jonasroman

högt barium är mkt vanligt men jag har aldrig haft det. Jag börjar se ett mönster, men behöver mer info. Vilket salt använder du (nej, jag är inte ute efter att hänga ut AF salt nu Lasse, utan vill ha pusselbitar rörande barium). Ngr tillsatser? balling? reaktor? och isåfall, vilket media? korallmat? Ang silikat: Är långt ifrån säker på att det beror på osmosen. En perfekt osmos med ett perfekt salt ger ett Si värde på 100 ppb. Hade du haft en dålig osmos borde fler joner slinka igenom. Tror det kan komma ifrån saltet och/eller mat. Mat är en vanlig källa till spårämnen. Tänk på att fisken tar bara hand om 30 procent, resten åker ut i vattnet. Har du då inte så mkt svampar, o annat som gillar kisel, kan du säkert få en stegring över tid. Osmosfilter kollar man bäst med en TDS, ej med triton lab, då du ju introducerar 100 faktorer till där direkt. edit: ser nu att ditt silikatvärde var skyhögt...läste på 2014...okej...då skulle jag kollat osmosen...men principen håller jag fast vid ändå...att alltför ofta skyller vi på osmosen fast vi har 0 på TDS:en. Hur har du kunnat få så högt fosfat? ser ut som du behöver göra nåt drastiskt åt din grundfiltrering. Har du ordentlig biologisk sådan? algfilter? Här kommer det inte räcka med en stor skummare, ditt system lider av kraftig överbelastning kontra filterkapacitet.

Och för dom som inte förstår ordet "autotrof" som Lasse skriver: Vissa bakterier konsumerar/äter INTE organiska molekyler utan bygger upp sina egna organiska kolhydrater utifrån koldioxid, och därefter kan dom förbränna dessa egenbildande kolhydrater på vanligt sätt i cellandningen. Sådana celler/bakterier som ur CO2 bildar sin egna organiska föda kallas för autotrofa bakterier. För att en autotrof bakterie/cell skall kunna utvinna kolhydrater ur koldioxid krävs emellertid energi. Energikällan kan tex vara ljus, som då driver denna process att ur CO2 skapa kolhydrater åt cellen. ja, dvs fotosyntesen. Men istället för ljus kan cellen få energi på annat sätt. Ett annat sätt är att oxidera en molekyl till ett lägre energiinnehåll, DÅ frisätts energi, och denna då frisatta energi använder cellen till att ur CO2 bilda kolhydrater. Ett exempel på en sådan process är nitrifikationen! När nitrifikationsbakterien oxiderar ammonium till nitrit o nitrit till nitrat frigörs energi. Denna energi används till att ur CO2 skapa kolhydrater, som sedan cellen har som föda i sin cellandning.

Jag skulle vilja bara av ett pedagogiskt skäl förklara för de som ej vet, att termen "bryta ner" kan va en smula förvirrande. Det som mer exakt sker när en bakterie skall ge sig på dött organiskt material såsom dedtritus osv, dvs mat åt bakterien är: Den heterotrofa bakterien livnär sig på organisk föda, dvs mat som innehåller kol, kväve o fosfor inbakat i stora organiska molekyler. Bakterien vill först o främst ha tag på kolväteinnehållet i den stora organisk molekylen, och för att göra det så måste bakterien lösgöra, bryta loss de andra kväve o fosforföreningarna så det blir bara rent kolväte kvar. Denna process kallas för deaminering, och resultatet blir ett rent kolväte som sedan bakterien använder till sin sk cellandning. Cellandningen behöver alltså kolväte som bränsle. Kolvätet går nu in i cellandningen och oxideras, förbränns, till koldioxid. Under denna förbränning, oxidation, frigörs energi. Denna energi som då frigörs binds upp i form av bildade ATP-molekyler. Dessa ATP molekyler kan ses som snabba batterier som sedan cellen snabbt kan mobilisera energin ur när den behöver det för olika kemiska processer. För att kolvätet skall kunna oxideras till koldioxid o därmed frigöra sitt energiinnehåll, krävs en molekyl som tar hand om de vätejoner som behöver frigöras ifrån kolvätet. Om bakterien är aerob är denna vätejonsmottagare syrgas, som då blir till vatten; H2O, men om bakterien är anaerob kan istället nitrat fungera som vätejonsmottagare, som då så småningom reduceras vidare till kvävgas. Andra vätejonsmottagare vid syrebrist är sulfat (som då blir till svavelväte). Nu, när bakterien brutit loss kolvätet ifrån den stora organiska molekylen finns det kväve o fosfor kvar av den stora organiska födomolekylen. Bakterien vill ha en del av detta också, för att kunna bygga upp nya proteiner, enzymer, cellväggar, dna etc...MEN maten innehåller nästan alltid MER fosfor o kväve än vad bakterien behöver/tar upp ifrån den organiska molekylen, och därför blir det över en del kväve o fosfor. Så den kväve o fosfor som ej utnyttjas av bakterien när bakterien käkat upp så mkt den kan o vill av den organiska molekylen, blir kvar som ammonium(se ovan, deaminering) respektive fosfat, som alltså släpps fritt ut i vattnet. Detta nu fria nitrat o fosfat-tillskott till vattnet, kan åter konsumeras av bakterier. Bakterier behöver alltså INTE bara få sitt kväve o fosfor i organisk form utan kan även ta oorganisk kväve o fosfor(dvs nitrat o fosfat) direkt från vattnet. Detta är unikt för bakterier att kunna konsumera både organiskt och oorganiskt kväve och fosfor. Grundregeln annars inom biologin är att växter(o alger) kan bara tillgodogöra sig oorganiskt kväve o fosfor (dvs nitrat o fosfat), och djur kan bara tillgodogöra sig organiskt kväve o fosfor. Skall då växter dra nytta av organiskt kväve o fosfor krävs först bakterier som enligt ovan tuggar i sig den organiska födan och avger alltså överskottet av N o P som nitrat o fosfat, som därefter växten kan konsumera.

Jag skulle vilja bara av ett pedagogiskt skäl förklara för de som ej vet, att termen "bryta ner" kan va en smula förvirrande. Det som mer exakt sker när en bakterie skall ge sig på dött organiskt material såsom dedtritus osv, dvs mat åt bakterien är: Den heterotrofa bakterien livnär sig på organisk föda, dvs mat som innehåller kol, kväve o fosfor inbakat i stora organiska molekyler. Bakterien vill först o främst ha tag på kolväteinnehållet i den stora organisk molekylen, och för att göra det så måste bakterien lösgöra, bryta loss de andra kväve o fosforföreningarna så det blir bara rent kolväte kvar. Denna process kallas för deaminering, och resultatet blir ett rent kolväte som sedan bakterien använder till sin sk cellandning. Cellandningen behöver alltså kolväte som bränsle. Kolvätet går nu in i cellandningen och oxideras, förbränns, till koldioxid. Under denna förbränning, oxidation, frigörs energi. Denna energi som då frigörs binds upp i form av bildade ATP-molekyler. Dessa ATP molekyler kan ses som snabba batterier som sedan cellen snabbt kan mobilisera energin ur när den behöver det för olika kemiska processer. För att kolvätet skall kunna oxideras till koldioxid o därmed frigöra sitt energiinnehåll, krävs en molekyl som tar hand om de vätejoner som behöver frigöras ifrån kolvätet. Om bakterien är aerob är denna vätejonsmottagare syrgas, som då blir till vatten; H2O, men om bakterien är anaerob kan istället nitrat fungera som vätejonsmottagare, som då så småningom reduceras vidare till kvävgas. Andra vätejonsmottagare vid syrebrist är sulfat (som då blir till svavelväte). Nu, när bakterien brutit loss kolvätet ifrån den stora organiska molekylen finns det kväve o fosfor kvar av den stora organiska födomolekylen. Bakterien vill ha en del av detta också, för att kunna bygga upp nya proteiner, enzymer, cellväggar, dna etc...MEN maten innehåller nästan alltid MER fosfor o kväve än vad bakterien behöver/tar upp ifrån den organiska molekylen, och därför blir det över en del kväve o fosfor. Så den kväve o fosfor som ej utnyttjas av bakterien när bakterien käkat upp så mkt den kan o vill av den organiska molekylen, blir kvar som ammonium(se ovan, deaminering) respektive fosfat, som alltså släpps fritt ut i vattnet. Detta nu fria nitrat o fosfat-tillskott till vattnet, kan åter konsumeras av bakterier. Bakterier behöver alltså INTE bara få sitt kväve o fosfor i organisk form utan kan även ta oorganisk kväve o fosfor(dvs nitrat o fosfat) direkt från vattnet. Detta är unikt för bakterier att kunna konsumera både organiskt och oorganiskt kväve och fosfor. Grundregeln annars inom biologin är att växter(o alger) kan bara tillgodogöra sig oorganiskt kväve o fosfor (dvs nitrat o fosfat), och djur kan bara tillgodogöra sig organiskt kväve o fosfor. Skall då växter dra nytta av organiskt kväve o fosfor krävs först bakterier som enligt ovan tuggar i sig den organiska födan och avger alltså överskottet av N o P som nitrat o fosfat, som därefter växten kan konsumera.

Intressant. Håller med. Så skulle det mkt väl kunna fungera, i alla fall teoretiskt. Frågan blir ju lite, vad väljer bakterierna när tillgång på både dött organiskt material (dvs långsamma kolkällor o kväve o fosfor i en enda substans) finns samt snabba kolkällor i vattenkolumnen samt där nitrat o fosfat. Din modell skulle ju isåfall förklara varför det ibland tar tid för den snabba, tillförda , kolkällan att få bakterier att börja prioritera nitrat o fosfat som finns fritt i vattnet. Tillräckligt mkt av dedtritus o dött organiskt material måste först käkas upp sv heteretroferna innan dom går på den snabba kolkällan vi tillsatt inkl nitrat fosfat i vattenkolumnen. Ja, onekligen en intressant tanke:-)

Jo men jag menade OM vi påskyndar det dvs vi ger dom snabba kolkällor. Varför verkar det gå långsamt trots att dom får snabba kolkällor??

Jag blir således mer o mer förvissad om att vår inomhusluft är en betydligt större faktor än i alla fall jag trott som orsak till låga pH värden. Nästan alla hem ligger med lite folk i huset på ett pco2 mellan 700-900ppm faktiskt! Kansle över 1000 i många lägenheter osv..? Jag har ju i ett mkt välventilerat hus redan med bara en vuxen o ett barn som ej rör sig så mkt ett pco2 på nästan 700ppm framåt kvällen! Och i o med att jämnviktsphvärdet vid tex CO2 på 800 ppm ligger på 7.9!!!...dvs om man har ett co2 på 800 ppm i huset så kommer PH värdet i ett akvarium som är i komplett jämnvikt med luften inte få högre pH än 7.9! Då har vi bara två sätt att höja pH: CO2 tvätt av skummarluft eller ta luft utifrån till skummaren (samt förlita oss på fotosyntesen i karet som kommer igång under dan). Detta gör mig än mer övertygad att med dagens höga co2 halter inomhus att co2 tvätt med sodalime är en av de bättre "metoderna" på länge. Få akvarister mäter pH samt co2 i luft, o ännu färre loggar. Tror det är därför "vi "..eller i alla fall jag, inte ritkigt uppmärksammat detta innan. Med mätning kommer förståelse.

Man skall komma ihåg attCo2-svaret är blixtsnabbt hos alla levande celler. Det räcker att en mängd bakterier ökar sin metabolism så sker på sekunden en ökad co2 produktion. Tex om man höjer tempen i karet ett par grader kan jag tänka mig att såväl fiskar som bakterier ökar sin metabolism o därmed bildas direkt med co2. Det tar dock ett tag innan det märks i luften för karet skall ju hinna andas ut detta o den jämvikten är mer trög samt förutsätter att vattnet har mer co2 än jämnviktsläget vill osv. Men poängen oavsett, co2 produktion sker på sekunden. Ni nu som loggar co2 kommer se att det räcker att de människorna du har i rummet börjar röra lite mer på sig, en minut senare ser du det på co2 loggen direkt:-)! Detta med att ett kar kan avge Co2 till rummet och ej tvärtom är ju ingen nyhet och beror ju på att vi isåfall har ett överskott på CO2 i karet .(Råder åtminstone på natten och fm). Ett enkelt sätt att veta karets co2 halt o därmed avgöra om karet avger co2 eller tar upp co2 från luften är att relatera karets pH till kh värdet. Vid ett givet kh så har man vid fullständig jämnvikt med luftens co2 ett givet pH värde. Exempel då: vi räknar med en inomhusluft på 600ppm co2. (Lågt räknat). Om vi har ett kh på 8 så skall ett vatten i den inomhusmiljön vid total jämnvikt ha ett pH på 8.03. Jag har då räknat med att samma vatten vid jämvikt med luft som innehåller 400ppm CO2 (utomhusluft) har ett pH på 8.2. En höjning av co2(g) med 1.5 ggr ger en ökning av H jonerna (efter ny jämnvikt) med 1.5ggr. Lg 1.5=0.17 8.2-0.17=8.03 så: om ditt pH är under 8.03 (vid ett pco2 inomhus på 600ppm samt kh cirka 8) så har du inte jämnvikt med luftens CO2 utan mer CO2 i vattnet och karet kommer därmed avge CO2 till rummet. Om du har ett pH på 8.03 sker ingen co2- transport, då har du jämnvikt. Har du ett pH över 8.03 har du lägre CO2 halt i vattnet än jämnvikten vill(kan bara bero på fotosyntes eller att du tagit utomhusluft till skummaren eller co2-tvätt), och karet drar då ner Co2 från rummet ner i vattnet.

Ok. Bra att veta att denitrifikanterna (nytt ord;-)), är snabba bara dom har det dom behöver. Men varför tar det då inte sällan ganska lång tid för kolkällan att fungera?..trots att N,P och C finns?...

Intressant:-) det jag märkte när jag bytte vatten med AF pribiotoc var en kraftig sänkning av ORP. Det tror jag beror på innehållet av organiska ämnen i saltet. Således är det kanske inte uteslutet att vattenbytet med detta salt lett till ökad bakteriell aktivitet och därmed ökad produktion av CO2 i karet. Märkte du en sänkning av pH också i karet?(särskilt nattetid)?

har själv haft en deltec 600 som man alltså hänger utanpå o funkade jättebra:-). Sålde min för precis 1000kr. har du möjlighet till sump? om inte samt om du inte vill ta plats inne i karet kan ett vanligt ytterfilter funka. I första hand skulle jag isåfall låta det vara biologiskt med endast ett mekaniskt förfilter. Då behöver du i princip bara sköta det mekaniska förfiltret. då handlar det mest om att hitta ett bra media i filtret. I en situation när man inte har sump så är detta en möjlighet många saltvattensakvarister glömmer av. tex kan man fylla den med siporax.

fantastiskt!! så snabbt du fick din!. Var beställde du ifrån? Pris? Köpte du en extra utomhusstation eller extra inomhus? Återkom med mätvärden:-)

så här: Kalcium o karbonater måste du tillsätta, antingen mha Balling (balling classic) eller en kalkreaktor (eller i vissa fall kalkvatten). MEN, resten, dvs spårelement, kan du strunta i särskilt om du byter vatten då o då. Dessa ämnen förbrukas mkt mkt långsamt, vissa inte alls, och det är mkt vanligare med överdoseringar när det gäller spårelement. Om du kör med en sk Balling classic som är det enklaste receptet som tillför kalcium, karbonater och magnesium så räcker det. Sen skickar du in nån gång då o då ett stickprov till tritonlab, och endast om ngt spårelement då skevar iväg betydande, tillsätter du det punktvis. Byter du dessutom lite vatten då o då med ett kvalitetssalt kommer du märka att med denna regim kommer du inte få brist på ngt i första taget , förutom jod. Vad gäller jod då kan du avvakta även där med tillsatser trots det tycker jag, men efter ett tag kan du kanske tillsätta just det specifikt(kaliumjodid).

Det var enligt mig inget bra råd du fick. Det finns en myt(mindre vanligt idag) att saltvattensakvarium skulle skilja sig ifrån sötvatten i nyttan av klassiska filter av alla de slag. Med tanke på den vattenkvalitet som krävs i ett saltvattensakvarium är biologisk filtrering grunden, och enligt mig grunden för all akvaristik. Biologiska filter ger stabilitet när dom väl kickat igång, kräver mkt lite underhåll, samt är billiga o sköter sig själva. Kanske viss förenkling men ungefär så. Allt som är yta och som därmed bakterier kan växa på, är ett sorts biologiskt filter. Inredningsmaterialet, dvs levande sten, är därmed ett biologiskt filter, MEN, det räcker sällan. Vill du ha lite mer fisk o belasta en del, vilket i stort sett alla akvarium är behäftade med, krävs ngt mer än bara levande sten. Om du inte har en sump, skulle jag behålla biofiltret och låta det vara ett sådant. Sen är sand i karet bra, det utgör en stor yta för bakterier. Till detta behövs oftast också en proteinskummare som liksom avlastar de biologiska filtrena genom att avlägsna en del organiskt material innan dessa går in i olika nedbrytningsprocesser.

Rätt!!!...sorry om jag skrivit så, kan jag ha gjort men isåfall slarvfel. Ber om ursäkt isåfall. Jag tom föreläser om detta ju...att klorofyll innehåller Mg!! Tusen tack för rättelsen:-)

som jag förstått det så är icp-oes ej optimal för alla parametrar, ej ens alla de som de fakto testas med denna metod av triton. Är rätt säker på att det är en kostnadsfråga, och kanske inte info dom själva går ut med vilka ämnen som är sårbara för metoden. Läste bara häromdan om lite andra metoder o vilket ämne som var mest lämpat för respektive metod. jag är dock inte tillräckligt insatt i den testkemin för att kunna värdera detta. jag fick tillbaka två icp-oes test för ett felköpt nitrattest. Fin gest av triton:-)

funderat på en sak Lasse..vet också att denitrifiktionsbakterier växer till långsamt, men vet du varför dom gör det?..om vi nu säger att vi har syrefattiga zooner, kol finns, nitrat finns osv..trots detta så går det ju långsamt. varför??

låter klokt, och du kan va säker på att du får bra kemikalier av Stig. Han har koll:-)

jag tycker fortfarande att ditt kar exemplifierar vad som händer när vi följer företags doseringsrekommendationer. Vi får för mkt av det mesta. I ditt fall ser jag inte att du behöver tillsätta ngt mer än möjligen jod. Jag tillsätter själv endast jod selektivt o inte ett enda spårelement mer än det, och har inte haft brist på nåt i 14 mätningar över 1.5 år. Jag tjatar ofta om detta, jag vet, men det ÄR så vanligt med att vi tillsätter för mkt o får dessa svar från triton. Mitt förslag är att du upphör med alla tillsatser(kör en balling classic med tillägg av Mg(inga spårelement), med tex Stigs utmärkta recept) o styr sen tillsatserna i framtiden utifrån labsvar..det är ju det vi skall ha våra labsvar till i den bästa av världar:-) jag tror du kommer märka att du i princip endast kommer få brist på jod, som du enkelt tillsätter selektivt för ingen kostnad alls nästan.

oki Lasse:-)

För att få ett hum om min CO2-mätares exakthet vädrade jag precis igenom hela huset med samtliga dörrar öppna i 30 min o köksfläkten på max...401 ppm. Ser lovande ut för CO2-apparaten:-)

Tid vet ej, det varierar nog en del beroende på temp, aktivitet, metabolism osv...men mängden mat som behålls eller hur mkt som åter kommer ut som avfall till vattnet har jag sett siffror på, att fisken behåller cirka 30 procent av födan(men unga fiskar behåller lite mer), resten blir avfall. Mat innehåller ganska typiskt 45% protein(tex ocean nutrition formula 1,2), och protein innehåller 16%kväve, så om vi tex matar med 100 gram i månaden (som jag gör tex) så tillförs 11,2 gram Kväve per månad till vattnet, som filter, skummare, bakterier, alger osv skall ta hand om. I mitt system på 700 l blir det en tillförsel per månad med 16mgN/l, eller i nitrat cirka 70ppm Nitrat per månad. Så länge mitt nitrat då ej stiger vet jag att mina biologiska filter tar hand om 70 ppm nitrat per månad. Men tiden vet jag ej.

Japp det kan man. Denna mätare kan skicka dig ett mail när olika gränsvärden överstigs. Du ställer själv in gränsvärdet:-)

Här ser msn hur städerskorna kom in o huset kl 11:45:-) co2 mätning via telefon är ett bra inbrottslarm:-)

Jag har bara köpt "halvbilligt" på Dräger men dey finns billigare om man letar:-) tror inte det finns en nackdel i sig att oh varierar lite, det gör den ju i naturen osv:-) dvs magnetventil osv låter i mina öron lite overkill. Jag har å andra sidan lågt jämnt så jag behöver köra med den 24/7. Då pendlar mitt pH mellan 7.95-8.12 om KH ligger runt 7.7.