jonasroman

Ja, dino blir som trådar, när det blir lite mer. Jag är i princip 100% säker på att det är dino. Jag har haft dino så många ggr (men ej nu på länge) så jag känner igen dom runt hörnet;-)

när du har så här mkt dinoflagelater är dom inte borta på morgonen heller. Tycker det ser ut som dino.

Det är nog dinoflagelater. En personlig teori jag har är att dom trivs vid högre KH o särskilt när du får en snabb höjning av KH. Dino kan bli en svår plåga. Det hjälper inte att störa i sanden, dom kommer snabbt tillbaka. Ser du att sanden ser mkt bättre ut på morgonen? (det stöder att det är dino)

Jag tror det bara handlar om en "på" signal(alltså 5 v) en viss tid.( men där kan andra kanske mer, kan ha fel). Tror alltså ej den har en egen IC-krets eller liknande utan bara är en motor. Det är så man styr den i apex-programmet. Om man tex vill ha matning kl 12, så får den en "på" signal i 30 sekunder (30 sek är alltså den tid det tar för motorn att snurra ett varv eller liknande). Jag gissar att det är en 5 volts-signal, eftersom den får alt via USB´n. Så om profiluxen kan skicka ut en 5 v signal, som du i sin tur kan styra tiden på, så kanske det går...? Det hela borde gå att undersöka om man experimenterade lite med en foderenhet. Vill dock ej skruva isär min, och eller testa med 5 volts signal in....men får jag en så kan jag titta på det. /Jonas

Jag fattar vad du menar:-) Jag har precis hittat en artikel som visar hur högt KH ger mer fotosyntes....det stöder min teori om att högt KH kan trigga dino.Inget konstigt egentligen, HCO3 är ju som vi vet användbar kolkälla för (en del) zoox, o dino(kanske inte alla..?), o en del andra marina alger med. Men att höja pH bara, höjer ju inte den totala tillgången på kol (CO2+HCO3) utan förskjuter ju bara vilken typ av kolkälla som zooxanthellen använder åt HCO3-hållet. Då borde inte fotosyntesen ändra sig så mkt vid högt pH (inom rimliga gränser) så länge algen ifråga har enzymet som konverterar HCO3 till CO2. Detta med att zooxanthellen kan utnyttja HCO3 har visat sig ej gälla för alla zooxanthellstammar!, dvs vissa koraller/zooxantheller som saknar enzymet som omvandlar HCO3 till CO2, växer inte snabbare vid högre alkalinitet. Dessa koraller skulle då dessutom teoretiskt växa långsammare vid högre pH som ju förskjuter kolkällan från CO2 åt HCO3-hållet. Således verkar det vara olika för olika koraller hur dom reagerar på en alk-höjning resp pH höjning beträffande tillväxt, beroende på förekomst av enzymet eller ej som konverterar HCO3 till CO2. Det betyder Lasse, att den iakttagelse du gjort att koraller växer sämre redan vid pH 8.1 kan bero på att just dessa koraller du undersökt saknar enzymet carbanhydras. Då håller inte din teori, utan i sådant fall är det just en lägre fotosyntes som är orsaken till försämrad tillväxt. För att du skall kunna bena ut det med erat försök på sjöfartsmuseet tror jag du måste mäta fotosyntesen direkt. Om ni bara mäter tillväxt i förhållande till pH så kan du inte veta primärorsaken till varför tillväxten hämmas vid ett pH över 8.1. Det är ju visat i många studier hur fotosyntesen avtar för många marina alger vid högre pH, dvs de som inte har enzymet carbanhydras. Jag har svängt tillbaka i min tro, att det inte handlar om energiförlust, utan snarare brist på energi från början, dvs sänkt fotosyntes, i de fall man ser försämrad tillväxt vid högre pH . Och det jag lutar mig emot är alltså 1) de studier som visar på lägre fotosyntes vid högre pH hos marina alger(de som saknar carbanhydras) 2) vetskapen om att inte alla zoox har enzymet carbanhydras o således uppvisar samma svar på höjt pH som i fallet 1. @Lasse, @Sjöfartsmuseet Akvariet: kommentarer?:-) /Jonas

Tusen tack:-)

Ja, visst har jag mer CO2 än du, det säger ju mitt pH, och ja, det tror jag beror delvis på min kalkreaktor, som jag sa, den CO2 som jag trots allt tillför förmås ej helt vädras ut, och jag har rätt lite alger i karet så fotosyntesen klarar det inte heller helt, dvs som du säger, det blir helt enkelt kvar en del CO2 trots dagens slut med fullt ljus/fotosyntes. Detta beror nog också på min hårda belastning, den tillför säkert lika mkt CO2 eller mer än min kalkreaktor. Så det är mkt att vädra ut o fotosyntetisera bort. Enda sättet vore väl att skaffa en ännu större skummare o köra förstås limesorb genom den. Större algrefugium funkar ej hos mig då jag ju har låga näringsvärden o får inte ut så mkt mer den vägen. Tyvärr. Men om jag förstår dig rätt så menar du att det är bra att jag ligger där ur energisynpunkt för zoox? Jag minns ditt resonemang om brytpunkten då ett för högt pH förskjuter zooxanthellens kolkälla åt HCO3-hållet från CO2, o därmed skulle det bli jobbigare för zooxanthellen att fotosyntetisera vid högre pH. Det kan jag som sagt köpa, jag tror jag skrev det i en tråd, var först skeptisk men sen ångrade mig o är helt inne på din linje. Väldigt intressant tanke av dig. Däremot tror jag brytpunkten ligger högre än vad jag vill minnas att du trodde. Det baserar jag bara på simpel empirisk erfarenhet, helt ovetenskaplig och ej särskilt mkt stöd för. Jag har i alla fall i perioder varit uppe i 8.2 och upp dit har jag sett tydligt ökad tillväxt av korallerna, talandes för att brytpunkten kanske ligger lite högre. Skall jag bara gissa tror jag man måste över 8.3 för att kunna säga att ett ökat pH minskar tillväxten. Jag har ju sett en del studier som visar på ökad tillväxt vid ökat pH, men minns ej om man såg nån brytpunkt. vet du? Sen har jag sett en annan studie som kanske är mer svar på vår fråga: Man mätte helt enkelt fotosyntesen direkt i form av O2 -produktion, från zooxanthellen vid olika KH värden. Och mkt riktigt, vid en betydlig ökning av KH över en viss brytpunkt såg man faktiskt en minskning av fotosyntesen, dvs stöd för din teori att det blev jobbigare för zoox att fotosyntetisera när den tvingades använda HCO3 mer än CO2. I mitt kar, tror jag inte det hade mått dåligt av att i alla fall vädra ut så jag kom upp till 8.2, kanske rent av 8.25

Jag har ungefär en amplitud på 0.35 om rutorna ej är skrapade, alltså från 7.8-8.15. Annars 7.8-8.10. Då har jag hög belastning som du vet, mkt CO2 från fiskarna. Givetvis sjunker hela kurvan ngt pgr av reaktorn, som jag skrev, en viss mängd CO2 tillför den såklart och inte all den klarar jag helt vädra ut trots limesorb. Men tack vare limesorb, så tror jag inte min kurva skiljer sig jättemkt från om jag hade kört balling. Gissningsvis en tiondel upp, hela kurvan om jag hade kört med Balling, dvs kanske mellan 7.9-8.25. Jag har väldigt låga näringsvärden o därmed inte samma fart på den fotosyntesmedierade CO2-absorbtionen, vilket nog förklarar varför jag trots i slutet på dan ej kommer över 8.15. Annars hade jag nog haft ännu högre ampitud, för amplituden här blir ju ett direkt mått på fotosyntesen, eller hur?:-).

Ja fast Lasse, menar du att det är på plus eller minussidan? Jag menar: Den mesta av den doserade koldioxiden går ju åt att lösa upp kalket, dvs den "binds" eller "förbrukas, eller hur:-)?: Så här: CO2+H2O+CaCO3---2HCO3 + Ca...dvs vid 100% verkningsgrad av CO2´n tillför en kalkreaktor ingen CO2 mer än tex Balling. MEN, det finns alltid såklart ett överskott av CO2 som ej förbrukas, som ej går åt att lösa upp kalket i reaktorn, det är ju därför utvattnet från reaktorn har lågt pH. Men denna då doserade CO2 till karet andas karet ut i mitt fall med tex hjälp av limesorb, så i slutändan får jag nog inget nettotillskott av CO2 från rektorn som har ngn kliniskt signifikant negativ betydelse för karet. Så den biten ser jag nog som ett nästan +- spel.

Det är bra att du är observant:-). Min lilla korta expose var inte så djupgående så ditt påpekande behövdes:-) Men jag menar fortfarande att jag har en poäng, i att det är stor skillnad att bara låta en kakreaktor förse med spårelement jämfört med aktiv dosering. Det finns ju analyser på mediat och visst finns där allt möjligt, men i väldigt små halter...o en del av dom är säkert inte ens bioaktiva...:-)?

Ja men precis det lilla som korallerna förbrukar. Det är ju oerhört små mängder när vi talar om spårelement. Det jag menar är att vid manuell tillsättning doserar du oftast för mkt, läs mer än kalkreaktorn.

Tacka alla:-) Någon särskild hemlighet bär jag nog inte på. Det är väl en kombination av noggrannhet och vissa principer jag tror på som jag följer , vilka man kan ta del av lite här och var ni vet ;-) Men i korta drag tror jag att näringsvärdena har en mycket stor betydelse hur ett akvarium mår överhuvudtaget och även korallerna förstås. Och till skillnad från till exempel KH/Ca så går inte näringsvärdena att kontrollera så enkelt med en volymratt. De lever sitt eget liv i viss mån där man får vara med och försöka påverka värdena lite innan man ser att det går åt fel håll. Men även om man är Pro aktiv så kan man missa tåget. Till exempel hjälper inte kolkälla alltid. DSB'n eller nitratreaktorn kickar inte igång som man vill. Plötsligt när den väl gör det så blir den för effektiv kanske. Så att vara vaksam , se problemen lite i förväg och inte göra för stora åtgärder är principer jag tror på. Jag tror heller inte på att slaviskt doseras spårelement. De korallerna ni ser på bilden har i princip inte fått extra tillsättning av spårelement sedan start förutom jod. . Jag byter ca 15 % vatten i månaden med red sea coral Pro. Jag har för det mesta legat bra på alla spårelement enligt tritontesterna förutom när jag använde Brightwell-saltet som skevade en del. Dock såg jag ingen försämring på korallerna då heller. Ett stabilt KH är också viktigt, och viktigare än den egentliga KH nivån så länge man ligger mellan 7-9 anser jag. För högt KH kan trigga dinoflagellater enligt min tro och viss erfarenhet. Teorin är nog inte helt befängd då marina alger och Zooxantheller, som är en dinoflagellat , kan använda bikarbonat som kolkälla(CO2 ekvivalent). Ljuset är naturligtvis oerhört viktigt som alla vet. För att få färg på SPS behövs riktigt mycket ljus, det vet vi ju alla , och man får ofta lägga till en modul mer än tillverkarna föreslår( I alla fall när det gäller GHL's belysning Mitras, som inte är så stark som de säger). Jag tror också på att kombinationen mycket fisk och rätt hög belastning med samtidigt lika kraftig filtrering och god denitrifikarion är en bra kombination. Det vill säga hög omsättning helt enkelt. Ni vet också att jag inte tror på generell tillsättning av spårelement aminosyror och annat jox. Det anser jag är mer en affärsverksamhet än med vetenskap bevisad akvaristik. Så klart gäller inte detta vid påvisad brist på något av ett ämne med visad biologisk aktivitet (som jod), men då ska man nog ha ett ordentligt ICP test i ryggen samt bara tillsätta det som verkligen har just biologisk betydelse. Detta var ju ganska allmänna saker. Akvaristik är ju komplicerat. Ibland kan det gå åt skogen hur noggrann man än är och ibland inte , så en viss portion tur, eller inte otur , får man nog ha också.

hej har inget emot det men saknar kompetens hur man gör det. Hur gör jag då?

Ny artikel från undertecknad, eran nya redaktör;-) Med vänlig hälsning Jonas Roman/Redaktör SG ...

Uppdatering: Var ett tag sedan jag uppdaterade. Haft full upp med min KH-maskin, som vi håller med nu för fullt. Nitrat är nu omätbart. Jag har därför kopplat ur nitratreaktorn helt o hållet. Cyano hat börjat smyga sig på, till följd av den låga nitraten. Det tar emot att dosera nitrat, så första steget är oavsett att koppla ur reaktorn. Har faktiskt doserat en knapp full dos red slime remover, den från Ultra-life. Har mkt positiva erfarenheter av den, minimal eller ingen negativ effekt alls på koraller, samt mkt god effekt på cyano(i alla fall den vanliga röda). Jag vill mota Olle i Grind, därav gick hag in tidigt med detta. Bilder från idag, helt oredigerade. Det ser fint ut nu, fina färger, o alla koraller mår bra. Fiskarna också. Vågar knappt skriva så...men men...jag är inte vidskeplig.

Om du inte tillsatt som stig säger järn, är detta sannolikt ett tecken på föroreningar. Jag hade valt kemikalier med högre renhet. Jag upplevde detta en gång med just FM men då var det en tillfällig orenhet i en Batch. Jonas R

Nu har jag lusläst ditt sist senaste svar och håller med Lasse. Det mesta verkar fungera, det scenariet som du beskriver inledningsvis är helt korrekt och förväntat. Det enda som verkar fel är att kolkällepumpen inte klarar motttrycket och du får en ojämn och nyckfull dosering av kolkällan. Backventiler är ett elände. Jag har tagit bort alla sorters backventiler i alla mina system. De bara ställer till det. Jag gillar inte deltecs lösning att köra in kolkällan rätt in på trycksidan. Det kräver ju nästan en backventil. Slangpumpar är förvisso mest känsliga för variationer på sugsidan så länge inte själva slangpumpen läcker tillbaka vilket är ganska osannolikt. Därför kommer kolkällan till slut komma in i reaktorn fast ibland först när slangen är fylld med kolkälla. Därför kommer slangens längd troligen att ha betydelse.säg till exempel att slangen rymmer 5 ml vätska. Då behöver doserpumpen dosera 5 ml innan någon kolkälla alls kommer till reaktorn pågrund av att slangen hela tiden fylls med reaktorvatten bakvägen. Jag är inte säker på att deltecs rektor är så extremt beprövad...vem säger det mer än Deltec själva? Du bevisar väl att det finns svagheter i dess tekniska konstruktion. Du har ju gjort rätt. Tänker jag helt fel så rättar mig nu :-) Jonas

Mycket bra inlägg av Stig. Min rekommendation var mest för att ha lite marginal uppåt, man kör ju inte pumparna på max. Stig har ju helt rätt i att flödesbehovet ökar med tiden. Det är ju jobbigt att behöva köpa nya pumpar , därför är det bättre att ta i lite i överkant och har reglerbara pumpar. En viktig sak.!: Även om Sps vill ha mkt flöde så är de känslig för hög flödeshastighet dvs säga direktblås. Det kan döda en sps. Vi ska flytta mycket vatten per tidsenhet men det skall inte gå för fort det vill säga vi vill ha breda flödesmunstycken med så låg flödeshastighet som möjligt på vattnet men ändå med bibehållen cirkulationsvolym. Därför är jag inte helt överens med regeln centimeter/tidsenhet då ju den bara talar om just hastigheten men säger inget nödvändigtvis om totalflödet. Flödesfunktion är att flytta runt mat samt transportera bort koldioxid/syre och avskrädesprodukter. För det behövs ingen hög hastighet men en hög omsättning av vattenmassan runt korallens skikt. Var försiktig med direktblås, rikta pumparna indirekt och se till att ha ett brett munstycke på streamers-pumparna, överdimensionera och stryp hellre pumparna i början.

Självklart kan man lösa det själv som Lasse tydligen gjort, men för hobbyakvaristen borde dom ta fram en egen foderautomat. Åh vad jag ibland bara skulle vilja få vara produktkonsult åt dessa företag, eller ännu hellre ha ett eget med produkter som har akvaristen o användarvänligheten i 100% fokus o bara det nödvändiga. Nästa liv kanske. Jag är lite förvånad hur de båda företagen kan missa en del så essentiella detaljer. Hur är det möjlig att tänka så fel så man bygger en dosermaskin med 2 pumpar, tex. En fördel med apex förresten: deras "cloud" är mkt mer färdigt. GHL har en betaversion endast o beträffande lampdelen är den helt ofärdig där man inte kan ens komma åt olika scenario. Apex bygger mer på cloudbiten där apexfusion (som motsvarar myghl) är mera färdigt o innehåller alla funktioner även i clouddelen.

Man brukar säga akvariets volym 50ggr/timman så tex ett kar på 600 l: 30000l/t stor flexibilitet såklart.

När man tittar på de olika paketen så är de lite märkliga o enligt mig felprioriterade. (Vem vill ha en saltprobe FÖRE två pH elektroder tex??). I mitt fall , vilket paket jag än skulle välja, till o med det dyraste, måste jag ändå köpa till en probe. Så ska det inte vara om paketen är ihopsatta med en akvarists fokus. Överhuvudtaget lider båda företagen lite av att tänka mer som IT o data-tekniker än akvarister. Det märks på deras programvara, utbud o prioriteringar. (Varför har tex apex doserpump bara 2 pumpar!!??, GHL ingen foderautomat o inget paket med 2 pH elektroder, mmmm). Sen avskyr jag att apex tagit bort skärmen samt lagt in detaljer som enligt mig är onödiga (saltprobeingång.) o höjt priset. Ngr reflektioner. Ingen är perfekt.

Det var ändå en ljusning:-)

Lasses o mitt svar illustrerar rätt bra att du kan inte välja direkt fel. Båda funkar. Det handlar mest om en vanesak. Man lär sig sitt aktuella system o är med största sannolikhet nöjd med sitt val oavsett vad man väljer. Det belyser svaren i denna tråd. Pris o tillgänglighet samt utbud på tillbehör blir kanske med andra ord tyngre skäl...där apexen har en foderautomat, det har ej GHL. Den skulle jag aldrig vilja va utan. GHL har säkert andra fördelar gentemot apexen på tillbehörssidan.

Antingen så gör du nåt fel som vi ej fattat eller så är deltecs nitratreaktor kass. Det har gått ett år(?) o du har fortfarande 50 i karet! köp en Aqua medic o gör exakt enligt den manualen (o som jag gjorde) så kommer du lyckas. Kan inte bidra med så mer utan att isåfall ha en deltecreaktor framför mig. Oavsett värden hit o dit så är en sak säker. Din reaktor denitrifierar inte tillräckligt vilket i sin tur beror på inte tillräcklig syrebrist vilket i sin tur beror på för högt flöde genom reaktorn i förhållande till mängden kolkälla. Det finns naturligtvis också en övre gräns för flödet där reaktorn oavsett dos på kolkälla ej får tillräcklig anareobism. Då har man nått reaktorn maximala kapacitet. För min på 10 l låg den på cirka 4-6 liter i timman. Jag började med en grunddos med kolkälla såklart som du. Lät enbart redoxen styra så flödet genom reaktorn slog av o på så redox hela tiden pendlade mellan cirka -300--200 mV. Om man märker att pumpen går för lite, dvs avstängningsperioderna är för långa, ökade jag på kolkällan. Om pumpen gick nästan 24/7 minskade jag lite på kolkällan. Detta med ett kontinuerligt flöde fattar jag inte(om det nu är så på deltecen). På AM har man naturligtvis inget flöde alls genom reaktorn när pumpen är av. Endast en pump, ett flöde o en parameter styr. Trassla inte in fler variabler än så. Som sagt får du det inte att fungera med din Deltec, byt skiten o skaffa en AM;-)...ursäkta språket men jag börjar ju undra hur den där reaktor är konstruerad... Min reaktor är fn urkopplad då den gjort så bra ifrån sig nu så nitrat i karet är 0 nästan. Nu kan nog jag i alla fall inte komma med så mer. Du har hållit på så länge nu så du får byta spår helt är min mening. Kanske finns nån NR1000 begagnad? mvh Jonas