10m3+

[Lasse]

Hej Janne

Eftersom det är svårt att ge råd så har jag valt att skissera en filteranläggning som jag skulle ha som önskan vid ett liknande projekt. Skriv ut teckningen som är medskickat så kan du nog följa på den. Jag har valt en ”sump” med 4 huvudfack. Det går ju välja fler. De första tre skall vara konstruerade så att ev stora partiklar sedimenterar i det fack där strömmen vänder uppåt. Jag har konstigt nog valt att lägga denitrifikationen först. I ett recirkulerat system betyder inte ordningen något eftersom det är samma vatten som snurrar runt hela tiden. Här är det ganska bra att lägga denitrifikation först. En av orsakerna är att jag vill ha in den sedimenterade skiten i filtret så man kan använda detta som kolkälla och syrekonsument. Därför ligger insugen där den beräknade sedimentationen kommer. Vattnet pumpas in långt ner i denitrifikationsfiltret. I filtret skulle jag föredra en inre cerkulation, och en ganska kraftig sådan. Filtermaterialet bör inte var typ leca eller det du hade tänkt, lavasten. Det kommer att sätta igen ganska fort. Jag skulle välja en typ av plastringar ca 7-8 cm i diagonalen och med ekrar in mot mitten. (skall försöka få en bild av en sådan) Vattnet kommer att strömma uppåt och ut ur filtret. Det gröna skall symbolisera en 5 cm filtermadrass där en del bakteriefilm fastnar. Bör göras rent då och då, lämpligast med högtryck. Madrassen är till för att få ett litet ”lock” så att syre inte diffunderar ner direkt i tanken. Denna konstruktion har jag inte provat i praktiken men den är liksom en sammanfattning av de erfarenheter jag har sedan tidigare. Flödet – ja det får du prova dig fram till (beror egentligen på hur mycket syre du kan tillföra per tidsenhet utan att syrenivån stiger i den syrefria tanken) . Kolkälla – socker eller alkohol- kan behövas, främst i början. Senare kommer troligtvis den organiska belastningen som du suger i sedimenteringen räcka ganska lång om inte helt. Det får du prova

Utloppet skall ske i början på fack 2. Där sitter insuget till BOD/Nitrifikationsfiltret. Det skulle jag konstruera som ett rör där filtermaterialet vilar på ett raster i botten. Meningen är att det inte skall bli vattenfyllt utan fritt strömma ner och tillbaka i högra delen av fack 2. Hastigheten här skall vara hög – helst 2 gånger din cirkulation över filtret som helehet (därav de omvända pilarna och att sedimenteringspunkten ligger där den ligger. Om du kommer att ha väldigt hög belastning så kan det tänkas behövas ett likadant till som tar sitt vatten från högra kanalen fack 2 och släpper i vänstra kanalen fack 3. Sedimentrerings stället kommer då också flyttas så då får du ta och flytta det tredje insuget till förkanten, facck 3. Det gröna i fack 4 är en filtermadrass.

Detta är min drömuppställning och vi kan stoppa vid det så får ni försöka skjuta det i sank så skall jag försöka förklara vilka tankegångar som ligger bakom

Med vänlig hälsning Lasse

[Janne]

Tack Lasse,

jag försöker först minimera antalet pumpar, det är ganska stora flöden så det kostar både i inköp och drift. Jag kommer att gravitationsmata filtret med bottenavlopp och avloppsrör 110 i diametern, så max ut ur dammen är ca 14 m3/h, jag tänkte ca 10 m3/h. Jag ställer nitrifikationsfiltret uppe vid början av vattenfallet, den pumpen måste jag ha i alla fall och nitrifikationen kommer även att fortsätta i vattenfallet, där är det stora ytor av skiffer och grus. Vattnet tar jag från slutet av sumpen. Vattnet från dammen skulle jag kunna dela på till denitrifikationsfiltret och sumpen för att minska mängden till denitrifikationsfiltret eller kan jag kör 10 m3 genom det eller hur mycket tror du jag skall pumpa till denitrifikationsfiltret från sumpen? Har du inte tänkt fel med pumpen i denitrifikationsfiltret, ska inte pumpen ligga högt upp pumpa ner vttnet för att få samma riktning som det övriga vattnet och att invattnet skall gå till botten? Hur mycket skall pumpen pumpa och är den nödvändig?

/Janne

[Janne]

Var det sånt här media du menade:

http://www.anoxkaldnes.com/Sve/c1prodc1/mbbr.htm

Nexus använder K1 i deras dammfilter och där använder man processen Kaldnes Moving Bed™ som även används i industrin för rening. Mediat flyter och sen rör man om med luftbubblor och då tillsätter man även syre. Det kanske kan vara något också, de påstår att man bryter ned 250 gram högproteinfoder om dagen med 50 liter i en Kaldnes Moving Bed™.

/Janne

[Lasse]

Var det sånt här media du menade:

http://www.anoxkaldnes.com/Sve/c1prodc1/mbbr.htm

Nexus använder K1 i deras dammfilter och där använder man processen Kaldnes Moving Bed™ som även används i industrin för rening. Mediat flyter och sen rör man om med luftbubblor och då tillsätter man även syre. Det kanske kan vara något också, de påstår att man bryter ned 250 gram högproteinfoder om dagen med 50 liter i en Kaldnes Moving Bed™.

/Janne

Enligt min erfarenhet är dessa för små när man kör "statiska" bäddar typ biotorn och denitrifikationsfilter där materialet ligger still.. De sätter väldig lätt igen. Kaldnes metoden är väldigt effektiv, jämförbar med ett biofilter men den kräver en ordentlig sidkanalsfläkt för att hålla filtermaterialet i rörelse. I kraftig rörelse så fungera de små filterkropparna bra eftersom "nötningen" av andra kroppar och luftbubblor effektivt tar bort död bakteriefilm och lämnar kvar en ung, tunn och hungrig bakteriefilm. Att köra ett biotorn med betydligt större "filterkroppar" och en kraftig "slipande" ström över är nog kostnadseffektivare för ditt projekt. Jag skall försöka få upp ett foto i morgon.

Att köra Kaldnes som syrefritt filter har stött på problem. Av förklarliga skäl kan man inte låta luft sköta omröringen normalt utan har haft stora proppellerblad eller liknande. Nackdelen är att plastmaterialet slits ner och det senaste jag hörde var att Flygt inte tillverkade dessa omrörare längre.

När jag sist ställdes för detta problem (något år sedan) så fick jag en idé som vi tyvärr aldrig provade för att smart lösa detta. Den bygger på att man sluter behållaren och lämnar en ordentlig luftkudde över filtret. Denna återcirkulerar man sedan med hjälp av en sidokanalare och kan på så sätt få en omrörning med en, efter ett kort tag syrefri luft. Utloppet sköts via ett grunt vattenlås så att eventuellt övertryck kan lämna. Detta är aldrig provat i praktiken men borde gå. (F-n tar den som patenterar detta!)

Återkommer i morgon med svar på det första inlägget

MVH Lasse

[uffe2]

Du har själv omöjliggjort att söka patent på detta !

Är något publicerat, så kan man inte patentera detta *småler*

Enligt min erfarenhet är dessa för små när man kör "statiska" bäddar typ biotorn och denitrifikationsfilter där materialet ligger still.. De sätter väldig lätt igen. Kaldnes metoden är väldigt effektiv, jämförbar med ett biofilter men den kräver en ordentlig sidkanalsfläkt för att hålla filtermaterialet i rörelse. I kraftig rörelse så fungera de små filterkropparna bra eftersom "nötningen" av andra kroppar och luftbubblor effektivt tar bort död bakteriefilm och lämnar kvar en ung, tunn och hungrig bakteriefilm. Att köra ett biotorn med betydligt större "filterkroppar" och en kraftig "slipande" ström över är nog kostnadseffektivare för ditt projekt. Jag skall försöka få upp ett foto i morgon.

Att köra Kaldnes som syrefritt filter har stött på problem. Av förklarliga skäl kan man inte låta luft sköta omröringen normalt utan har haft stora proppellerblad eller liknande. Nackdelen är att plastmaterialet slits ner och det senaste jag hörde var att Flygt inte tillverkade dessa omrörare längre.

När jag sist ställdes för detta problem (något år sedan) så fick jag en idé som vi tyvärr aldrig provade för att smart lösa detta. Den bygger på att man sluter behållaren och lämnar en ordentlig luftkudde över filtret. Denna återcirkulerar man sedan med hjälp av en sidokanalare och kan på så sätt få en omrörning med en, efter ett kort tag syrefri luft. Utloppet sköts via ett grunt vattenlås så att eventuellt övertryck kan lämna. Detta är aldrig provat i praktiken men borde gå. (F-n tar den som patenterar detta!)

Återkommer i morgon med svar på det första inlägget

MVH Lasse

[Lasse]

Du har själv omöjliggjort att söka patent på detta !

Är något publicerat, så kan man inte patentera detta *småler*

Exakt

[Janne]

Ett enkelt sätt att få omrörning utan en ordentlig sidkanalsfläkt, är att ha dem i en vortexkammare där vattnet snurrar runt och på så vis får man omrörning gratis + en luftpump för syresättning.

Okay nu är jag med, så framgången med Kaldnes metoden och biotorn är att man hela tiden tar bort gammal biofilm. Man får samma effekt som när man pumpar zeoliten i ZeoVitmetoden.

/Janne

[Lasse]

Okay nu är jag med, så framgången med Kaldnes metoden och biotorn är att man hela tiden tar bort gammal biofilm. Man får samma effekt som när man pumpar zeoliten i ZeoVitmetoden.

/Janne

Ja, det som beskrivits för mig vad gäller ZeoVitmetoden så påminner tillvägagångsättet det som man får göra när man kör dränkta biofilter för nitrifikation. Backspolning var annan till var tredje dag. Varför? Jo som jag nämnt några gånger tidigare så består bakterier i huvudsak av två huvudgrupper, heterotrofa och autotrofa. Hetertrofa är de som vi brukar kalla nedbrytare och deras kolkälla är organisk kol i form av dött organiskt material eller om vi exempelvis råkar hälla groggen i karet . Autotrofa utnyttjar exempelvis oorganiskt kol och skapar liv, organiskt liv (sig själva). Nitrifierarna tillhör den autotrofa gruppen. De flesta andra syrekrävande bakterier tillhör den heterotrofa gruppen. De syrekrävande heterotroferna kräver för att må bra och hålla sin snabba förökningstakt (fördubbling på ca 15 min), syre, plats att sitta på, ständig ström av mat (fosfor, kväve och organiskt material) samt organiskt kol. Nitrifierarna behöver syre, plats att sitta på, ständig ström av mat (fosfor och kväve för tillväxt samt ammonium och nitrit för att få energin) samt oorganiskt kol (karbonater). Finns alla dessa förutsättningar - vilket brukar vara fallet i ett akvarium, dammsystem eller fiskodling så kommer de heterotrofa bakterierna ta över och med tiden tränga bort nitrifierarna. Varför, jo de fördubblar sin poppulation på under halvtimmen, nitrifierarnas fördubblingstid är över 13 timmar. Dessutom är döda nitrifierare organiskt material och alltså mat för nedbrytarna. Den enda parametern av de ovanstående (om allt annat är optimalt) som med automatik blir begränsande förr eller senare blir platsen att sitta på. Nedbrytarnas snabba tillväxt konkurrerar helt enkel ut nitrifierarna. Om man backspolar ett dränkt biofilter så får man bort det organiska materialet (bland annat den döda bakteriefilmen) och breder ny plats för nitrifierarna att tillväxa. Jag har hundratals gånger mätt nitrifieringsgraden i ett dränkt biofilter, sett att den gått ner til 10%, backspolat - några timmar senare 90-98 % nitrifiering som sedan under tid (beroende på organisk belastning, BOD i reningssammanhang) sakta sjunker ner mot de 10% igen. Ny backspolning och bra nitrifiering igen.

Kaldness och Biotorn (droppfilter) med kraftig återrecirkulering, löser detta problem genom en konstant "backspolning". Om du går tillbaks till mitt ursprungsförslag så ser du att jag nämnde ett eventuellt andra biotorn. Detta var för att man kan råka ut för att den organiska belastningen är så stor att man måste minska den först (minska BOD (Biological Oxygen Demand)) för att sedan köra nitrifikationen i ett separat steg. Det går inte att utesluta om du kör en denitrifikation eftersom den skapar en hel del löst BOD men troligtvis behövs det inte, Orsaken till min placering av insug till denitrifikationen i fack 2 och 3 var ju som du nu kanske förstår för att utnyttja den sedimenterade organiska materialet som till största del består av död biofilm från Biotornet.

Du kanske också av ovanstående förstår lite av min tvekan för vodka/socker och zeovitmetoderna eftersom metoderna i sig innebär att man ökar på den organiska belastningen (BOD) för att gynna den typen av bakterier. Nitrifierarna kan lätt slås ut och hur backspolar man ett kar där filtermediet i princip är LS?

Det finns förutom skapandet av en tunn, aktiv och ung biofilmen ytterligare en fördel med biotorn och Kaldnes och det är optimal syresättning.

Slutligen, väljer du Kaldnes i en eller annan tappning skal du använda de små kaldneskropparna - väljer du ett "statiskt" biotorn så är det betydligt större filterkroppar du skall använd. Biobollar har faktiskt nästan för små hål för att fungera bra i ett hårt belastat biotorn, hålen växer igen och ytan blir därför inte syresatt och därmed värdelös för nitrifikation.

Du kommer också att få ett nytt problem som du inte har upplevt i saltvatten. Du måste ha KH över fyra för att få en bra nitrifikation och nitrifierarna konsumerar stora mängder karbonat. I en fiskodling la vi i 25 kg buffring per dag för att hålla nitrifierarna med karbonater (vi matade med upp till 100 kg/dag också)

Vattnet från dammen skulle jag kunna dela på till denitrifikationsfiltret och sumpen för att minska mängden till denitrifikationsfiltret eller kan jag kör 10 m3 genom det eller hur mycket tror du jag skall pumpa till denitrifikationsfiltret från sumpen? Har du inte tänkt fel med pumpen i denitrifikationsfiltret, ska inte pumpen ligga högt upp pumpa ner vttnet för att få samma riktning som det övriga vattnet och att invattnet skall gå till botten? Hur mycket skall pumpen pumpa och är den nödvändig?

Hur mycket du kan köra i denitrifikationsfiltret beror lite på storlek, belastning och om du går på med en extern kolkälla (eg vodka, socker el. dyl) Interncirkulationen skall vara så kraftig (i förhållande till flöde att inkommande blandas snabbt. Det är bra att ha inkommande i botten, ja. Jag har placerat pumpen i botten (du kan lika gärna ha den utanför men suga från botten) för det känns mer naturligt med tanke på att den skall skicka upp den bakteriefilm strömmen slipat av igen och ge organiskt material till den aktiva filmen. Du kan också via en bypass skicka ut överskottet av organisk material (ta de till blomsterrabbatten eller komposten) när du behöver. Ja jag tror att en intern cirk är bra om du skall ta ut optimalt/”storlek” av ditt filter.

Jag glömde ta bild av filtermaterial idag - får försöka komma ihåg i morgon:död:

Mvh Lasse

[Janne]

Hej, här kommer lite sommarbilder i höstrusket. Jag fick äntligen vatten i dammen i år, men ej några fiskar, men det kommer nästa år och så här ser den ut.

/Janne

[salar]

Snyggt jobbat Janne,va blir det för fisk i dammen?Inga nya bilder på burken.MVH Patrik

[Janne]

Det blir Koikarpar till nästa år. Jag har ett stenröse till akvarie för tillfället, var ute på Triton idag och köpte lite LS. Min sten är mer än 10 år så det var dags att ympa in lite ny.

/Janne

[Hultis]

tjusig damm! och gröna fingrar verkar det inte saknas här heller fina kombinationer med lönnarna i olika etager (stavning?) vacker trädgård över huvudtaget, många timmars arbete där

[fiend]

Riktigt tjusigt!!

[adddo]

Fantastiskt Janne!

[Janne]

Tack alla, ja dat är idag 10 olika soters japanska dvärglönnar, men även många andra japanska växter. Tanken är att runt dammen ska det vara lite japan-inspirerat så det kommer även mera barrträd som de har mycket av i sina trädgårdar.

/Janne