Silikat och bakterier?

[Magnus]

I Örebro har vi väldigt mycket silikat i vårt kommunala vatten. Det blir väldigt höga nivåer även efter osmosen. Jag har löst det med ett gigantiskt silikatfilter efter osmosen. Andra akvarister i stan har inget filter. Några har ändå lyckats få fina akvarier utan algblomning. Kan det vara så att de burkar som fungerar bra har byggt upp en bakteriestam som konsumerar silikat? På samma sätt som det fungerar med nitrat och fosfat. Kanske kan någon här på forumet som är insatt i marinbiologi förklara hur det fungerar?

[Magnus]

Ingen som har något klokt att skriva?

[acuario]

Vattenkvaliteten skiftar väldigt här och nu är det fantastiskt mycket silikat i vårat kranvatten, testet blev svart men osmos och ett silikatfilter räddar situationen. Jag har ändå fått bra mycket mer kiselalger än normalt nu vid uppstarten av 600L karet. Detta talar ju för att alltid använda osmos.

[Magnus]

Jo, filtren funkar bra! Men det vore kul att slippa...

En biologisk lösning vore roligare och så slapp man håll kanske silikatfiltret. Om burken själv kunde ta hand om det.

Ingen som har några kunskaper om detta?

[Magnus]

Alltså, en inkörd burk klarar att ta hand om silikatet utan filter eller en massa sniglar osv men varför? Lasse eller någon annan insatt, har ni inga ideér?

[Magnus]

Fortfarande ingen som som har några idéer runt problemen med brunalger, silikat osv

[morphriz]

Jodå,

som med allt annat så kan det bindas. Svampar har diskuterats. Den här artikeln är bra när det gäller silicater: http://www.advancedaquarist.com/issues/jan2003/feature.htm

RHF argumenerar i artikeln för att tillsätta silikater då de konsumeras för fort om man faktiskt har en konsumtion. De som kör silikatfilter riskerar ju att få för lite men samtidigt går det ju inte att tillsätta alldeles för mycket heller.

mvh Mattias

[Lasse]

Efter att fått reda på att zooxantellerna är till stor del infångade dinoflagelater så har jag ställt mig mer och mer frågande till den allmänt rådande meningen att ta bort och begränsa silikat i vattnet. En sak är i vatten där det förekommer mycket höga halter silikat men i normalt vatten lutar åtminstone jag till att det istället kan vara en nackdel att ta bort silikat. Som den referade artikeln säger så brukar det snabbt ställa in sig ett jämnviktsförhållande i ett kar. Att man får ta den inledande "brunalgsblommningen" helt enkelt - det ändras efter en kort inkörningsfas och silikat kan bli begränsande.

MVH Lasse

[acuario]

Dinoflagellater och kiselalger är väl inte samma eller? dinoflagellater kan flytta på sig, simma, äta efter vad jag har läst om de. De är också giftiga för djur som kommer i kontakt med dem. Jag själv har bruna slemalger som man först kan tro att det är kiselalger men en kur Algen-ex tog dem inte och nu så försöker jag ta reda på om det är vanliga slemalger(cyanobakterier)

[stigigemla]

Om du hävertar ur litet i en hink så samlar sig cyano i en klump på botten under några timmar. Jag tror inte dinoflagellater klumpar sig.

[Lasse]

Dino har också ett krav på silikat (kisel) vad jag förstått vilket innebär att en begränsning kommer att drabba dem också. Vi pratar fortfarande om nivåer av näringsämne (och spårämne) som normalt är så låga att det inte går att mäta. Vad händer under och efter den inledande kiselalgsblomningen?

Helt tydligt är att i ett nystartat akvarie är kiselalger de som har bäst konkurenskraft. Om det beror på kisel eller något annat det vet jag inte. Låt oss säga åtminstone att de måste ha kisel. Kväve och fosfor finns nada i ett nystartat akvarium och kommer att öka mycket sakta i början. Låt oss säga att dessa kiselalger är mästare att trixa till åtkomst av de två näringsämnena fosfor och kväve. De kan ta lägre nivåer, de plockar från fastlåst fosfor eller har andra knep. Samt en viktig sak - de har snabb tillväxt. Detta gör att de kommer att dominera i en början men kommer få minskad tillväxttakt i och med att det lösta kislet minskar. Det är inte så att kislet försvinner upp i det blå utan det förekommer i andra former och kommer att gå fram och tillbaka i löslgt och låst form under resten av akvariets levnad. I och med att kiselalgerna får minskad tillväxt så kommer deras "uppsug" av fosfor och kväve från vattnet att minska och grönalger och liknande kommer få en chans. Om man som jag matar med ett naturligt foder så vet jag att jag hela tiden får in en ungefärlig perfekt balans mellan fosfor och kväve i karet och måste därför vara uppmärksam på att det är lätt, på grund av att kvävet har flera luftfaser, att gå i obalans mellan fosfor och kväve. De som matar med högproteinfoder riskerar inte detta i lika hög omfattning, beroende på att det finns ett överskott på kväve. Kraftig skumning kan dock föra ut stora mängder kväve ur systemet och obalans kan uppstå. En sådan obalans innebär att de organismer som kan tricksa till sig eget kväve (kvävgas från luften som är löst i vattnet) på ett eller annat sätt får övertag, exempelvis de röda cyanobakterierna. Förutsatt nu att vi lyckas hålla balansen på fosfor och kväve och får en trevlig grönalgsväxt. Denna är nyttig i igånstarten men vi vill ju gärna har koraller i karet och ha dessa som primärkonsumenter på den fosfor och kväve som vi tillför karet. Ett sätt är här att uttnyttja betare i form av olika snäckor. Tillväxten av fotosyntiserande koraller kommer att med tiden konkurrera ut även grönalger, skugga för dem osv men innan dess är vi beroende av betare. Vi vet väldigt lite om behovet av olika spårämne och näringsämne hos koraller och andra saltvattensorganismer. Efter som det är stört när omöjligt att mäta några kiselvärden i ett korallrevsakvarie som är i gång (enligt den refererande artikeln) så kan vi nog dra slutsatsen att det finns ett begränsande läge - tillförd kisel blir omedelbar låst i någon organism.

Jag säger inte att ovanstående är sant men det kan vara det. Så länge som ingen annan mer trolig teori för ekologin i ett nystartat akvarium presenteras så är i alla fall jag försiktig med kemiska begränsningar av olika ämnen eftersom jag vet inte vad det medför längre fram.

Magnus - jag hade missat din tråd. Jag vill som sagt inte säga att ovanstående är sanning men det ger i alla fall en teoretisk förklaring till det du har sett i olika akvarier. Om din burk är inkörd så kan du ju börja med att minska delen osmosvatten du kör genom silikatfiltret - låt oss säga att du under någon vecka tar 10% osmos som inte gått genom filtret och 90 som gått igenom som ersättning för ditt dunstade vatten. Går det bra så ökar du inblandningen efterhand så får vi se vart du slutar.

MVH Lasse

[Magnus]

Dino har också ett krav på silikat (kisel) vad jag förstått vilket innebär att en begränsning kommer att drabba dem också. Vi pratar fortfarande om nivåer av näringsämne (och spårämne) som normalt är så låga att det inte går att mäta. Vad händer under och efter den inledande kiselalgsblomningen?

Helt tydligt är att i ett nystartat akvarie är kiselalger de som har bäst konkurenskraft. Om det beror på kisel eller något annat det vet jag inte. Låt oss säga åtminstone att de måste ha kisel. Kväve och fosfor finns nada i ett nystartat akvarium och kommer att öka mycket sakta i början. Låt oss säga att dessa kiselalger är mästare att trixa till åtkomst av de två näringsämnena fosfor och kväve. De kan ta lägre nivåer, de plockar från fastlåst fosfor eller har andra knep. Samt en viktig sak - de har snabb tillväxt. Detta gör att de kommer att dominera i en början men kommer få minskad tillväxttakt i och med att det lösta kislet minskar. Det är inte så att kislet försvinner upp i det blå utan det förekommer i andra former och kommer att gå fram och tillbaka i löslgt och låst form under resten av akvariets levnad. I och med att kiselalgerna får minskad tillväxt så kommer deras "uppsug" av fosfor och kväve från vattnet att minska och grönalger och liknande kommer få en chans. Om man som jag matar med ett naturligt foder så vet jag att jag hela tiden får in en ungefärlig perfekt balans mellan fosfor och kväve i karet och måste därför vara uppmärksam på att det är lätt, på grund av att kvävet har flera luftfaser, att gå i obalans mellan fosfor och kväve. De som matar med högproteinfoder riskerar inte detta i lika hög omfattning, beroende på att det finns ett överskott på kväve. Kraftig skumning kan dock föra ut stora mängder kväve ur systemet och obalans kan uppstå. En sådan obalans innebär att de organismer som kan tricksa till sig eget kväve (kvävgas från luften som är löst i vattnet) på ett eller annat sätt får övertag, exempelvis de röda cyanobakterierna. Förutsatt nu att vi lyckas hålla balansen på fosfor och kväve och får en trevlig grönalgsväxt. Denna är nyttig i igånstarten men vi vill ju gärna har koraller i karet och ha dessa som primärkonsumenter på den fosfor och kväve som vi tillför karet. Ett sätt är här att uttnyttja betare i form av olika snäckor. Tillväxten av fotosyntiserande koraller kommer att med tiden konkurrera ut även grönalger, skugga för dem osv men innan dess är vi beroende av betare. Vi vet väldigt lite om behovet av olika spårämne och näringsämne hos koraller och andra saltvattensorganismer. Efter som det är stört när omöjligt att mäta några kiselvärden i ett korallrevsakvarie som är i gång (enligt den refererande artikeln) så kan vi nog dra slutsatsen att det finns ett begränsande läge - tillförd kisel blir omedelbar låst i någon organism.

Jag säger inte att ovanstående är sant men det kan vara det. Så länge som ingen annan mer trolig teori för ekologin i ett nystartat akvarium presenteras så är i alla fall jag försiktig med kemiska begränsningar av olika ämnen eftersom jag vet inte vad det medför längre fram.

Magnus - jag hade missat din tråd. Jag vill som sagt inte säga att ovanstående är sanning men det ger i alla fall en teoretisk förklaring till det du har sett i olika akvarier. Om din burk är inkörd så kan du ju börja med att minska delen osmosvatten du kör genom silikatfiltret - låt oss säga att du under någon vecka tar 10% osmos som inte gått genom filtret och 90 som gått igenom som ersättning för ditt dunstade vatten. Går det bra så ökar du inblandningen efterhand så får vi se vart du slutar.

MVH Lasse

Tack för svaret! Jag skriver inte denna tråd för att ändra driften av min burk utan för att det är en väldigt intressant diskussion... Det är lite av grunden för alla som vill ha en saltburk - att kunna slippa algerna på sikt...

Min burk kör jag lite bakvänt - jag försöker dra ner näringsnivåerna till noll först med hjälp av kolföreningar+bakterier. Sedan tillför jag lite kaliumnitrat kontinuerligt för att hålla korallerna (enbart SPS) med näring. Silikatfiltret kör jag eftersom jag vill kunna göra stora vattenbyten lite som det passar.

Ska läsa ditt svar några gånger och återkomma med en kommentar när jag greppat allt! Tack för alla andra inlägg - jag skall även försöka läsa och kommentera dessa så småningom...