jonasroman

Det kan jag nog också skriva under på, att elektroden är mer stabil o visar rätt snabbare vid låga redox:-)

se där:-) skönt att hitta en förklaring:-)

Steg 1:

Sorry hade visst svarat. Såg inte att tråden var gammal. Håller för övrigt helt med Stig o Lasse att små förändringar i den sk jonbalansen, som vi för övrigt väl avser Natrium/Klorid-relationen, saknar betydelse. Men vid långvarig feldosering, tex utan natriumkloridfritt salt , som tex om man kör med den obegripliga metoden "Balling light" så får man en till slut tilltagande förändring av Na/cl kvoten och då tror jag man helt klart påverkar cellerna negativt då dom har natrium o klorid kanaler mm som troligen mår bäst av att jobba mot hyffsat normala Na/cl-kvoter. Var gränsen går vet nog ingen men att år efter år strunta i det nacl-fria saltet om man kör Balling, tror jag inte är bra. Vattenbyten rättar inte till ett sådant fel dom balling light implementerat då man ju tex vid ett 10 procentigt vattenbyte bara minskar felet med just 10%. Den eventuella jonobalansen kvarstår till 90% och accentueras över tid med Balling light. Det receptet borde bannlysas.

Stig svarar säkert med med största korrekthet som har stenkoll på Balling o såklart sina egna lösningar:-) men ett svar från mig också: kh förbrukas oftast lite lite mer än kalcium då kh förrutom vid kalkbildning går åt vid nitrifikation. Denitrifikstion producerar förvisso alkaliniteten men i mindre omfattning än vad nitrifikation konsumerar om vi utgör ifrån att nitrifikationen går lika snabbt som denitrifikationen. Orsaken är att det bildas vätejoner när ammonium o nitrit oxideras och omvänt behövs vätejoner för att reducera nitrat till kvävgas. Kort sagt: i många fall konsumeras lite mer Kh än kalcium så man får helt enkelt frångå då o då grundregeln stt dosera lika från alla tre. Rent kemiskt har du rätt i att då man aktivt väljer stt dosera lite mer från KH "dunken" tillförs fler natriumjoner än kloridjoner varvid kvoten Na/cl i karet stiger. MEN du vet ju inte med säkerhet om du hade ens en sådan perfekt kvot från början samt förändringen är så liten så jag menar att det spelar ingen roll. Enligt min uppfattning skall du dock ej höja motsvarande spårelement när du får tillfälligt öka på kh kanalen eftersom det som sagt ej säkert beror på ökad koralltillväxt utan ökad bakteriell aktivitet (med mera). Jag skulle nog beträffande spårelelemt hållit mig till den dos som korresponderar mot den kh förbrukningen som står i paritet med kalciumflörbrukningen dvs låtit dosen på kalciumkanalen styra spårelementsdosen. Rent generellt är det svårt med spårelelemt då alla sådana är ett sorts medeltal som kanske inte stämmer i just ditt kar. Därför gillar jag personligen mer att tillsätta detta helt separat styrt av månatliga ICP-OES tester. Allt annat blir approximationer som med stor sannolikhet hamnar lite fel. Mvh jonas

Ha ha underbart svar Stig:-) samma länk ser jag. Är "Lasses" uppgift om slope om vattnet är kallare och den jag refererar till vid 25gr? Då är det väl alltså 59.16 mv vi skall hålla oss till?:-)

Från texten ovan

Och här. Samma, 59.16mv. Var har du läst annan siffra @Lasse?? http://www2.emersonprocess.com/siteadmincenter/PM Rosemount Analytical Documents/Liq_ADS_43-002.pdf

@Lasse och här http://www.mt.com/be/en/home/library/tips-and-tricks/lab-analytical-instruments/Guide_pH_meas/jcr:content/download/file/file.res/51300047_pH-Guide_E.pdf 59.16mv jag har hittat samma siffra på 4 ställen och då har det varit seriösa sidor från elektrodtillverkare etc. Tror din kunskap om det värdet inte stämmer.

@Lasse här tex http://www.hannanorden.com/literature/pH-varforkalibrera.pdf

Från bla Hanna instruments samt även från tex denna sida men jag vet inte, jag bara refererar till det jag liksom du läst. Vem har rätt? Det måste vi ta reda på för det är ju viktigt:-) Länkar nedan.

Sen en sak till: slopen minskar med tiden vilket betyder att vid pH värden över 7 mäter elektroden för lite och vid pH under 7 mäter den för högt pH, med åldrande elektrod.

Kalcium borde inte förbrukas så mkt än. Det förbrukas bara pgr av kalkbildning som du inte har så mkt av(fast lite säkert som du ej ser). Kh sjunker pgr av nitrifikation. Kan va intressant att veta att kh stiger med denitrifikation MEN sjunker mer av nitrifikation än vad samma mängd kväve som denitrifieras ger en ökning. Så i princip slltid en liten nettosänkning om inte nitrat pgr av denitrifikation är i sjunkande vilket du isåfall bara skall va glad för för då har du anaeroba zooner. Mg förbrukas i början då CaCO3-ytor mättas. Sen vill jag vända mig emot att de Stig skrev att utvädring av CO2 gör att alkaliniteten sjunker är ej korrekt. Stig har oftast rätt så kanske han menade den sanna karbonathårdheten, för då stämmer hans uttalande. Men det du mäter är aldrig det utan den totala alkaliniteten och den ändras INTE med CO2 förändringar. Dvs om du vädrar ut CO2 eller tillför CO2 så är alkaliniteten trots det helt oförändrad! Det beror i sin tur på att när du tex vädrar ut CO2 som Stig skrev, så minskar mängden HCO3, MEN även H jonerna sjunker i exakt samma mängd varav alkaliniteten blir oförändrad. Däremot förändras de olika jonernas bidrag där det relativa bidraget av HCO3 till den totala alkaliniteten sjunker medans andra joners bidrag såsom Borat, OH, stiger. Men på en "KH" test kan du inte se denna skiftning i relation utan enbart den totala Alk som är samma.

Hos mig är det tydligt att såväl chaeto som caulerpa växer dåligt om ngr av dessa tre saknas: kväve, fosfor o järn. Jod kan också va en bristvara.

Cyano är verkligen något som kommer o tgår utan påverkan av vad vi gör. Så i det första skedet skulle jag avvakta. Endast vid aggressiva utbrott skulle jag agera o då köra en kur med ultralifes preparat. Men just nu skulle jag gjort som Lasse skriver samt även som övriga talare, matat på lite mer.

Oftast en samling av dedritus o bakterier. Helt enkelt det du ser i en kompost nedre lager. Vid "perfekt" balans mellan bildandet av dedritus och bakterieflora konsumerar bakterierna detta i sådan takt att inga större mängder bildas. Men om ytorna är rena glasytor osv finns inte så mkt yta för bakterier. Därför bildas sådant här lättare på vissa ställen, biologiskt omogna ytor, alltså ytor med för lite heterotrofa bakterier i förhållande till bildning av dedtritus.

Bomullsliknande formationer talar för bakterier och det mucus/slem dom bildar. På bilden ser det inte ut som att dom har en färg? Har dom det? Finns endast ett mkt litet inslag av färg o mest som "spunnet socker", bomull osv så tror jag på bakterier. Kolkälla som Lasse frågade är relevant fråga då det såklart premierar bakterietillväxt oavsett vilken bakterier där är (förrutom enstaka sk autotrofa). En bättre bild o svar på färgen är värdefullt. Sen kan du alltid testa o ta ut en bit o utsätta den för totalt mörker men i övrigt samma betingelse. I sumpen tex. Då skall den ju inte tillbakabildas om det är en bakterie. Växer dom bara på belysta partier??

Här kommer ett tips hur man kan kontrollera sin pH elektrod, hur mkt fel den visar, om den är meningslös att kalibrera dvs behöver bytas eller i alla fall rengöras i syra! En idealisk pH elektrod sänder ut en spänning som är helt linjärt proportionell mot pH värdet där den ideala elektroden ger 0mv vid pH 7.00. Sedan ändras spänningen med 59.16mv per hel pH-enhet hos en ideal elektrod. Stoppa nu ner elektroden i en kalibreringsvätska med pH 7. Avläs spänningen med voltmätare. Den mängd den avviker från 0mv kallas offsetvärdet och är det värde som pH datorn justerar för vid kalibrering. En splitt ny elektrod har ett offsetvärde mellan +-15 mv runt det ideala värdet 0mv. Det är acceptabelt och motsvarar sedan en större noggrannhet än +-0.1 pH vid mätning. Men detta är ändå skälet till att en ny elektrod också måste kalibreras då man ej kan utgå ifrån att den visar 0mv vid pH 7. Skälet till variationen på även ny elektrod är att glaset bla handblåses(enligt uppgift från Hanna instruments ). Sen placerar man elektroden i kal.vätska 10.00(eller 4). Avläs nu mv-värdet igen med voltmätare. Ta nu skillnaden mellan detta värde och det första värdet som du fick vid placering i kalvätska 7.00 och dela med 3. I idealfallet blir det nu 59.16. Avvikelser från det värdet räknar du ut i procent. Om du tex får värdet 61 så blir avvikelsen 61/59.16. Denna avvikelse är ett mått på "slopen" alltså lutningen på kurvan. Värden mellan 95-105% är acceptabla och en ny elektrod ligger där. Vid avvikelse på offset upp till +-15mv: kalibrera som vanligt Vid avvikelser på offset mer än 15 mv: rengör i syra Vid avvikelse på offset mer än 35mv:byt elektrod! Vid avvikelse på slopen 95-102%: kalibrera som vanligt Vid avvikelse på slopen 90-105%: rengör i syra Vid avvikelse på slopen utanför 90-105%: byt elektroden! Sen en sak till: kanske ni erfarit att hur ni än bär er åt visar elektroden förvånande lågt efter kalibrering när man återplacerar den i saltvatten/akvariet!? Det är ett känt fenomen och problem med pH elektroder i saltvatten! Natriumjonen konkurrerar med vätejonen och elektroden mäter för lågt! I alla fall teoretiskt. Vissa elektrodtillverkare, i alla fall om man köper en dyrare, säger att dom löst detta problem i princip helt så länge vi mäter pH värden under 13. Dock kan den nog kvarstå med våra billiga elektroder för 7-800kr.

Finns möjlighet att i Apex o andra pH datorer med för den delen att göra en manuell kalibrering ? alltså, om jag vill att pH datorn skall visa alltid samma pH vid ett visst volttal? Dvs jag vill ej kalibrera mot elektrod utan tex vill jag att om signalen in är 0mv skall datorn visa pH 7.00 osv. Jag frågar för jag vill kunna från en eventuell kommande kh maskin ge en utsignal som vilken pH dator som helst externt också kan läsa på sin pH ingång. Då vill jag ju för just den "pH" ingången kalibrera manuellt så den översätter samma varje gång det specifika volttalet i BNC kabeln mot ett pH. Själva den egentliga kalibreringen sker i kh maskinen som såklart kalibreras så den visar rätt pH som i sin tur räknas om till dKH. Men sen vill jag skicka ut den signalen o räkna tillbaka den där alltså om vi tex har ett dKH på 7.00 så skall det ge en voltsigsnal på 0mv i bnc kabeln. Men då måste ju mottagarakvariedatorn kunna kalibreras "manuellt". Fattar ni? går det?

Tusen tack:-) ja all hjälp är värd att få. Alexander W i Göteborg skall hjälpa mig genom den första basala stegen men alltid bra att ha fler kunniga människor till hands. Kommer ej skriva öppet ngn detaljinfo så mer detaljerad problemlösning blir på mail och inom det slutna rummet:-) hör gärna av mig vb om det kommer behövas? min förhoppning är att jag lär mig till sist så mkt så jag kan själv kan finlira med programmeringen. Det kommer behövas;-)

mätt med Hanna eller salifert? Om med Hanna kan det va pgr av partiklar i vattnet=mätfel

Rubriken avslöjar vad jag försöker konstruera. Jag har tänkt tidigare på detta men slagit det ur hågen pgr av komplexiteten att mäta CO2(aq) i vatten, då jag tidigare mest funderat i att mha kontinuerlig mätning av pH och CO2(aq) räkna ut dKH. Det blir alltså för dyrt, samt mätnoggrannheten på inte minst på pH-sidan kommer tveksamt räcka för en större noggrannhet än +- 0.5 dKH.Och två sensorer att kalibrera osv. Nej Inspirerad då att 1-2 personer redan på vårt jordklot (samt säkert nån mer som ej gett sig till känna) konstruerat en sådan maskin som ej bygger på mätning av CO2, samt det faktum att vi vet inte om, eller ens om det nånsin, kommer bli en produkt på butikshyllorna, kunde det vara kul att prova själv. Två sätt att mäta eller räkna ut KH kvarstår om man inte tillämpar ovanstående med CO2-mätning 1) Titrera ner vattenprovet till ett pH-värde till 4.2 som är den sk ändtitreringspunkten där alla alkalinitetsbidragande joner pgr av tillförd syra gått över till sina syraformer, dvs ingen alkalinitet finns kvar...tex har all HCO3 och CO3 gått över till H2CO3, Borat till borsyra osv. Varför detta pH värde råkar va just 4.2 är ngt jag ej tänkte ta upp..det är bara så, men de är inte samma ändtitreringsph i sötvatten, och ändtitreringsph`t ändrar sig faktiskt lite lite grann beroende på urspungsKH, men det försummar vi, noggrannheten räcker. Vi kan kan dock ej försumma att vi måste hålla oss till saltvatten....vill vi göra samma sak med sötvatten har man en ändtitreringspunkt runt pH 5.5. Mängden syra (dvs antalet vätejoner som tillförts) blir ett direkt mått på vattnets alkalinitet innan man startade titreringen. Rak o enkel matematik mellan dessa samband. Tex har jag mätt fram att Saliferts titreringsvätska (som jag ej vet säkert men tror det är antingen fosforsyra eller svavelsyra) har en syrahalt på cirka 22mmol/l. Det ger ett utgångs på den syran på pH 1.66. Om tex halva sprutan på 1 ml går åt för att komma ner till pH 4.2 ( det är då färgreagensen som alltså är en vanlig pH indikator, slår om till rött ) så har det alltså gått åt 0.011 mmol H-joner för att konsumera upp alkalinitet i vattenprovet på 4ml. Då vet vi koncentrationen av alkaliniteten innan titrering varit 0.011/0.004=2.75 meq/l. 2.75meq/l är samma som 7.7dKH. Titta i er saliferttabell så ser ni att det stämmer;-). Så väljer vi att göra en maskin som titrerar så här och stannar titreringsprocessen när pH i lösningen är 4.2, så är matematiken mkt enkel. Det svåra med denna lösning är den mekaniska biten: det behövs rätt avancerad programmering som förhindrar att pH elektroden läses av direkt, och en process som gör titreringen långsam så pH elektroden hinner med. Tex att det doserar 0.1 ml och sen väntar stegmotorn 10 sek, osv...så elektroden hinner med. Oavsett det kan det bli svårt att vara säker på att elektroden inte släpar efter, och stannar stegmotorn för sent och man passerar ändtitreringsläget av misstag. Sen gäller det att kunna programmer så mikroprocessorn läser av sedan hur många steg motorn tog när den får signal att stanna för gott. Får mig som inte kan Arduino eller programmering överhuvudtaget kommer det kräva många timmar med snedsteg, samt en stor portion Stesolid... 2) Det andra sättet är att inte stanna syratillförseln vid pH 4.2 utan tillsätta en fast mängs syra som är av den halt så man oavsett urspungsKH kommer ner till ett pH när vätskorna blandar sig, under 4.2. Det fiffiga med detta är att när vi ligger så lågt i pH, dvs aldrig gör över 4.2 oavsett KH på vätskan, kan vi försumma CO2(aq) påverkan på pH. Inget av CO2 (eller andra syror heller) kommer vid så lågt ph att dissociera och avger alltså inga vätejoner. Om man tex tar ett vatten med pH 2.5, och tillsätter CO2 till det vattnet, så kommer inte pH värdet ändras. Så vid denna metid kan man tänka så här: Först går det år en viss mängs tillsatt syra för att driva ner provet till pH 4.2(ändtitreringsläget), därefter kommer det finnas kvar, bli över, en del vätejoner av syran, som ej gått åt att konsumera alkaliniteten...denna mängd vätejoner som blir kvar kommer bestämma pH på vätskan. Dvs har man ett höge utgångsKH blir det förre vätejoner kvar o pH kommer ligga lite närmare 4.2, fast fortfarande under. Här gäller det bara att dosera tillräckligt mkt syra så man tex även vid ett dKH på 12, inte hamnar över 4.2. Exakt 4.2 är inte noga, 4.5 kan säkert räcka det med, särskilt eftersom vi oftast inte har dKH så högt som 12. Jag tänkte till att börja med experimentera med mängden syra så man vid ett dKH på 10 konsumerar all syra...det betyder att den blir lite mer noggrann inom det område de flesta ligger, 6-9, men kanske tappar lite precision runt 10 o uppåt. Om vi tex tillsätter som i exemplet ovan en hel ml av saluförts syra, så tillför vi till provet 0.022mmol H. Om vi har ett dKH på 7.7 som jag hade i exemplet ovan så går det år som vi sa 0.011mmol H för att driva ner pH till 4.2, ändpunkten. Nu är det 0.011mmol kvar av syran, som är utspädd i totalt 5 ml vätska(4 ml vatten från karet o 1 ml syra). Då blir pH i den slutlösningen om dKH från början var dKH7.7: -lg(0.011/0.005)/1000=2.66. Alltså blir pH värdet 2.66 ett direkt mått på alkaliniteten. Genom att lösa ut formeln o räkna baklänges, så har vi ju istället en viss pH -mätning, känd volym på vattnet o känd halt av syran...detta ger ett ingångs på 7.7. Formeln har jag idag klurat ut, och det är bara att mata in pH så ramlar dKH ut. Det jag måste labbs med lite till är hur mkt syra jag skall ha i lösningen, så jag helst aldrig kommer över pH 4.2 som sagt även vid rätt höga KH. Om jag kör på denna andra metod slipper jag programmeringen med att räkna doserad mängd...så är den alltid fast. Då återstår "bara" programmering" att få 3 pumpar varav två stegmotorsryrda, att jobba enligt ett schema, tömma, fylla på, vänta, läsa av etc...sen en klocka så man kan bestämma hur ofta man vill läsa av. Det dKH som faller ut är baserat på en mätning av pH elektroden, så den kommer isåfall gå att koppla in på pH ingången på vilken dator som helst, o därmed kan man styra andra processer utifrån sitt dKH-värde. Jag har beställt en del elektroni, Arduino, styrkort, ph-kort, labgrejer, mätglas, syra, pipetter, precisionsvåg, ph datorn kan jag använd använda min apex när jag testar men ny elektrod behöver jag också, lcd display, knappar, slangpump....kommer om det funkar bli mer att beställa...det ovan är bara smått o gott för o se om jag kan lära mig Arduino. Finns nån här som kan programmera sådant, får ni väldigt gärna hjälpa mig:-) Allt gott Jonas Roman

varför det?

Nej det det tror jag inte. Blue treasure-saltet är inte kanske det mest kvalitativa saltet helt enkelt. Fosfat i salt vill man inte ha.

Jo, det behöver dom, för inte minst det blå ljuset är mkt potent och om korallen inte skyddar sig från det går fotosyntesen över styr i zooxanthellen som i sin tur bildar peroxider mm som skadar korallen. Det är alltså inte bara UV-Ljuset som skadar och/eller stimulerar till pigmentbildning, utan minst lika mkt eller mer det synliga ljuset.