Fick idag lära mig något intressant om en av våra kära havsinnevånare. Sjöpungar har när de lever i sitt frilevande stadium en hjärna (eller något åt det hållet). Men när de fäster på ett underlag så behöver de inte längre sin "hjärnan" utan bryter helt enkelt ned den och tillgodogör sig näringen. Ganska egendomligt, tycker jag...

Deras larver liknar ett litet grodyngel och har en nervknut i huvudet, en ryggmärg och en ryggsträng. De är ryggradsdjurens närmsta släktingar, men i vuxet tillstånd tillbakabildas organ onödiga för det vuxna levnadssättet. Väldigt skoj! Det finns vissa liknande fall av utveckling hos andra organismer som visar att en möjlighet är att ryggradsdjuren uppkommit ur gemensamma förfäder (till oss och sjöpungarna) som utvecklade ett levnadssätt där larvstadiet tog över och blev det vuxna levnadssättet.

Det vore skoj att höra hur en kreationist skulle hantera detta...

Kan de påstå att dinosaurierna hade så stora tänder för att de åt frukt i edens lustgård fixar de nog det här också.

Kan de påstå att dinosaurierna hade så stora tänder för att de åt frukt i edens lustgård fixar de nog det här också.

Haha! Sjöpungarna kanske de kan förklara med att skaparen just den dagen hade gett sig ut på en "LSD trip". Men så kanske man inte får skriva....