Gå till innehåll

-=Mr_B=-

Medlem
  • Antal inlägg

    2 699
  • Gick med

  • Senaste besök

Inlägg postat av -=Mr_B=-

  1. Rätt med max 25 volt över en CAT4101, men jag måste rätta lite (inge illa menat Björn) angående strömmen, CAT4101 klarar upp till 1A (styrs av ett motstånd som löds in för varje enskild CAT), de kan sen parallellkopplas för att få högre strömmar, se : http://www.onsemi.com/PowerSolutions/product.do?id=CAT4101
    Jag har inte störtdykt i specifikationerna, men du tar upp en intressant lösning. Parallellkoppling ger ju dubblering av mA, förutsatt samma styrsignal in. Helt plötsligt är det "ganska" framtidssäkert.
    **Såg nu varför du skrivit 700mA Björn, du tittar på CAT 4104, inte 4101...sorry
    Jag förutsatte att ni visste vad ni snackade om, och slog upp det chip ni valt. Vid en snabb påsyn ser det ut som om 4104 ger 4x700mA, och 4101 ger 1x1000mA, men jag synade nyss chipet närmare, och det ser ut att vara 700mA totalt, vilket gör att jag är mer fundersam till varför ni valt det chipet... Och sen börjar jag fundera på om det inte är ditt fel, och att det är en felknappning bara. Petnym har listat 4101 i sin "shoppinglista". Och helt plötsligt känns det som om vi trampar luft, så att säga.
    Ni har inte funderat på att kika på led-kontroll/drivare som driver LED-slingorna med en extern mosfet istället för en LED-drivare med integrerad MOSFET (som CAT4101)?
    Fler delar, mer komplext, högre kostnad, och mer som kan gå sönder. Och helst ska det vara idiotsäkert med, så att jag kan handskas med det.

    B!

  2. Kunde det inte vara läge för en tråd "revelektronik för dummies" där begrepp som CAT4104 och annat förklaras. Jag har börjat ana att CAT4104 står för något som vi vanliga dödliga brukar kalla driver. Om jag förstått rätt Janne så är beskriver din layout en liten manick där man med lämplig matning kan få ut 16 drivrar som klarar ca 20 - 25 watt (och 700 mA konstant ström) och var och en av dessa sexton kan dimmas individuellt. Vad som då skulle behövas för oss GHL:are är ett lämpligt spänningsaggregat, ett översättningskort mellan 1-10 V och er styrningstandard och sedan skulle man vips ha ett litet paket som klarade exempelvis 16 gånger 6 st 3 watt Cree i serie, varje 6 grupp individuellt möjlig att dimma eller 16 st 2 gånger 10 watt i serie av de kinachipp som max tar 1000 mA. är det rätt uppfattat? Kan man trimma CAT4104 till att lämna 900 mA också och klara 20 v FV?
    Max 25v, men tyvärr även max 700mA. CAT4104 är i lekmans termer just "drivern". För att få högre max mA behöver man välja ett annat chip. (Det finns i dagsläget inget chip med högre kapacitet från ON Semiconductor. Modulära byggen, så att det går att byta "drivern" för framtida uppgraderingar? Kostnadsfråga. Det skulle gå att bygga på CAT4101 men då går det åt 4x så många "driver" chip. Och då är det en mycket mer komplex design, för att få 1A istället för 700mA, och återigen en kostnadsfråga.)

    B!

  3. Jag kanske har fel, men det känns som om vi pratar om två olika problem. Det ena är det blyfria tennets höga smältpunkt. Det andra är oxid. Flussmedel hjälper med värmeöverföringen, om man inte har för vana att sätta en droppe tenn på lödkolvens spets, men dess primära funktion är att ta bort oxiden, vilket alltså är det andra problemet. Rätt lösning på det första problemet är teknik, och rätt utrustning. Sen hjälper det så klart inte att det som ska lödas av nödvändighet är utformat så att det leder bort värmen fort...

    B!

  4. Tennet de förtennat med är antagligen vanligt blyfritt, och kräver högre temp för att smälta än 'vanligt' lödtenn. Högre värme, och ett tenn med mycket bly i är ett sätt att få det mer lättarbetat. Det finns även specialtenn just för att använda till sådant här, fast exakt vad det heter, eller var man får tag på det, vet jag inte. Det blandar sig med ytskiktet på det blyfria och sänker drastiskt smältpunkten. Extra flussmedel borde bara hjälpa mot oxid som hindrar tennet från att flyta ut på ytan, fast iom att det är flytande hjälper det kanske till med värmetillförseln. I så fall borde grundskoletipset med en liten droppe lödtenn på spetsen fungera lika bra.

    B!

  5. Jag tror också det finns fler som är intresserade av detta.
    Säkert. Det har ju varit massor av intresse i olika trådar. Jag känner mig som en eventuell spekulant. Och inte har jag bråttom i heller.
    Jag tror personligen att man får störst flexibilitet med 1-10 V styrning som sedan av drivarkortet görs om till en PWM signal.
    Jag tror man får störst flexibilitet om man har en analog ställbar 0-5, 1-5, 0-10, 1-10 ingång, och en möjlighet att hoppa över det analoga till PWM steget, och gå direkt på en PWM standard, så man kan använda alla möjliga olika styrenheter.

    B!

  6. Jag vet inte hur alla andra svavelbaserade nitratfilter är, men mitt Aquacare ADN-75 lämnar inte ifrån sig speciellt mycket skräp. Det sitter en kulventil permanent monterad som utlopp på filtret, och den är som ny invändigt. Med andra ord, jag ser inga problem med att driva filtret på ett avstick från returpumpen. Det gjorde jag...

    B!

  7. Lär väl vara ett effektivt sätt att slita ut pumpen också...
    Det tror jag inte, varför skulle det vara det? Om något skulle det minska slitaget på returpumpen, om du driver reaktorn med ett avstick på returen. Nu vet jag inte om jag skulle vilja påstå att det skulle göra någon betydande skillnad, men att det skulle försämra livslängden ser jag som orimligt. Om du kör en pump med bara reaktorn som flödesväg, och blockerar hela flödet, visst, men det har det inte varit tal om. Det handlar bara om att tvinga vattnet att välja en väg av (minst) två.

    B!

  8. Jag har aldrig testat att köra en kulventil med så lågt flöde, men jag misstänker att det kan vara svårt att ställa in rätt flöde och framför allt hålla rätt flöde över tid. Det är nog lätt att ventilen växer igen med skräp och rörmaskar efter en tids drift.
    Om man sätter ventilen efter svavelfiltret, borde det inte vara så svårt att hålla den ren. Nackdelen är att man trycksätter hela nitratfiltret... Man lär hitta eventuella läckor med andra ord.

    B!

  9. Mina flänsar är inte små nu när man har dom hemma fysiskt
    Lite beroende på storlek och utformning kan det vara värt att experimentera med olika montage för fläkten. Ett "lock" (shroud) som styr luften kan göra stor skillnad. Så även skitsaker som hur nära kylflänsen ovansida shrouden ligger, om den går ned mot, och slutar mot, flänsarna inne på själva kylflänsen, eller om den fortsätter ut till kanten, osv. Den enklaste varianten är ju en plåt med hål för fläkten, som monteras kloss mot flänsens ovansida. Lätt att producera, ger oftast godtagbart resultat, men kanske inte är optimalt. Beror primärt på hur utspridda värmekällorna är, men formen på kylflänsen, samt total luftmängd flyttad spelar så klart in.
    Om du nu pysslar lite med prylar så vilka fläktar skulle du välja ?
    Utan att ha sett kylflänsen tror jag inte det spelar någon roll vad du väljer för fläkt. Till täta kylflänsar ställs det högre krav på statiskt tryck, något i stil med Delta PFB1212GHE, eller rent av PFB1212UHE. Men 64 / 66 dBA, är inte speciellt diskret... Till en "standard" kylfläns borde inte Noctua fläktarna ha några problem med att sköta jobbet, med en rimlig ljudnivå. En Noctua kräver inte 4A i startström i heller.
    min tanke är att blåsa på flänsen med fläkten ev, inte suga som maxspect OM det nu är bättre , återstår o testa.
    Det är bättre, men om det är större än marginalen för felet vid temperaturavläsningen...
    Är PWM styrning på fläktarna "bättre" än vanliga klassiska tre stifts fläktar ? Råkar ha två fläktar från noctua som har legat en längre tid nu som jag tänkte komplitera med två likadana, men dom är inte PWM vad jag vet..
    Risken finns att jag framstår som besserwisser, messershmitter, eller dyligt. En två, tre, eller fyr "sladdig" fläkt har ett par gemensamma komponenter. Svart sladd, nolla. Röd sladd, drivspänning. Gul sladd, tachometer. (varvtalssignal, pulsar en gång per varv) Blå sladd, PWM styrsignal. Den här är lite mer komplex, men för våra behov i det närmaste meningslös. Man skulle kunna driva fläktar på en konstant 12v källa, (samma som man driver fläktkontrollern på) och ansluta fläktkontrollern via de blå och gula sladdarna enbart. Fördelen är att man kan driva "hur många fläktar som helst" innan BigNG'n inte klarar av att leverera drivspänning längre, exempelvis mer en en av ovanstående Delta fläktar per kanal, men det får som sagt ses som meningslöst för våra behov här. Poängen med "PWM-Fläktar" är att de har ett eget drivsteg som tar PWM signalen från blå sladd, och styr drivspänningen (röd) med. Utan blå sladd inkopplad uppför den sig exakt som en två, eller tre sladdars fläkt.

    Jag ber om ursäkt, den sista texten misstänker jag att ingen egentligen hade behövt. Men eftersom jag finner ett visst nöje i att plåga mig själv till att skriva sådana texter blev den publicerad i alla fall. Hoppas det blev någotsånär förståeligt. Kontentan är i alla fall, betala inte extra för "PWM-fläktar", de är helt meningslösa om du inte har en styrkälla, som inte klarar av att stå för drivspänning.

    B!

    Edit

    Ah, just det. Det går inte heller att använda en PWM styrning för exempelvis dioderna som ska kylas, till att styra fläktarnas PWM på en PWM fläkt, då styrsignalen ska ligga mellan 21 & 28 kHz, och max 5.25v (low, alltså "off" i PWM signalen är max 0.8v)

    /Edit

  10. Testade nu mina fläktar vad de klarar när det gäller % fart. De startar inte innan PWM säger ca 15 % men när de är igång och frekvensen minskar så kryper de ner till ca 7-8 % innan de stannar
    Aktivera "blockage recognition" under "extended settings" så borde de hoppa igång tidigare, fast då får du ett par sekunder på fullvarv, och sen droppar den till den önskade effekten. Fast när man jobbar mot kurva, eller target temp, borde det inte vara mycket av ett problem.

    B!

  11. Borde det inte "räcka" (och vara lika noggrant) med att kalibrera i samma temp som arbetet kommer utföras i? (Med andra ord, tempen borde automatiskt vara mer eller mindre rätt, så länge förvaring sker på samma plats, alltid.)

    Det står iofs i dokumentationen att man ska kalibrera med jämna mellanrum, och tidsintervallet som anges är kortare än tiden mellan bruket av refraktometern för min del...

    B!

  12. Du har övertalat mig, blir nog en sådan lite längre fram i bygget.. Att man kan göra en egen kurva är ju klockrent..
    Den är utan vidare skitbra. Nackdelen är att man inte kan göra kurvor för olika sensorer, utan endast för fläktarna. Jag hade velat kunna styra en fläkt med 2, eller fler sensorer, och för varje sensor ange ett värde, och låta det "värsta" alternativet styra fläkten.
    Nätdelen som du har köpt finns på en del butiker så med lite tur får jag tag på ett sådant med..
    Räkna lite på det innan du shoppar bara, jag har fläktar som skulle ta livet av ett sådant nätagg. Bara som en förebyggande åtgärd, det är ju snabbt räknat.

    NZXT har jag byggt med till vänner som varit för snåla för "the real thing" och de är helt enkelt inte lika flexibla. Jag är inte nöjd, så jag kan inte rekommendera dem, men det bör sägas, de fungerar, om man arbetar sig runt deras tillkortakommanden.

    B!

  13. Jag droppar 1 droppe på glaset, fäller över plastmojen, och petar till den lite försiktigt med fingern. Det gör att den ensamma droppen täcker hela ytan utan problem. Precis som Nixon så sköljer jag refraktometern i kranvatten och torkar av den efter mätningen. Det står dock i klartext i dokumentationen att man inte får skölja den, men till det priset jag har gett för den kan jag köpa en ny, om den skulle fara illa...

    B!

  14. Har ni "problem" med transport kan jag ställa upp och köra mot (full) drivmedelsersättning. Jag vare-sig hittar, eller vet vart ni/vi ska, och jag ska inte handla något, men jag har inget bättre för mig... Träffa folk kan ju vara kul. Jag utgår i så fall från Helsingborg, och åket är en gammal risig diesel merca. Alla fönsterna är för stunden hela, och inte har jag några barnstolar. :- )

    Snacka ihopa er, och dra iväg ett PM under morgondagen i så fall.

    B!

  15. Det sitter inte något "I" pumparna vi har i karen normalt. (det kan sitta något i pumpar som hindrar torrkörning) Jag tänkte snarare på automatsäkring i steget innan, antingen i proppskåpet (osannolikt, eftersom det borde släckt hela akvariet) eller i installationen i akvarie-bänken. Det att pumparna startar när man knackar till dem är när impellern stannat i ett läge där den inte orkar igång igen. Oftast räcker det att vända stickproppen i de fallen, men jag har haft pumpar som varit så tjuriga att man måste dela, starta, och montera ihop dem under gång... Billigt skit.

    Timern. Den är ju redan död, så fram med valfritt våldsverktyg, och ta isär den. Om du faktiskt vill veta om det är miljön som orsakat felet. Annars kan det ju kvitta.

    B!

  16. 1. Timer, har en tendens till att lägga av, lite när de har lust med, tyvärr. Dyrare har oftast bättre kvalité, men digitala är inte automatiskt bättre än analoga. Det hjälper säkert inte att timern sitter i en miljö med saltvatten-stänk som följer med luften. Det är egentligen bara att öppna och titta efter. Ser det ut som om den har oxiderat är det antagligen saltet som är boven i dramat, ser den bara bränd ut... skyll det på ålder, eller otur.

    2. Jag ser inget problem med att använda urtaget. Utan jordfelsbrytare kunde du eventuellt haft en eldsvåda orsakad av kabelbrand, ett resultat av kortslutning i timern, men i dagsläget med jordfelsbrytare på huvudströmen, och avsäkrade eluttag, är risken mycket liten.

    3. Ingen aning. Automatsäkringar i installationen? Pumpar har ju alltid möjligheten att ställa sig så de inte vill starta, då hjälper det (oftast) att peta till propeller/impellern, eller att vända elkontakten i uttaget. Det känns dock som om du redan vet det, den är "lite för enkelt" så att säga.

    B!

×
×
  • Skapa Ny...