-
Antal inlägg
5 598 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
182
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
uppdatering för intresserade:Redox sjunker nu raskt i reaktorn och jag kör redan cirka 0.7 liter i timman genom den o trots det sjunker redox(kurvan stiger i bilden men är inverterad, så den visar -33mv), så inkörningen går snabbare än jag trodde. Jag tror jag redan snart kan märka en nitratsänkning även i karet. När reaktorn är helt mogen skall jag köra 1.5- 2 liter i timmans genom den. Då omsätter jag karets volym på 2 veckor, vilket jag tror är en lagom kapacitet för att nitrat i mitt kar skall ligga konstant lågt med nuvarande höga belastning.
-
Tycker denna uppdatering är tveksamt ngn vare sig nyhet eller isåfall en bra sådan: Mina spontana intryck: 1)För det första så är inte mkt nytt alls, i videon pratar man om de olika utgångarna som om dom inte fanns förut (pedagogik är svårt, säger man ngt med överraskningsröst så tror man att man missförstått att man tidigare förstått). 2) den enda konkreta nya är som jag förstår det(kan ha missat ngt) en ingång till salinitet så man slipper köpa en modul för det. Mkt få kör med salinitetsmätning o nyttan med det är ganska tveksam, (o mätningen kräver tät kalibrering) så det hade funnits andra områden dom kunnat prioritera, som kanske en ph port till? en redox till? eller varför inte kunna mäta negativa redox;-)... 3) själva datorn ser mer plastig o "billig ut", ser svår ut att skruva fast?... 4) lysdioder på energy bar..okej, ja det kanske inte är en jättegrej...helt meningslös 5)Ett mkt stort minus är att man tatt bort displayen!!!!allt skall va så interaktivt med telefonen...men tänk om den saknas? skall man då inte kunna se vad man har för värden!..helt värdelöst. detta ensamt skulle få mig att välja bort apex. jag kanske är överkretisk nu, men så reagerade jag. jag är glad att jag har den gamla modellen!
-
precis så, är helt överens. Jag tror svavelvätebildningen är en sk "confounders", dvs bara en sekundär indikator på batteriaktivitet och kraftig sådan, samt som du säger lågt pH.
-
Tack Lasse för en lite mer noggrann förklaring. Detta med att svavelväte behövs för frisättande av fosfat visste jag inte, men då förstår jag ditt inlägg bättre. Däremot undrar jag såklart mekanismen isåfall...jag misstänker att det inte är svavelvätet i sig utan att svavelvätebildningen är en indikator på ngt annat som gör att fosfat frisätts. Det var mest den mekanismen jag söker svar på...det måste finnas någon som spunnit vidare på detta o inte bara stannat vid konstaterandet att svavelvätebildning o frisättning av fosfat samverkar. Har du någon teori eller ide där? Håller med dig om att ngt kan va intressant även om det inte är nytt...skälet att jag inte tyckte tråden var intressant var att jag förstod inte vad ni diskuterade...för att slå in öppna dörrar är sällen så spännande...men nu förstår jag. Jag tycker dock fortfarande inte det som diskuteras där är så uppseendeväckande..såklart det finns fler underarter av en bakterier eller alg....vem trodde att cyano var en enda organism med samma egenskaper? Biologin är ju alltid mer komplex än vi tror, så vi har väl alla vetat att cyano finns i massor av former?..(bara spirulinaformen finns ju i 40-50 arter.)..men där det mikroskopiska utseendet(mattor) är mer likartat än det cellulära. Därför är det ju inte konstigt heller att inte samma medicin hjälper mot alla varianter. Vi har ju hela mikrobiologin som läroinstrument, där massor av mikroorganismer är selektivt känsliga. Det vore oerhört konstigt om ett prep hjälpte mot all cyano, och så är det ju inte heller. Jag vände mig lite mot hur tråden inleds "dom verkar va nåt på spåren".. MEN, det kan va intressen för det, för som du säger, all diskussion är bra, ungefär som mitt tjat om CO2-tvätt...inget nytt det heller. Men man får akta sig ibland för att skriva att det handlar om nya rön..för om man då som läsare inte förstår det, så tror man som jag gjorde, att jag missat något mellan raderna...men det inser jag nu att jag inte gjort. Kan du inte spåna vidare på varför svavelvätebildning, direkt eller indirekt, frigör fosfat?....jag är nyfiken på det spåret....samt lite skeptisk...för: många bakterier som assimilerar, dvs heterotrofa bakterier, bryter loss fosfat ifrån organiska molekyler...enzymer för detta finns hos många bakterier...så jag tror inte det är en unik egenskap för sulfatreducerande bakterier...om bakterier inte skulle kunna detta skulle dom ju dö av fosforbrist. Kan det som sagt inte va så att H2S bara är en indirekt indikator på att miljön överhuvudtaget innehåller så hög bakterieaktivitet så fosfor bryts loss, oavsett vilken bakterier det är som gör det?
-
David, jag skrev "en del";-)...dvs vissa tål(det ser ju jag med i mitt kar nu:-)) men utan tvekan så finns vissa som inte tål. Och dessa koraller som klarar ett högt nitrat, hade ju kanske sett ännu finare ut i ett ngt lägre??. Vi har bara egentligen bevisat en sak med våra höga nitratvärden: Att vissa koraller klarar sig trots det höga nitratvärdet, men vissa inte. Det stämmer väl ändå ganska bra med vad de stora säger, såsom Borneman som sagt et al...?... Jag tycker inte att man bara för att en del koraller klarar högt nitrat, skall slå sig till ro o acceptera för höga nitratvärden för när vi närmar oss 50, o över, då dör dom flesta sps. Och ett av våra problem är att vi vet inte hur nära vi är tex 50 ppm...för vi vet ju hur trubbigt salifert är...skillnaden mellan tex 25, eller 50 är hårfin där beträffande färg....så jag menar att man bör göra nåt när man klättra över 10 ppm...för då vet man att det troligen kommer fortsätta stiga o man vet aldrig var det slutar.
-
Finns ju en del att förbättra men på det hela fungerar det bra med fin utfärgning. Jag har dock förlorat två koraller (små, ganska nya) pgr av nitrat på 25 ppm(tror jag), (Som är på väg ner sakta men säkert nu). En del ny sand skall i tillsammans med gammal. Preparerar den just nu.
-
Fattar fortfarande inte om jag fattar grejen med tråden. Stigs länk förklarar hur alla spirulinaarter sorterar under cyanobakterier. Så vad är det vi diskuterar? Spirulina är en subgrupp inom cyanobakterier. Spirulinaarter kan tydligen även makroskopiskt vara röda. Och det vi ser i våra akvarium kan således vara vilken sorts cyano som helst, ibland en spirulinaart. Men alltså fortfarande en cyanobakterie. Så, vad vill tråden lyfta fram? jag har läst tråden rätt så noga o har en fråga till dig @Lasse: du skriver att du tror bildningen av svavelväte har betydelse för cyanobakteriernas förmåga att extrahera fosfor. Hur menar du att svavelväte frigör fosfor? Cyanobakterierna kan säkert helt själva assimilera fosfor utifrån organiska material under dessa mattor så just betydelsen av svavelväte för att detta skall ske förstår jag inte. Jag håller med dig om att för lågt nitrat kan trigga cyano av konkurrenskäl eftersom en del cyano kan binda kväve i sina hetwrocyster o därmed kan ej begränsas av kväve. Tar då nitrat slut är det bara cyanobakterien som trivs o konkurrenterna dör varvid cyano tar över. Det tror jag är huvudorsaken till att cyano kan triggas av nitratbrist. Däremot tror jag inte man kan vända på steken o säga att cyano lika lätt försvinner om man har högt nitrat. Då trivs föevisso andra alger med men fortfarande kan cyano vinna om den får andra fördelar. Det finns ju mer än kväve som kan göra att cyanon vinner. En allmänt omogen bädd full med organiskt material är godis för cyano (i dino). Då kan nog cyano trivas även vid högt nitrat. Det har jag erfarit gång på gång i mina olika kar med alla möjliga nitratnivåer. Minst cyano har jag haft när nitrat legat halvlågt, ej ultralågt för då tror jag som du att det triggar cyano, men även för högt nitrat kan trigga. Men min huvudfråga till dig är hur du får in svavelväte i detta som mekanism att frigöra fosfor. Det tror jag som sagt cyano klarar oavsett svavelväte eller ej.
-
Kunde blivit en mardröm.... Imorse tittar jag på parketten o ser en liten fuktskada. Så liten att jag tänker att det beror på att det då o då skvätts nån droppe saltvatten där (min hepatus skvätter mkt vatten)....men tittar ändå in under karet o ser en vattendroppe på röret från den avledande tankgenomföringen! Golvet under är lite fuktigt!...,torkar bort droppen, en ny kommer inom 60 sek. Helvete!....måste va packningen. Den svarta på insidan. Allt är limmat in genom väggen så att skruva loss skiten är inte enkelt. Att bara dra åt hjälper inte, det har ju inte läckt på 2 år. Ser att vattnet kommer mellan gängan o muttern. Logiskt. Prövar epoxy men hinner ej härda då vatten tränger fram. Åker till kba, företagsakvarium o köper ORCA undervattenslim. Stryker på fingret med plasthandskar en fog runt hela gängan. Tätt! Nu efter 1 timma inte en droppe. Yes! Men....den lär aldrig gå o lossa nu...varför jag nu skulle vilja det....med mindre är att såga loss röret. Tänk om jag inte varit vaksam, varit bortrest en vecka. Kontakter låg 3 cm därifrån. Hade kunnat sluta hur illa som helst. Bilden visar efter limning. Limmet fungerar fantastiskt bra och borde ingå i var akvarists hem som en första hjälpen.
-
okej, ja då är det ju intressant...för det jag läst innan denna tråd, är att spirulina är en grön cyano rätt o slätt. Läste en medicinsk artikel om just det. Men ok, då fattar jag Lasse:-)
-
Jag är rätt säker på utifrån egen empirisk erfarenhet att Stig har rätt att nitrat över 10 ppm, kanske redan över 5 ppm är skadligt för en del koraller. Det har Borneman också visat o skrivit om. Jag ser tydligt hur vissa av mina koraller är inte lika livskraftiga nu med mitt nitrat som ligger o darrar kring 20 ppm. Men det skall ner, som ni vet är min nitratreaktor på G och efter sommaren lovar jag er att jag ligger under 5 ppm igen:-) Mina koraller har alltid sett som bäst ut i ett nitrat mellan 2-5 ppm.
-
Experiment: Detta med dino o omogna sandbäddar överhuvudtaget. Nu provar jag att höja min sandbädd en cm samt blanda ner lite finare sand så jag har blandbädd. Överst grövre, den finare silas ner o där är bakterieytan större o kanske kan ta hand om den dedritus som silas ner. I bästa fall leder detta till en mognare bädd trots att den är relativt tunn. Sen gör jag så att nu kör jag min sand (gammal tvättad plus ny tvättad plus en näve från min DSB) i en balja med kraftig cirk i mörker. Doserat lite bakterier samt lite organiskt kol. Skall låta det stå så i 4-5 dar o sen i med sanden. Alltså jag vill skapa en liten biofilm o mätta sanden med Mg innan den läggs i så jag förhoppningsvis undviker såväl kiselalger som dino. Vill få en mogen bädd med biofilm innan dino hinner före. Ingen aning om detta kommer funka men vi får se.
-
- 1
-
gillar inte deras sätt att skriva ut...mindre än...hur skall vi tolka det...men oavsett, så har du ju skyhögt fosfat...som kanske inte direkt förklarar koralldöd men är ju inte bra...men sen har du ju, lite det jag var inne på inledningsvis, alldeles för mkt, kanske toxiska nivåer??, på tex järn som ju är otroligt högt, aluminium i överkant, barium som vi ofta ser är för högt, har du också...o en del annat...jag tror som jag skrev inledningsvis att felet ligger i just obalans o toxiska värden av en den mikroelement. Jag hade bytt vatten med ett erkänt bra o rent salt, kanske för säkerhets skull bytt osmosfiltren innan, o sen efter det dessutom kört en detoxkur från triton. Sen efter det hade jag tatt i tu med fosfaten i form av aggressiv kur med aluminiumbaserad fosfatremover,,,,o sen till sist, sett över varför det blev så här så du riggar för en grundsetup som gör att det inte upprepas. Hur exporteras fosfat biologiskt? kanske ett algfilter vore på sin plats? eller kolkälla om du samtidigt har högt nitrat?
- 14 svar
-
- 1
-
I tråden är detta citat klokt tycker jag och ungefär så jag också reagerade, dvs "so what".. "It's been 40 years since I studied microbiology in university, and haven't used it since. But why it doesn't respond to H2O2 the same way as our regular reef cyano probably has to do with its differing structure and composition. I've read a number of studies on spirulina and how it differs from other strains of Cyanobacterium, so to me it would make sense that it would react differently to H2O2." Alltså: det vore väl snarare konstigt än inte konstigt om alla sorters cyano var känsliga för samma bakteriostatika. Spirulina, dvs grön cyano, kan ju mkt väl ha en annan känslighet, vilket stämmer bra med vår empiriska erfarenhet att grön cyano är svårare att ta kål på. Sen är det intressant att den tycks va starkt beroende av just CO2...sedan jag höjde mitt pH i karet mha CO2-tvätt har jag inte sett ett spår av någon cyano överhuvudtaget. Särskilt grön cyano hade jag nämligen för ngr månader sedan.
-
En fråga till att börja med: Spirulina är väl en grön Cyano? Cyano finns ju i olika färger o den gröna varianten är helt enkelt Spirulina. Det är ingen ny info. Vi vet också sedan tidigare att just grön cyano (dvs spirulina) är mer motståndskraftig mot anticyano"mediciner", där tex red slime remover inte lika enkelt klarar sitt jobb. Kanske ärdenna bakteri( grön cyano=spirulina) mer motståndskraftig mot bakteriostatika?.., och dit räknas även väteperoxid. Kan någon upplysa mig om vad som är nytt för jag fattar inte uppståndelsen kring länken. Spirulina har en hel del kända egenskaper då den är studerad i medicinska sammanhang.
-
jag får läsa tråden, förstår inte vad det är som är så nytt utifrån det jag läst här, men jag återkommer eventuellt:-)
-
ammoniak tror jag. Syrevrist tror jag ej på...tänk på att en fisk kan transporteras åtskilliga timmar, ja upp till ett dygn som ni vet, kanske ännu längre, i en påse utan syrebrist...en stor hink är ju avsevärt mer vatten...bord inte bli syrebrist inom ett dygn...dessutom finns ju inga bakterier som konsumerar syre....så ammoniak är nog mer överhängande risk överhuvudtaget med TTM, särskilt när en pump stannar.
-
precis, detta försökte jag också säga i mitt första inlägg/replik. Bra skrivet o din erfarenhet bevisar att det är rätt att ta värdena på allvar o ej utgå ifrån att kopparen är chelaterad samt att värden troligen redan en bit under 15 ppb är skadligt.
-
Fast e det nåt nytt att cyanobakterier är nyttiga? Det är väl jordens i princip första fotosyntetiserande organism som bidrog till att vi har den atmosfär vi har. Cyano lever ju i symbios med olika organismer och är en stor primärproducent i havet. Sen som allt om ngt dominerar blir det en plåga, parasit, men vid balans ett nytto"djur". Har ej läst tråden så noga så denna min reflektion är en reflektion på er reflektion:-)
-
Reda nu efter drygt 2v ligger redox i reaktorn runt -10mv o nitrat är noll på utvattnet när jag kör cirka 0.5l/timman. Skall upp i 1.5-2 liter i timman. Ni ser kurvan, när pumpen går på stiger redox lite som det skall vara. (OBS redoxen är inverterad tack vare min crossover-koppling så den går ner i grafen. 10 mv tex är alltså -10mv).
-
Ja den står med fördel utanför sumpen. Du behöver en slangdoserpump som kan dosera upp till 3 liter i timman kontinuerligt bruk. Sen behövs inget mer, men man kan köra en redoxelektrod i den om du vill styra flödet automatiskt via dator men ej nödvändigt. Det ingår biobollar men köp till deniballs så den ej behöver matas efter 8 v. Köp Denimar som är mat, organiskt kol, som den behöver de första 8v. Inget underhåll alls, mer än daglig matning de första 8v samt att du en gång om året byter ut deniballs. (2liter). Biobollarna byts aldrig ut men kan en gång om året göras rent i saltvatten. Reda nu efter drygt 2v ligger redox i reaktorn runt -10mv o nitrat är noll på utvattnet när jag kör cirka 0.5l/timman. Skall upp i 1.5-2 liter i timman.
-
@Ted Camenius, jag vet inte heller men har läst att den kan ligga latent under huden, o få den näring den behöver där men inte bryta ut pga av fisken immunförsvar o därmed ej heller lämna fisken. Kanske det stadiet ej kan vara hur länge som helst, men jag har läst att 6 mån kan det röra sig om i alla fall. Inom humanbiologin finns sådana mekanismer att mikroorganismer kan ligga latent i ett helt liv...så varför inte här?
-
okej, men räkna på det så ser du att det är inte sannolikt att du höjer kopparen i fri vattenkolumn med 3-5 ppb. Dels finns en viss risk för felmätning av triton. Sen kan det finnas i saltet, trots att man ej byter salt, för även i tex red seas salt har jag vid två tillfällen fått lite utslag på koppar (om det nu är saltet alltså)...det handlar ju om kvaliten på saltet o den är inte 100% jämn. Samma gäller tillsatser...det kan slinka med koppar där med. Just maten är det jag tror minst på i o med att fisken äter upp den, samt att jag råkade hitta en uppgift om just den mat jag vet du använder, o kan inte ens om det vore annan mat, få det till att det skulle kunna höja så mkt. Jag matar förresten med samma mat o gissningsvis dubbelt så mkt som du, o har 0.00 ppb på koppar i 12 av 15 mätningar.
-
@Lasse@Edlund, jag har räknat lite på detta nu. Hittade en uppgift i den artikel jag läste igår (där mitt citat är inklistrat ifrån mm) med olika kopparvärden i olika mat. För det första så såg man i dessa us att fiskar, krabbor o marina djur hade ansenlig mängd koppar i sina vävnader, talandes för att fisken alltså lagrar/behåller kopparen till stor del, o därför inte tillför vattnet så mkt. Men om vi ändå räknar lite på det, så kan vi ta följande exempel: Kopparhalten i formula 1/2 är: 2x10-6. Säg att vi matar en halv burk på en månad. Troligen rätt högt räknat. Vi tillför då 50gram X 2x10-6 koppar. Räknar jag lågt så behåller fisken 50% (jag tror egentligen mer). Vi delar detta med 700 liter, och räknar om det i ppb. SÅ: Om vi matar med formula 1/2, 50 gram i månaden och fisken bara behåller hälften av kopparen, höjer det kopparhalten i ett 700-liters kar med: 0.07ppb! Således, jag ger mig inte Daniel. Tror inte triton har rätt när dom skyller på maten i ditt fall. /Jonas
-
Lasse, du som är så kritisk, tror du verkligen på det? Om nu maten innehåller lite koppar, så tar fisken upp det. Koppar lagras i vävnader, så även hos människan etc etc...att det skulle vara orsaken till högt Cu i vattenkolumnen, förutsatt att fisken äter upp maten vilket den gör i Daniels akvarium ,det tror jag inte. Okej, kanske det utsöndras ngt via avföring o kanske tom via urin(???), men det kan inte va mkt.
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.18
Tapatalk 2.1.1