jonasroman

Gärna kaffe Daniel:-)...men vi kan ju skriva här innan...jag tror inte triton ljuger Daniel som du skrev, och triton vet inget om det enskilda fallets orsak till tex högt koppar. det får man ju fundera över själv så att säga, och att tro att det kommer från mat, som fisken tar upp...det tror jag helt enkelt inte på Daniel:-) Det får du förklara isfåall hur du tänker, här i tråden;-)

Det vanligaste orsaken när gröna koraller är gulaktiga är att du har mkt låga näringsvärden där framför lågt nitrat (under kanske 0.2) är en vanlig orsak.

då har provet kommit bort. Sist jag skickade kom svaret efter 5 dar.

stig, menar du att artikeln stöder att koppar kan binda sig till karbonater? Ja, det fick jag också fram, och som jag skrev ovan så håller jag med lasse o tror han har rätt. Koppar bildar CuCO3...tydligen ganska lätt, om jag förstår artikeln rätt av Randy jag läste idag. Detta med att koppar chelaterar är ju inget nytt, frågan kvarstår ju alltid hur mkt...o det säger inte triton nåt om för dom mäter all fri koppar, såväl chelaterad som inte chelaterad, så jag tror man skall gå på worst case, men ändå inte bli förvånad om koraller inte ser ut att må dåligt om koppar är över 15ppb.

@Lasse, jag har kollat upp detta och jag tror du har rätt. Dels verkar det som att den mesta kopparen faktiskt är chelaterad, då vi ju i ett akvarium har sannolikt mera organiska ämnen än i havet o redan i havet kan så mkt som 90% av kopparen vara chelaterad verkat det som. Sen verkar den delen som inte är det, dvs den oorganiska, kunna bindas på olika sätt där en mkt liten del är helt fritt koppar. så här skriver man i en artikel: " 7 different soluble inorganic forms in seawater.4 It is comprised of Cu++ (3.9% of the inorganic copper), CuOH+ (4.9%), Cu(OH)2 (2.2%), CuSO4 (1%), CuCO3 (73.8%), Cu(CO3)2-- (14.2%) and Cu(HCO3- )+ (0.1%)." Det finns dock ett MEN kvar...om kopparen är chelaterad så kan den ju fortfarande rent teoretiskt tas upp av en korall OM korallen tar upp den molekylen som kopparen är chelaterad till. DÅ blir ju chelateringen motsatt, att den favoriserar korallen att ta upp koppar. Hur vet vi det, vad som sker.?..det går nog inte veta. Så fortfarande tycker jag man skall för säkerhets skull bli orolig om analys svarar koppar mer än 15 ppb. O leta då efter orsaker i salt eller andra tillsatser.

vadå triton ljuger? triton svarar vad du har i vattnet. Dom vet inte om HUR det kom dit. Dom är experter på att analysera innehållet, ej på att berätta för dig varför just du har koppar i ditt vatten. Om maten innehåller koppa så äter ju fisken upp det, det argumentet har du inte bemött. Fisken behåller sannolikt sen den kopparen o lagrar ju den i kroppen. Kanske en liten del utsöndras, ja, men en liten del av en redan liten del. Då menar jag att det är inte troligt att ditt koppar du hade i ditt vatten berodde på matning. Det är inte en trolig teori Daniel. Istället för att säga att triton ljuger kan du väl med egna ord bemöta diskussionen.

det var inte farligt...även om all den kopparen skulle vara icke chelaterad är det knappast nån fara för korallerna. Såklart vill man ha noll, men jag skulle inte hetsa upp mig på så lågt värde trots allt. Över 15ppb (ppb=ug/l) börjar det bli anledning att göra nåt anser jag.

vad menar du med "på papper"? frågan är ju vad det betyder för kopparnivån i vattnet. Att det finns i maten säger jag inte emot, men att det i sin tur skulle ge utslag på koppar i vattnet tror jag inte, vilket ju är det vi pratar om här.

förresten...hur högt var koppar?

Du menar att antingen så binds det till kalk, eller så chelateras det? det tror jag är ett ganska vanskligt antagande. Detta med att koppar binder till kalk, det måste jag kontrollera, för jag är tveksam till huruvida det verkligen stämmer?? jag vet att man brukar säga så, men vilken bindning skulle det vara? Skulle kopparen likt magnesium ersatta en del calciumatomer? Och hur stark är den bindningen? hur snabbt sker den? etc. Är den inte beroende av halten koppar?. Du pratar om nivåer som är skyhöga vid medinskt bruk...då kanske det binds,...men vi pratar här om nivåer runt 15 ppb...binds det verkligen då också till kalk?? tills detta är bevisat tror jag inte det binds nån koppar till kalk vid de nivåer vi pratar om nu (ej medicinska alltså utan runt 15 ppb osv). Sen tror jag inte att den koppar som ändå är fri o alltså ej binds till kalk om den nu gör det, med säkerhet chelateras tillräckligt. Det vet vi ju inte så det är onödigt att chansa. Det jag menar är att man skall nog utgå ifrån worst case, att om vi får tex 15 ppb på ett icp-oes-test så utgå ifrån att den är biologiks aktiv. Säkert är inte allt det, givetvis chelateras en del, men vi kommer aldrig kunna veta hur mkt.

det tror jag är en mkt liten del Daniel eftersom fisken äter upp maten dessutom o sannolikt inte utsöndrar kopparen sen.

moderator får gärna ta bort version 1:-)

OBS!: Jag har ändrat en hel del i min artikel om CO2 mm, då jag skrev fel pKa värden!!, råkade skriva värdena för sötvatten, men nu är det korrigerat o därmed skrev jag om hela det sista kapitlet. Första versionen, släng den, bränn den på bål! Version 2.0 gäller! Jonas CO2 jämnvikt, ver2.0.pdf

Det kan du inte vara så säker på Lasse. Det kan va så men du vet inte, så därför bör man vinnlägga sig om att för säkerhets skull alltid ligga under gränsvärdet på koppar. Det är ju inte alls säkert att det finns organiska molekyler som chelaterar kopparen tillräckligt...det vet man inte från fall till fall. Så för säkerhets skull, var orolig for koppar. Varför chansa!? Jag har sett fler fall med koraller som mår dåligt o samtidigt då sett koppar enligt triton runt 15 ppb o mer. Är rätt säker på att det är kopparen som är orsaken där. En del koraller, tex stylopora enligt ett försök, mår dåligt av koppar redan över 5 ppb. Koppar kommer nog väldigt sällan från osmosen. Kommer oftast från saltet, eller ngn spårelementstillsats, medvetet(=överdosering) eller omedvetet(=förorening).

oki, ja som sagt, det låter intressant o jag förstår dina förklaringar:-)

mkt smakfullt:-)

Hur är oxydatorn konstruerad?:-) en vanlig luftsten? hela konceptet är intressant. Jauberts hade ju som du vet dessa tankar att DSB skulle fundera som en kalkreaktor, men avseende det så var resultaten rätt nedslående, den löser inte upp tillräckligt. Men nu inser jag att du skall tillföra CO2?...ja då kanske det bli en annan femma...men då kommer en följdfråga: hur kommer denitrifikationen i de djupare skikten fungera med en så hög dos med CO2 i den miljön?..tex i en kalkreaktor som nog är ganska anaerob med massor av CO2, så sker ingen särskilt bra denitrifikation (jag har testat o mätt) .och, du har ju den mer porösa delen längst ner...kommer du få tillräcklig anareobism där över huvudtaget??....jag är fortfarande fundersam kring detta med att ha den grova delen längst ner....det kommer kanske samlas masar med skräp där, o din långsamma ström uppåt kommer inte föra upp den dedritusen utan enbart lösta föreningar. Kommer bakteriekulturen längst ner räcka för att processa alla långsamma kolkällor som singlar ner dit?..jag är inte emot ngt av det du gör utan bara nyfiken. Kommer gärna o hälsar på o tittar på din setup för den är riktigt intressant:-)

oki

Förklaringen finns ju ej i dina ganska normala mätvärden utan kanske i nåt du ej kan mäta. Koppar? annan tungmetall? du har ju en sorts Rapid tissue necrosis, RTN, o det brukar va ngt gift i vattnet. Tror inte att ett djur så snabbt äter upp en korall...brukar inte te sig så...om du skickar in ett vattenprov till ett lab som kör icl-oes, har jag en stark känsla av att vi får en förklaring där, där jag alltså gissar på tungmetall (eller kanske skyhögt barium eller annan avvikelse).

tusen tack, vad glad jag blev:-)

Tack för bra input @Lasse:_). Apexen kan nog göra en hel del av detta, den har tex "defer" som medför att den inte står o slår av o på utan värdet måste ligga en viss tid på det man vill innan den slår på..o "min time" är att den aldrig oavsett händelser kan slå på/dosera igen efter viss tid. Sen finns villkorsstyrda komandom som OR och AND, så man kan kräva att fler villkor är uppfyllda för att få den o agera osv. Detta har jag tex till min foderautomat, som doserar olika, olika dagar etc. Jag kommer dock inte, har varit otydlig där, styra matningen med redox/dator pgr av:Den mat jag kör med heter denimar o är ett pulver man måste inför varje matning lösa upp, o skälet är nämligen det att reaktorn skall sen bli helt autonom o ej behöva matas alls, då den innehåller deniballs, som är en fast kolkälla i reaktorn. Enligt AM samt de som testat detta blir reaktorn oberoende av extern matning efter 8 veckor. Så de jag kommer styra via redox o dator, är bara flödet genom den, där apexen då slår på vid tex ett värde under -200mv, o slår av vid -50mv..tex. Jag kommer mäta nitrit o nitrat på utvattnet ofta i början o koppla detta till olika redoxvärden o utifrån detta sen bestämma vilka gränsvärden jag skall ha av redox.

Sant, kh är också mkt bra men där funkar salifert lika bra så det finns ingen indikation för en Hanna tycker jag. Därför tog jag inte med den i "att ha" listan. (Jag har båda men använder aldrig Hanna för kh längre)

Ok. Konstigt att inkörningstiderna verkar va så olika. Mina stiger fortfarande nu efter att ha varit i i 8 dar. Märkligt detta med orp.

Det låter bra:-) jag räknade ovan på den standarddos AM rekommenderar men visst förstår jag att man kan säkert höja dosen mer:-) som du säger kan jag väl förhoppningsvis styra dosen utifrån redox :-)

Jag har haft lite tid idag över och till slut skrivit ihop en artikel om CO2/karbonat-jämnvikten... Det kan nog finnas en del småsaker just rörande pKa mm, som en kemist inte helt godkänner, men i stora drag tror jag det skall stämma. Detta är min bild av det hela, som jag snickrat ihop utifrån det jag läst mm. Den kanske är på sina ställen inte den lättaste artikeln för alla att läsa, men verkligen kul om någon tar sig tid att läsa den o försöka förstå. Hoppas jag lyckas, annars är det mitt fel:-) Mvh Jonas Roman CO2-jämnvikt.pdf