-
Antal inlägg
5 598 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
182
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
man skall skaka..det är steg 1 när pulvret läggs i som det står att man inte skall skaka..men sen när du droppar de sista vätskan, du skall du skaka mellan varje droppe. Det brukat bli knallblått ganska plötsligt. lättavläst tycker jag plus minus en droppe. Mvh Jonas
-
Alla vill vi nog ha vit och fin sand månad ut och månad in. Men hur bär man sej åt för att lyckas med det. Jag har inget universalsvar, utan vill bara delge er mina funderingar kring detta, och välkomnar samtidigt era tankar och åsikter:) Grundpelaren för vit sand tror jag är att man har en riklig och sund bakterieflora i sandbädden. Denna bakterieflora konsumerar/assimilerar då upp den nitrat och fosfat lokalt som annars skulle leda till algväxt på sandkornen. För att bakterierna i sin tur skall trivas och kunna göra detta jobb, behöver dom bla detritus att leva på. Det är därför viktigt att inte suga upp för mkt detritus om man vill behålla en vit sandbädd. Dock vill man inte ha för mkt detritus heller...det skall råda en lagom mängd detritus i förhållande till de djur/bakterier som skall äta upp/bryta ner detrituspartiklarna. Därför är det också viktigt med rikligt med djur i sanden, såsom nassariussniglar o annat smått o gott, som håller detritusmängden i schack. Jag tror också det är av stor vikt att bädden inte är för tunn. Den behöver inte vara tjock, men åtminstone över 2 cm, helst 3-4. Detta säkerställer även en hyffsad DEnitrifikation. Vi för tunn bädd får vi bara en nitrifikation och risk för nitratbildning i bädden. En liten tjockare bädd säkerställer att BÅDE nitrifikationen och denitrifiaktionen snurrar på, vilket jag tror är en förutsättning för en nitratfri och därmed algfri bädd. Sen tror jag sandkornens storlek har betydelse. Dom bör enligt min erfarenhet inte vara större än 2-3mm...korn över denna storlek är inte lika bra som bakteriesubstrat...och blir då överväxta med alger istället för med bakterier. Jag ser detta tydligt i mitt akvarium, att så fort storleken går upp lite, så blir de lite, lite grönalger där. Att köpa levande sand tror jag i längden inte har nån betydelse. Sanden blir ju levande förr eller senare i alla fall. Grejen o fördelen med levande sand, är endast att man redan från start slipper algväxten på sanden, av just de skäl jag nämnt ovan, nämligen bakterieväxten på sanden. Om man startar med död sand i ett helt nytt kar, blir det ju alltid alger på denna sand i början, o även kalkalger. O inte minst de senare, försvinner ju sen i princip aldrig, när det väl fått fäste. Om man däremot har ett inkört akvarium med etablerad bakterieflora på plats, då tror jag inte det spelar nån som helst roll om sanden är levande eller död. Sammanfattning: Vilken sand som helst borde enligt principerna ... 1)god bakterieflora 2)lagom med detritus som ej sugs upp för flitigt, men ändå hålls i shack med sanddjur 3) kornstorlek ej över ca 3 mm 4)Ej för tunn bädd, ej under 2-3cm, för att därmed säkerställa att denitrifikation också sker i bädden. ...kunna förbli vit hur länge som helst. Mvh Jonas
-
javisst:ler:
-
Tack Wrang:) Ditt akvarium är fantastiskt häftigt, med bygget o allt...o du verkar ju redan fått till de riktigt trevligt även på insidan av glaset. Vi har väl samma sandsort vill jag minnas..eller??...det fina med den är att du slipper algerna i början då den från början är utrustad med bakterier och biofilm som konkurerar ut algerna o äter upp näringsämnena lokalt. Man slipper därför alger på den i början innan akvariets bakterieflora kommit igång. Sen, när ett akvarium är inkört, borde vilken sand som helst kunna bibehållas vit, om man har en riklig bakterieflora i den. Där tror jag inte denna sand skiljer sej, utan det är just de faktum att man får en algfristart, o därmed staratr i nerförsbacke. Ett mekanism sen att bibehålla sand vit tror jag är att inte suga upp för mkt detritus...utan låta lite grand vara kvar som håller bakterierna vid liv. Bakterierna konsumerar då i sin tur lokalt upp den nitrat o fosfat som annars skulle leda till algväxt på sanden. Dock för de ju inte bli FÖR mkt detritus, men det säkerställer man med rikligt med Nassariussniglar o annat smått o gott. Jag har aldrig på 9 månader sugt i sanden, enbart riktar om pumparna så det virvlar upp lite detritus. Lycka till med din nya fina burk:) Jonas
-
Ha, ha:ler:...o du: andas nu inte över karet om du inte tänkt köra med vodkametoden:) /J
-
Jättebra Jonas:)...då skriver vi på...o så ger vi varann feedback:) Mvh Jonas
-
Tack!! Håller med dej om att belsyningen är i underkant...men 4 t5 rör tycks räcka...de jag märker är att sps korallerna får placeras ganska högt, o sen har jag rampen mkt nära vattenytan. Färgerna är bra, o kanske snäppet bättre i verkligheten än på korten...särskilt dom röda korallerna såsom styloporan, s.calendrium, hysterix.. Mvh Jonas
-
Tack marko:). synd att du inte kunde komma...men du är alltid välkommnen om du har vägarna förbi:)
-
de e häftigt att det går att få ett så litet akvarium så snyggt:)...bra jobbat! funderar nästan själv på att starta upp ett litet nano, vid sidan om mitt stora...kanske på jobbet.. Jonas
-
Okej!...intressant, bra info:) Mvh Jonas
-
Jag har gjort en iaktagelse i mitt akvarium att en del SPS korallers zooxanthelltäthet avtar påtagligt 1-2 dagar efter byte av Rowaphos. Jag tror det beror på att om man redan från början har mkt låga halter av oorganiskt fosfat, så kan detta i princip nollas vid byte av media. Zooxanthellerna är helt beroende av det oorganiska fosfaten...jag är osäker på om dom verkligen har fosfatas och kan utnyttja organiskt fosfat. Dessutom är det så, enligt Borneman, att själva korallcellen kan EJ ta upp just oorganiskt fosfat. Det betyder ju att zooxanthellsn akilleshäl kanske är ultralågt oorganiskt fosfat i vattnet. På sikt kan säkert zooxanthellen använda sej av fosfat från korallen som i sin tur tar upp det som organiskt fosfat..men det tar nog en stund att ställa om sej för korallen. Därför tror jag det är skadligt för zooxanthellerna när oorganiskt fosfat i vattnet går ner till mkt, mkt låga värde för snabbt. då kan bleaching uppstå. En tanke...vad tror ni?
-
har du dessa bakteriebeläggningar i massor är det kanske ett tecken på överdosering av vodkan..??
-
Jag vet inte riktigt vad denna tråd tjänar till just nu. Det verkar som prestigen nu är viktigare än sakfrågan. Saken e ju den att jag tror faktiskt att dom flesta här är överens, för ingen av oss sitter på nån direkt hemlighet. Vi vet alla, för vi har tillgång till samma litteratur och kunskaper, att en korall har flera vägar att försörja sej på. Zooxanthellerna är ju den mest kända, men sen har vi en betydande del ren matning, dvs den heterotrofa vägen, och nu också ett tredje sätt, nämligen förmågan att fixera kvävgas. korallen använder ALLA sätten, och kan använda det ena mer eller mindre än det andra beroende på omständigheterna runt korallen. Det finns väl inte så mkt att bråka om här???!!!. /Jonas
-
Tackar, tackar! Om du menar den blå musslan har den växt rejält..den brungula e de lite sämre med så den har jag precis flyttat upp till ett ljusare ställe....tror den får lite finare färg där o kanske växer mer. M;vh Jonas
-
Tack Henrik:) sanden...nä..den håller sej fin...jag förmodar att det är bakteriefloran som gör de:)
-
Ja..det anser jag vara helt riktigt att göra så. Om du hnu har 6 i KH, så dosera med biocalcium så du kommer upp till ca 8. Då borde alltså ditt ca stiga från dina 410 till drygt 420. Helt perfekta värden! Återkom gärna med info om dina prover Jonas
-
Såja..lite dagsfärska bilder...o en bild på agens tillskott, 2 st Cryptocentrus cinctus. Har ej haft denna fisk förrut...har ni ngr tips, erfarenheter att dela med er? Vattenvärdena ligger kvar på låga nöringsvärden, NO3 mellan 0.0-0.1 o fosfat omätbart (salifert). Inga problem nu med vita fläckar längre på acropororna...ger dom en dusch av marine snow nån gång. Vi hörs o syns Jonas PS: stenåsa zoo i varberg börjar få en del riktigt trevliga prylar (både min leucosternon o nu dagens watchman goby är köpta där). Dom köpte idag deom ex jag hade kvar av mitt nyskrivna häfte:) DS
-
Säg som de e...du har moddat om dom tekniskt snille som du e;)...eller så har du haft en jäkla tur... /Jonas
-
min trötta hjärna förstår inte riktigt;)?..efter silikatfiltret är det väl inget kvar egentligen??... Jonas
-
japp...det är balanserat...dvs om du doserar så du höjer kh med en enhet så höjer pulvret ca med 7 ppm samtidigt. För lågt kh ger sämre buffertkapacitet och därmed framför allt nattetid ett för lågt ph, och överhuvudtaget ett instabilt ph. dessutom minskar kalkbildningen=korall, kalkalgsväxt. Ett för högt är inte riktigt lika farligt, men om du kommer över 12 är det inte heller bra. Jag kan inte ritkgit förklara varför ett högt KH är skadligt. kanske nån annan som kan??
-
[ Jag tycker ditt kh ligger rätt så bra. Mellan 7.5-8.5 är perfekt(enligt mej). Då skall Calcium ligga mellan 410-420 ungefär(ej exakt, men det spelar ingen roll) upp till 12-13 klara nog dom flesta koraller sej någorlunda, men i längden är det inte bra att ligga så högt.
-
Ja, om du använder dej av en sk balanserad tillsatsmetod, som Balling är. Mvh Jonas
-
För att en organism skall få en fördel av vodka, så måste den vara heterotrof som du såklart vet. Dom fotosyntetiserande organismerna som tex Fytoplankton, är autotrofa, och som regel inte heterotrofa. Dom kan alltså inte tillgodogöra sej kolkällan. Däremot kan antaligen zooplankton göra det. Vad gäller bakterier är det samma sak..cyano o andra fotosyntetiserande bakt. kan ej tillgodogöra sej organisk kolkälla..dom är strikt autotrofa. Däremot finns bakterier som är både heterotrofa och autotrofa som tex nitrifikationsbakterierna. o sen har vi ju dom som är strikt heterotrofa som denitrifikationsbakterierna, samt de heterotroft aeroba som vi gynnar generellt med kolkälla. LarsS kan nog ge dej mer exakta svar på varje organism...men det beror alltså på vilken sorts plankton du vill ha. Summarum:Icke fotosyntetiserande Bakteriplankton och zooplankton borde växa på etanol, dock ej fytoplankton. Mvh Jonas
-
de har du rätt i:smiley9: Mvh Jonas ps:uppskattar alltid att diskutera med Dej:)...o ibland så får du mej att sansa mej lite...
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.18
Tapatalk 2.1.1