Gå till innehåll

Detaljerade studier om kalkreaktorer


uffe2

Rekommenderade inlägg

Nej det känns inte helt rätt med min reaktor som du säger Janne. Jag har haft en lite dialog med G.alexander före jul och han tycker den funkar bra men några andra får inte reaktorn att räcka till ett kar i min storlek fullt med stenkoraller.

Jag har kört på så lågt ph ett tag men kanske ska prova en längre stund och se vad som händer.

Ska prova att byta gas och se om det hjälper, ibland är den förorenad.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Hmmmm, det var två helt olika inlägg som inte har något med varandra att göra,

så förlåt om detta missuppfattades.

Inlägg nr 18, var bara en allmän fråga och inte riktad till någon speciell person

och syftet var att försöka hitta skillnader (teoretiskt) mellan en AC och Schuran reaktor's interna cirkulation.

Du vet rent praktiskt skillnaderna mellan dessa både reaktorer

och du verkar föredra Schuran och det har jag ALL respekt för,

men jag vill gärna förstå var dessa skillnader faktiskt består av.

Detta för att jag ska kunna bestäma mig för vilken modell

(AC alt Schuran) jag ska bygga eller om jag ska köpa en Schuran.

AC är ju lättare att bygga, men lite sämre enligt många.....

På ditt inlägg nr 17, så svarade jag med inlägg nr 19.

När jag skrev och postade nr 18, så hade jag inte läst ditt inlägg nr 17

Igen BroderIsak: Sorry, om du tog illa upp, men det var aldrig min avsikt

Har jag sagt nåt om hur en reaktor funkar kanske? Jag sa bara att impellern gick på min AC. Jag visste innan jag skickade svaret att du skulle fråge sätta det..Men skit samma. Jag vet att min funkar och att din inte gör det!!!!!!!
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Här har jag jobbat med att försöka se skillnader på flödet av ut(in)-vattnet mellan en AC 2 och en Schuran 1.

I utvattnet så kan ev CO2 slinka ut,

som gör att man får sämre verkningsgrad av CO2.

Schuran påstår att deras verkningsgrad på CO2, är att ett kg CO2 förbrukar ett kilo kalksubstrat.

/Uffe

PS

Jag upptäckte en klar skillnad för den interna cirkulationen och det är att AC2's "övre rör" är klart tunnare än övriga rör.

Detta gör att man får ett något högre tryck i den vänstra kammaren än den högra kammaren på AC-2.

På Schuran 1 så är dom interna cirkulationsrören lika grova och är lite grövre än AC2,

men det kan bero på att AC-2 har en mindre pump.

Schuran 1 har en Eheim 1250 (1200l/h)

AC 2 har en Eheim 1248 (600l/h)

post-1344-14468912395185_thumb.jpg

post-1344-1446891239539_thumb.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jag upptäckte en klar skillnad för den interna cirkulationen och det är att AC2's "övre rör" är klart tunnare än övriga rör. Detta gör att man får ett något högre tryck i den vänstra kammaren än den högra kammaren på AC-2.

Jag tror inte du får upp något tryck, men däremot så finns det även en ventil på det tunnare röret och det är för att man skall kunna justera flödet på cirkulationen så att små grannulatbitar inte skall flyga iväg och hamna i pumpen. Det kallas väl för fluid bed, vet ej det svenska namnet.

/Janne

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Ja, det har du rätt i !

Det är bra att kunna reglera vattenflödet, så att granulat-bitarna precis "flyter"

Om man använder lite större och tyngre granulat-bitar

så kan det vara svårt att få dom att "flyta" med ett sådant smalt övre rör som AC-2 använder.

AC har väl gjort reaktorn främst för att passa deras granulat.

Sedan håller jag med om övertrycket i vänstra kammaren blir relativt litet (max typ 0,05 bar = 50 cm vattenpelare).

Däremot, så lästa jag en artikel om CO2 förmåga att lösa sig med vatten ökar dramatiskt med ökat tryck.

Om jag minns rätt så kunde små tryckökningar på typ delar av ett bar öka CO2-upptagningen med flera hundra procent. PH-värdet lär ju sjunka i samma takt som CO2 tas upp av vattnet.

Ska kolla mera om detta.....

Jag tror inte du får upp något tryck, men däremot så finns det även en ventil på det tunnare röret och det är för att man skall kunna justera flödet på cirkulationen så att små grannulatbitar inte skall flyga iväg och hamna i pumpen. Det kallas väl för fluid bed, vet ej det svenska namnet.

/Janne

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Först trodde jag också som Janne, att CO2-returen i Schuran var unikt,

men sedan ändrade jag mig.

Vad jag förstår så är den enda skillnaden mellan dessa två bilder

är att i Schuran, så får man in mindre CO2-bubblor i pumpen.

Detta anser jag inte påverkar funktionalliteten för att skapa Calsium.

Ev. kan det ha en påverkan av pumpen livslängd.

Jag skulle undvika att få löst/olöst gas i pumpen. På sugsidan sänks trycket och gasutskiljning uppkommer p g a att en vätskas förmåga att lösa gas avtar med minskande tryck (och med ökande temperatur).

Citat ur Pumphandboken: "Den pumpade vätskan kan även innehålla olöst gas (oftast luft). Den olösta gasen påverkar kraftigt pumpens prestanda. Såväl uppfordringshöjd som verkningsgrad försämras avsevärt med ökande gasinnehåll.

Som framgår av figur 3.168 blir den ursprungliga stabila Q-H kurvan labil under inverkan av den olösta luften. Vid den inritade systemkurvan erhålles vid en viss lufthalt två alternativa skärningspunkter med risk för instabila driftsförhållanden.

Under vissa omständigheter kan luften ansamlas i pumphjulet, vilket leder till att pumpen upphör att fungera. Risken för luftansamling ökar vid flöden som är mindre än konstruktionsflödet. En lufthalt av 2-4 volymprocent mätt vid pumpens sugstuts är normalt möjligt att pumpa utan andra komplikationer än försämrad verkningsgrad."

Anm: I detta fall skall luft läsas som koldioxid.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Var hittar du figur 3.168 ?

Pumpar som används för vanligt "kranvatten",

har ofta ett stort sug på in-vattnet och tryck på ut-vattnet på pumpen.

Det är inte ovanligt att man har tryckhöjningar på många bar (1 bar=10 meters tryckhöjd)

Utsätts luftbubblor i vatten för ett undertryck, så ökar självklart deras storlek.

P (tryck)*V (volym) = konstant (tagen ifrån Ideala gaslagen då pV=nRT)

Ökar trycket med 4 gånger, så minskar gasens volym med 75%.

Skulle det vara 10 % luft i infödet (vid 1 bar) och man har ett sug på 0,8 bar i pumpen (ex. orsakade av förluster i långa smala rör), så innebär att 50% av inflödet till pumpen är luft. (trycket minskar från 1 bar till 0,2 bar dvs en faktor 5)

Detta försämrar pumpen verkningsgrad markant och även slitaget på den.

Skulle pumpen ha 10 bar ut, så är 1 % av utflödet luft.

(~hälften av pumpens rotor-rotation går till att trycka ihop luften,

detta gör att utflödet minskar till ~ hälften på synkrona motorer.

På effektstyrda pumpar typ asynkrona likströmspumpar, så är det annorlunda.

Pumpar som används till akvarium,

så är sug resp tryckökning relativt små (<<1 bar, typ tryckhöjd på några meter),

så dessa effekter som du beskriver är klart marginella i dessa sammanhang

(verkningsgraden försämras typ max någon procent)

Jag skulle undvika att få löst/olöst gas i pumpen. På sugsidan sänks trycket och gasutskiljning uppkommer p g a att en vätskas förmåga att lösa gas avtar med minskande tryck (och med ökande temperatur).

Citat ur Pumphandboken: "Den pumpade vätskan kan även innehålla olöst gas (oftast luft). Den olösta gasen påverkar kraftigt pumpens prestanda. Såväl uppfordringshöjd som verkningsgrad försämras avsevärt med ökande gasinnehåll.

Som framgår av figur 3.168 blir den ursprungliga stabila Q-H kurvan labil under inverkan av den olösta luften. Vid den inritade systemkurvan erhålles vid en viss lufthalt två alternativa skärningspunkter med risk för instabila driftsförhållanden.

Under vissa omständigheter kan luften ansamlas i pumphjulet, vilket leder till att pumpen upphör att fungera. Risken för luftansamling ökar vid flöden som är mindre än konstruktionsflödet. En lufthalt av 2-4 volymprocent mätt vid pumpens sugstuts är normalt möjligt att pumpa utan andra komplikationer än försämrad verkningsgrad."

Anm: I detta fall skall luft läsas som koldioxid.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

  • 8 månader senare...
:smiley20:

ja för att få reda på om tekniken är bra så får man lyssna på andra och testa själv. Det var därför jag undrade innan om hur du skrev.

Scuran verkar vara smart med att de tar vattnet nedanför co2 bubblan som blir och suger åter igen det som blir över. För att slippa det där med co2 ut i vattnet skulle man ej kunna låta detta vatten rinna igenom ett annat rör med kalkmedia som då höjer Ph igen som syrestenen i AC modeller gör

Blir ej riktigt klok med detta med kalkreaktor slangar hit å dit å alla har olika modeller och tyckande.

Är det samma modellbyggande på deras lilla modell som den stora eller nr 1 eller hur skilljer sig denna.

Per! De finns en sådan rektor, sk tvåkammarreaktorer. Tyvärr eliminerar de inte co2 utsläppet helt i alla fall./Jonas Roman

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...