läst stämmer. Dvs det finns fler orsaker..1) det som jag skrev ovan 2) det som du skriver, att korallen får energi av Xooxanthellen i form av organiskt bildade produkter 3) en mekanism till jag ej minns nu, lite trött idag. Dvs vi har båda rätt enligt de artiklar jag läst. Jag läste runt ganska mkt om detta både nu o vid ett tidigare tillfälle. Kalkbildningen sker EJ utanför Lasse, utan under celllagren, dvs det sker i ett intimt rum med zooxanthellen, korallens matrix o kalkskelettet, membran mellan men det transporteras mellan o över dessa, så det sker ej utanför. Se en schematisk skiss på en korallpolyp. Mjukkoraller har också ett skelett, fast annorlunda. Men det har inte med saken att göra, för bara for att det finns zooxantheller betyder inte att det MÅSTE bildas kalk, det är en bonus. Zooxanthellen favoriserar kalkbildning och mekanismerna är enligt det jag läst olika där alltså din tes också är rätt.

Jag förstår din point Lasse, att värdet frun triton kan vara falskt högt så att säga...men om jag får 0.04 i fosfat (ja, uträknat) av triton, så är jag inte det minsta orolig eller tror att mitt sanna fosfat skulle vara 0...dvs att allt detta skulle vara organiskt. det tror jag faktiskt inte:-) men Lasse...detta med att andas...stämmer det verkligen???...hur har du räknat ut det eller mätt??...om det stämmer är det en intressant o lite lustig sak att veta...sådana små samband gillar jag:-)

Svarar bara utifrån min erfarenhet...det är i princip omöjligt att tvätta rikligt gammal sand...liksom inte värt besväret..det blir "aldrig" klart....sand är billigt..jämfört med mkt annat...den tiden kan man göra ngt roligare för än att tvätta sand:-)...ny sand räcker o skölja 3-4 ggr.

Jag vet det Lasse, men vattnet är kristallklart o fritt från partiklar och jag tar alltid provet på morgonen innan jag matat osv, så jag tror den organiska komponenten är försumbar. Och sen så stämmer ju provet nästan helt exakt med Hanna som sagt, som bara mäter oorganiskt fosfor, så där får man en indikation på att det är nog inget man behöver oroa sig för, den organiska komponenten i detta fall.

Aquario, Som övriga säger så har kalciumkarbonat bildats. Dels kan det förstås bero på att du haft så hög salthalt i ett salt som redan är ganska högt i Ca o KH, så du kommit över mättnadsgraden för hur mkt Ca o karbonater som kan lösa sig..MEN troligen är det kombinerat med det faktum att du låtit det stå för länge. För om man blandar med kallt vatten kan du gå upp ganska rejält i salthalt innan du får en fällning! Jag blandar red sea koral pro som är mkt höga värden på ca o kh, ibland med en salthalt på 1.027 o det fäller inte ut kalk då, om man blandar i kallt vatten. MEN, när vattnet blir varmare, som det blir när det nyblandade saltvattnet får stå en viss tid såklart, så minskar löslighetsförmågan för kalk (detta beror på att löslighetskonstanten för kalk, Ks, sjunker vid stigande temp). Så man skall alltid använda nyblandat salt så fort som möjligt. Den mängd kalk som bildats kommer ej lösas tillbaka, mer än mkt mkt lite. Jag baserar det på ett antagande att du har ett ph i ditt akvarium som är normalt. Då löser ej kalk upp sig. Ja rent teoretiskt löser sig enstaka molekyler, men mkt lite. Först under pH 7.2 för calcit (som i detta fall) eller under 7.7 för aragonit(det kalk som koraller bildar) börjar CaCO3 i någon mån lösa tillbaka. Du har förlorat en viss mängd Ca och kh för gott, så du få ha koll på dessa värden o sen ev tillsätta det separat! MEN: den mängd kalcium o karbonater du förlorat, alltså den mängd kalk som bildats, är troligen mkt liten!. Skälet är att endast den mängd som motsvarar förändringen i löslighetskonstanren vid en tempstegring till 25 grader, fäller ut som kalk. Jag skulle gissa utan att ha räknat på det (men det går förstås) att du förlorat cirka 5% av ca och KH innehållet för gott.

Och tänk på: ÄVEN om vi gör rätt så rör vi oss i områden som, se mitt inlägg längre upp, ligger nära mätarens fel o noggrannhet...man skall va medveten om det när man tolkar resultaten. Tex så ett visat 0.04 kan, om man mätt rätt, vara allt mellan 0.02-0.06. Ett skäl som något att försöka undvika att ligga o tangera på nollvärden så man har lite marginal neråt ifall värdena skulle va lite fel. Sen har vi level of detection, dvs det minsta värde som krävs för att mätaren skall reagera. Det ligger på 0.02ppm för Hanna. Det stämmer mkt bra med min erfarenhet: Jag har haft 0.02 enligt tritonen länge, i kanske 8 mätningar på rad, och under hela denna period visade min Hanna konsekvent 00. När min mätare visar 00 så vet jag att jag ligger nånstans mellan 00-0.02

Ja så länge kan jag tänka mig att det är så...men om vi talar om att låta det stå 10-20 min mer...det spelar väl ingen roll Stig??...eller gör det det redan efter så kort tid??

oki:-)...skönt..annars hade jag fått sätta mig vid ritbordet igen;-)...men skall läsa artikeln ändå...läst en del från soest.hawaii...brukar va bra:-)..ibland på gränsen till vad jag begriper dock. Jag läser den sen å kanske skriver nåt kul:-)

Det går att uttrycka detta på olika sätt beroende på hur man anser att kolet transporteras in i cellen. 1) En del menar att det är mest CO2 och ej HCO3 som kommer in i korallcellen. Är det CO2 så kan ju zooxanthellen använda det direkt(samt den CO2 som kommer från korallens cellandning). Då är det enkelt att se att vätejoner sekundärt till detta förbrukas då karbonatkedjan drivs åt vänster pga av att CO2 sjunker lokalt...således blir det enklare för korallen att ur HCO3 bilda kalk. 2) Sen kan man vända på steken, om man förstår det enklare så: kalkbildning kan skrivas som Ca+2HCO3--CaCO3+CO2+ H2O...när källan är HCO3 vilket den är. Den då bildade koldioxiden tas nu om hand av zooxanthellen..så på så sätt kan man också först hur zooxanthelen favoriserar kalkbildning...drar vi undan CO2 från reaktionen ovan drivs reaktionen snabbare åt höger, dvs det bildas mer kalk. 3) eller om detta är enklare: För att korallen skall bilda kalk behövs CO3. korallen måste ur HCO3 bilda CO3. Det sker så här: 2HCO3---CO3+CO2+H2O (en process som dessutom av korallen kan påskyndas av karbanhydras) Denna reaktion går som som ni ser snabbare o enklare om CO2 på högersidan dras bort, vilket den gör av zooxanthellens fotosyntes...således favoriserar zooxanthellens fotosyntesen bildningen av CO3, och därmed bildning av kalk, CaCO3. Allting ovan är samma sak, bara utryckt på lite olika sätt.

Det går att uttrycka detta på olika sätt beroende på hur man anser att kolet transporteras in i cellen. 1) En del menar att det är mest CO2 och ej HCO3 som kommer in i korallcellen. Är det CO2 så kan ju zooxanthellen använda det direkt(samt den CO2 som kommer från korallens cellandning). Då är det enkelt att se att vätejoner sekundärt till detta förbrukas då karbonatkedjan drivs åt vänster pga av att CO2 sjunker lokalt...således blir det enklare för korallen att ur HCO3 bilda kalk. 2) Sen kan man vända på steken, om man förstår det enklare så: kalkbildning kan skrivas som Ca+2HCO3--CaCO3+CO2+ H2O...när källan är HCO3 vilket den är. Den då bildade koldioxiden tas nu om hand av zooxanthellen..så på så sätt kan man också först hur zooxanthelen favoriserar kalkbildning...drar vi undan CO2 från reaktionen ovan drivs reaktionen snabbare åt höger, dvs det bildas mer kalk. 3) eller om detta är enklare: För att korallen skall bilda kalk behövs CO3. korallen måste ur HCO3 bilda CO3. Det sker så här: 2HCO3---CO3+CO2+H2O (en process som dessutom av korallen kan påskyndas av karbanhydras) Denna reaktion går som som ni ser snabbare o enklare om CO2 på högersidan dras bort, vilket den gör av zooxanthellens fotosyntes...således favoriserar zooxanthellens fotosyntesen bildningen av CO3, och därmed bildning av kalk, CaCO3. Allting ovan är samma sak, bara utryckt på lite olika sätt.

Kanske är skåpmat för många, men tål att dryftas... Ni vet ju att koraller utan zooxantheller bildar kalk mkt långsammare, och zooxanthellata koraller bildar kalk långsammare på natten. Orsaken vet säkert dom flesta, att när zooxanthellen fotosyntetiserar så favoriseras korallens konvertering av HCO3 till CO3, som är förutsättningen för CaCO3bildning. HCO3 antas pumpas in i korallen med en aktiv transport och väl inne i korallen måste HCO3 göra sig av med sin H jon...detta blir enklare om lokalt ph stiger vilket det gör när zooxanthellen konsumerar CO2 till sin fotosyntes. Så processen HCO3--CO3+H förenklas. H jonen sen pumpas ut ut korallen samtidigt som en kalciumjon pumpas in, man tror alltså att det finns en aktiv transport av kalcium in i korallcellen vars pump medieras av H-jon transport ut.

Det stämmer bra, och i analogi med detta så bildar zooxanthellata koraller kalk mkt långsammare på natten. Orsaken vet säkert dom flesta, att när zooxanthellen fotosyntetiserar så favoriseras korallens konvertering av HCO3 till CO3, som är förutsättningen för CaCO3bildning. HCO3 antas pumpas in i korallen med en aktiv transport och väl inne i korallen måste HCO3 göra sig av med sin H jon...detta blir enklare om lokalt ph stiger vilket det gör när zooxanthellen konsumerar CO2 till sin fotosyntes. Så processen HCO3--CO3+H förenklas. H jonen sen pumpas ut ut korallen samtidigt som en kalciumjon pumpas in, man tror alltså att det finns en aktiv transport av kalcium in i korallcellen vars pump medieras av H-jon transport ut.

Det finns två olika termer som definierar en mätares exakthet: Accuracy: Mätarens förmåga att mäta det sanna resultatet. Den tror jag ligger på +-0 0.02ppm hos din mätare Precision: Mätarens förmåga att med samma prov mäta samma gång efter gång. Detta testar du på så sätt du just gjort, gör om avläsningen med samma prov. Den vill jag minnas lligger för hanna checker runt 0.015ppm. Så, ditt sanna värde ligger varsomhelst mellan 0.00-0.05ppm (gör gärna 10 st sådana repetitioner så ringar du in det bättre. Du får ett medelvärde, och då ligger sen det sanna värdet sannolikt plus minus 0.02 runt detta medelvärde.) Då du mkt väl kan ligga för lågt i fosfat redan, skulle jag vara försiktig nu med kolkälla.Och remöver också såklart.

Jag skulle bytt. Säger inte att det är fel att använda gammal sand men sanden är oftast det som kan ställa till problem förvisso även ny sådan men du eliminerar ändå en riskfaktor. När jag haft dino o tvingats ta upp sanden (2 ggr) så har tvättning ej hjälpt. Det är mkt svårt att få gammal sand helt rent.

Obs, värdet jag räknat på är vid fullständig jämnvikt. Oceanen är bara i jämnvikt vid ytan. Längre ner är CO2(aq) högre. Sen kan det va så i o för sig att jag tatt konstanten för sötvatten, minns ej nu på rak arm, men så mkt skiljer det ändå inte isåfall. Jag tror utan att nu har kontrollerat detta att konstanten är ngt högre för saltvatten dvs saltvatten löser ner ngt mer CO2 vid jämnvikt. Men ganska marginella skillnader. Tänk på att vid kalkbildning bildas CO2 som alltså adderar co2(aq) till havet. (Ca+2HCO3---CaCO3+CO2+H2O). Om detta inte fullständigt vädras ut så kan vi förstås få högre co2(aq). Återigen pgr av att jämnvikten ej hinner med längre ner i vattnet. Men alltså: vid jämnvikt så är co2(aq) och h2co3 alltid exakt samma halt oavsett precis allt annat. Det är ämnena till höger om H2CO3 som bara ändras men aldrig co2 och h2co3 vid jämnvikt med luft. Alla andra värden beror på ofullständig jämnvikt så länge vi pratar om samma halt av pCO2 i luft. Har du en länk till den artikeln eller forumfrågan? Så kan jag se om jag förstår vad dom menar?:-)

Till trådskaparen: det är ju så kolkällan fungerar..skummar du inte ut bakterierna får du ju aldrig ngn export. Kolkälla måste kombineras med kraftig skumning om det skall fungera bra samt någorlunda riskfritt.

För att bakterierna skall fungera krävs yta och mat. Jag hade kört med kolkälla ihop med siporax, o skakat den regelbundet. Skaka förstås zeoliten med. Se till att ha en ordentlig skummare som sen kan skumma ut bakterierna du skakat loss samt "odlat" fram med kolkällan. Byt fosfatremovers tillräckligt ofta så det ej är kvar för länge när det ändå är mättat. Men gå inte under 0.06 i fosfat mha removers...då funkar inte kolkällan sen. Börja med 1ml/100l...öka gradvis till 3ml/100l. Mät mellan varje ökning osv. Jag hade också installerat om det går ett algfilter. Ett annat alternativ som du med fördel kan kombinera med kolkälla är att ha siporax i ett klassiskt ytterfillter, o låta flödet genom detta vara cirka 500l/timma max. Då har du ett denitrifikationsfilter. Låt vattnet ut från filtret droppa ner där skummaren tar in vatten.

Det som skedde i ditt kar var väl att det tillförda Ca o KH via kalkvattnet, föll ut som CaCO3. Dvs det stämmer ju att du tillförde Ca o KH mha kalkvatten, men att du gjorde det kanske i lite för hög dos, o därmed drev upp ph värdet så det föll ut mer CaCO3 än vad som kunde hållas kvar i lösning. Kanske hade du för lågt Mg då också?...ditt fall är ett bra exempel på att det är inte så lätt att bara hålla sig till kalkvatten. Jag tyckte ofta på 90 talet när jag körde kalkvatten, att det inte räckte till...man är ju beroende av avdunstningen, så jag fick för låg dos helt enkelt av Ca o KH. Som tur är finns bättre metoder idag:-)

Ja, en del vet såklart detta, men för er som inte vet så tar jag idag upp teorin kring: Hur kan KH stiga när man tillsätter Ca(OH)2(Kalkvatten)...det innehåller ju inga karbonater?..frågar sig säkert en del som inte som jag gillar kemi. Ja, alltså, vanlig balling, dvs kalciumklorid i en behållare o NaHCO3 i en annan, där är det såklart busenkelt och förstå att man höjer BÅDE kalcium o KH, den ena burken innehåller ju kalcium o den andra karbonater. Men, för oss som använde kalkvatten förr i tiden, vet att kalkvatten som alltså är Ca(OH)2 löst i vatten, höjer trots frånvaron av karbonater, även det BÅDE kalcium och karbonathårdheten. Skälet är: Att kalcium höjs behöver vi inte orda om, det innehåller ju calciumjoner. Men hur kommer det sig att karbonater höjs? Jo: hydroxidjonerna i Ca(OH)2 är som ni vet basiska joner dvs så fort dom droppas ner i akvarievattnet så kommer dom vilja ta upp vätejoner. Då kommer dom tex ta upp vätejoner ifrån kolsyran, samt ifrån bikarbonatet, HCO3. Dvs karbonaterna som gör att kalkvatten ger en ökning av KH kommer ifrån vattnets lösta koldioxid/kolsyra: Det som sker då är alltså: H2CO3+OH---HCO3+H20....alltså HCO3 ökar och HCO3+OH---CO3+H20...alltså CO3 ökar (Sen vet kan man inte säga att just HCO3 ökar totalt för det beror på slutpH, men däremot kan man säga med säkerhet att summan av HCO3 och 2CO3 ökar). Sen kommer även dessa tillförda OH joner påverka de andra buffertjonerna också på samma sätt, dvs tex borsyra som det finns i vattnet kommer en del bli till borat osv. Så summan av att tillföra calciumhydroxid blir: 1)Den totala alkaliniteten ökar då samtliga joner som bidrar till alkalinitet (alltså inte bara karbonaterna) gör till viss del över till sin basiska form. 2) Den separat själva karbonathårdheten (alltså sanna karbonathårdheten, dvs HCO3+2CO3) ökar och svarar för det största bidraget till att den totala alkaliniteten ökar. Ökningen av KH är dessutom i den korrekta relationen 1/1 i förhållande till calciumökningen, så metoden är helt balanserad.

okej, då förstår jag. Intressant:)