All Aktivitet

Kommer du ihåg @runstenen att jag drog ett extra plast rör från min vattenmätare till osmos för att jag hade jättehöga värden av koppar, järn ( mässing?). Mitt hus är från 1931 så det är en salig blandning av alla olika metaller i alla rör. Om jag inte minns fel så hade jag över 700 i silicon innan jag plocka ur mina Siporax ringar. Och efter det ligger värdet bra tycker jag 👍

Ang frågorna tidigare hur jag ser kisel @saltatrox @Lasse Kollade mitt senaste Icp. Såg så här ut : Kom även på att det var för att komma åt mitt kisel jag installerade ett andra filter med silikatmedia. Skulle hjälpa mot SI sas det vid efterforskning . Testet måste varit efter det. Hade gått ner med nära hälften som ni ser på testet jag skickade först : Som sagt, det är en djungel….

Tänkte på det jag skrev om min upplevelse av klor / kloramin i usa, samt vetskapen att dessa 2 inte syns på tds. Måste vara jobbigt både som söt och saltvattensakvarist. Lite efterforskning visar att om man har mycket av dessa ämnen i sitt kranvatten ( usa som mitt exempel ) använder man dels teststickor och mäter både före och efter sin osmosanläggning : Klor och kloramin sliter mkt på membranet samt på kolfiltret. Kolfiltret är det som tar upp dessa ämnen. Många har dubbla kolfilter pga detta. Men även ett extra jättekolfilter innan osmos : Kostar det så smakar det klor. Kolla det här monstret med dubbla kolfilter tex : Och lite läsning om man vill : Remove Chloramines with your RO/DI Filter SystemChloramine is quickly becoming a concern for an increasing number of aquarium hobbyists because more and more municipalities are using chloramine to sanitize local water supplies. According to the EPA

Så du har 130 ur kran och jag har 105. Intressant, då vi har i princip samma vatten inkommande ( bor ca 10km från varandra ) Det kan nog bero på att du bor i äldre hus med äldre rör ? Som Lasse var inne på. Är nog en del koppar mm som fastnar i filtrena ändå. Perfekt ju. Ang Tds så är det som mycket annat en ”fingervisning” som du är inne på. Däremot kan man vara ganska säker på att vattnet är så att säga nollställt. ( förutom ev klor som inte syns på tds ) Om jag var nybörjare idag och bestämt mig för att köra vatten ur kran ofiltrerat, skulle jag skicka ett par ICP på kranvattnet med några veckors mellanrum.

sista inlägget akvariet är tömt på levande bara rengöring och magasinering kvar. over and out

Har själv gjort liknande mätningar... Innan osmos 130. Efter dubbla membran filter ca 2-3. Och mitt TDS är alltid 0-2 efter osmos filtret. Brukar byter alla filter efter ca 6 månader. Var något år det tog 12 månader och visar iallafall 0-2 i TDS. Har lågt TDS i osmos vatten behållaren också, även fast jag är dålig på att rengöra den. Tror inte man kan lita riktig på att vattnet är helt rent bara för att TDS är lågt. Men är det höga värden så är det såklart dåligare. Jag har skickat i ICP test på mitt osmos vatten och allt ser bra ut där också.

Då är allt media samt filter bytt i osmosanläggningen. Hade glömt att jag har dubbla silikatfilter på slutet. Oklart om det gör ngn skillnad med så mkt silikatmedia men bytte allt och satte tillbaka. Ska erkänna att jag inte bytt media på minst ett år,kanske t.o.m. 2. Varken kol, sediment el silikatmedia. Så blev förvånad att det var så låg tds, och tänkte nästan strunta i det. Men blev byte iaf. Det var dags ändå. Hittade denna info om tds mätare : Min tds mätare har ju ATC funktion så det var inga konstigheter. Provade ändå på kul att mäta 20,25, samt 30 gradigt vatten. Skillnaden var minimal. 0,1 - 0,3 tds. Kan ändå vara värt att tänka på siffran 25 grader, speciellt om man är osäker på om ens mätare har ATC. •Började med att kalibrera mätaren med referensvätska, sen var det lekdags. •Mätning av kranvatten visar 105 tds: Test av osmosvattnet från dom obytta filtrena visade lågt på 2.2 tds. Mycket lägre än jag trodde med tanke på hur länge dom gått. Positivt överraskande: Sen var det dags att testa osmosvatten som stått i en behållare där jag även blandar mitt saltvatten. Denna rengörs noga efter vb och agerar sen återigen behållare för färskvatten. Om vartannat. Detta plus att det ligger lite pumpar och slangar däri mm har gjort att jag trott att det skulle vara ngt högre värde däri. Icke. Tom lägre på 2,1 tds. Jag har som så många ggr oroat mig i onödan 🤪: Efter byte av media. 0,1 TDS. Hallelujah ! Over and Out 😎🤩👍

Intressant 👌🏻

Precis. Jag provade det för många herrans år sedan och doserade rakt ner i skummaren. Inga problem med dimmigt vatten eller att fiskarna uppvisade några negativa reaktioner. Minns jag rätt så ballade skummaren inte ur utan resultatet var snarare att den skummade på lite bättre under dosens gång. Det ska ju doseras väldigt långsamt.

Ser inte på bilden, men kan det vara Lobophora? De växte kraftigt hos mig i början, sedan försvann de plötsligt helt.

Att använda RODI vatten eller kranvatten till sitt saltvatten har alltid varit en kontroversiell fråga - mycket ofta mer grundat på vad andra säger eller vad man själv tycker. Några närmare undersökningar är dock inte gjorda vad jag vet. Generellt så har vi i Sverige ett mycket bra vatten för att kunna använda detta direkt för att blanda saltvatten med undantag där kalcium och magnesiumhalten är hög samt vissa områden med mycket kisel i vattnet. Vad gäller metaller och skadliga ämnen så håller vårt kranvatten väldigt låga och bra halter. Men det är utgående vatten från renvattenverken - innan vattnet kommer i akvariet så passerar det även ditt eget hus vattensystem och där förekommer det ofta släpp av både koppar, järn och zink. I ett akvarium där man sköter sina vattenbyte kontinuerligt så är inte det här ett problem i de flesta fall då ackumuleringen blir utjämnad - med i ett system med inga reguljära vattenbyte kan det ackumuleras över tid. Framförallt då koppar och zink. När jag började med Tritonmetoden fullt ut så började jag också med RO. Tre stegs RO utan en mixed bed ion exchanger del. På hösten 22 köpte jag en behållare för en mixed bed resin. Se nedan effekten på Si i RO vattnet och efter 12/8 2022 RODI vattnet Hur kan då ett förhållande mellan vattnet ut ur kranen på din hemadress och vattnet ut från vattenverket. Inför öppnandet av Sjöfartsmuseets ny utställning ville vi kunna använda Göteborgs dricksvatten till uppfyllningen av de stora karen (bland anna 400 kubik i det stora) Skulle spara stora pengar för oss. Vi gjorde därför 2 analyser av vattnet ute i systemet i Majorna (läs brandpost) Det visade väldigt bra värden så vi beslöt att använda det. Tur var väl det - efter första uppfyllningen av 400 kubikaren så fick vi tömma igen eftersom det inte riktigt blev tätt. Inför sista uppfyllningen - vilket gjordes via en tapp-punkt inne i akvariebyggnaden fick vi lite panik eftersom våra rörläggare inte riktigt hade fattat vad bara plast betydde för vårt ledningsnät. Typisk begreppsförvirring - vi tydde det som endast plaströr - de tydde det som enbart plastade kopparrör (utvändigt) på vissa ställen. Vi gjorde då en ändring och en test så nära akvariet som möjligt. Nedan syns resultaten för de olika grupperna. Lagt till min egen undersökning i vårt bostadshus som jämförelse Makroämnen Här är det ganska jämt vad gäller år och typ av slutsystem vilket var förväntat Spårämnen Vad som sticker ut här är resultatet för järn och koppar i mitt hus. Bara detta gör att det är olämpligt att bara använda kranvatten hemma hos mig. Dessa ämnen kommer fråm mitt hus rörsystem. Oönskade ämnen Här sticker Al ut ordentligt överallt. Personligen tror jag att det beror på användandet ab Al baserad teknik för att fälla P i vattenverket Sen kommer vi till näringsämnena Fosfor i mitt kranvatten kommer troligtvis från mina kranar ,en vad som är intressant är nitraten. Den kan ju komma från själva sjövattnet (Göta Älv/ Delsjön) men även från den metods som används för klorering (Blanda ammonium med klor= samt sönderfallet av kloraminer i systemet. Kisel kommer från råvattnet. Sammanfattningsvis så tror jag att RODO vatten behövs framförallt när det gäller top off (ersätta avdunstat vatten) och framförallt när in metoden med täta vattenbyte används MVH Lasse MVH Lasse

en kommentar om ämnet jonbytare - det används ibland ganska slarvigt för många material. Beteckningen avser ämnen som exempelvis zeolit som håller en jon eller elektrisk laddad ämne i en hålighet och när det utsätts för ett ämne med högre affinitet än det redan fångade (eller högre koncentration av ett annat ämne) så frisläpper det den första jonen och binder en andra. Na och NH4 jonen har ett sådant förhållande. När zeolit utsätts för höga halter natrium (exempelvis en mättad NaCl lösning) så binds Na joner till zeoliten. När sedan det "laddade" zeoliten utsätts för fria NH4 joner så byts de bägge ämnena med varandra - NH4 jon in och Na jon ut, Vad gäller de mixed bed ion exchangers som vi utnyttjar för att få ett RODI vatten så fångar de katjoner i vattnet (positiva joner) och släpper vätejoner och de fångar även anjoner (negativt laddade joner) och släpper OH joner. Vätejonen och OH jonen bildar sedan vatten Se här (från denna källa) MVH Lasse

klart intressant för de som inte vill ha en massa flaskor hemma och dosera!

Det här är en djungel! ICP kan bara mäta kisel - det vill säga atomen Si. Kallas silicon på engelska. Silikat är ett salt som består av både kisel, syre och ibland väte och olika metaller. Att redovisa som silikat blir därför rätt meningslöst. Jag vet inte hur de olika ICP testarna redovisar - vet dock att både Oceamo och Triton redovisar Si - alltså bara atomen kisel. Amerikanarna blandar och ger som vanligt. Vilket lab använder du? MVH Lasse

Ska erkänna att det var så länge sen jag höll på med det här eller skickade ICP så jag minns faktiskt inte. Men känns bekant det du berättar. Minns att jag då undrade för mig själv om det kunde vara min osmosbehållare ( som jag även blandar saltvatten i, men rengör noga ) som släppte kisel på ngt sätt. Som jag minns det var det även då vår vän @Lasse som förklarade hur det hänger ihop och hur det syns på icp ?! Har ett test jag ska skicka snart dock.

Mkt intressant och tack för ett utförligt och lättförståeligt svar. Klor var det som inte tds visar, just det. Mindes fel / tack för uppdateringen. Jag är långt ifrån ngn kemist 😬 Men när jag skrev jonbytare som jag fått lära mig att silikatmedia / gula farinsockret är menade jag följande : Vissa joner studsar tillbaka, medans andra går igenom. Haha som sagt ingen kemist men sugen på att lära mig saker. Berätta gärna om joner och jonbytare @Lasse 🙏🏻 Håller på med ett eget experiment / lekstuga just nu faktiskt. Lägger upp ngt sen om ngn är intresserad ( orkar bry sig ) 🤣

Det mäter ledningsförmåga - vilket betyder att silikat och Si jonerna finns med i TDS. De är oftast de dominerande jonerna dessutom men är vattnet fullt av andra joner så kommer de också med i TDS. Det är inte jonselektivt. Men - viktigt - TDS tar inte med kloraminer eftersom de INTE är joner. En TDS mätning ger inget angående eventuell kloramin. Kloramin i höga koncentrationer kan också tränga igenom RO membranet. Det är därför ett förfilter av aktivt kol är viktigt. Sedimentfiltrena kan vi med kommunalt vattenoftast hoppa över dock. Men det ingår ju som ett set och det gör ingen skada. Det finns dock ett ämne som kan finnas om vi använder kranvatten och det är koppar. Det kommer från våra hus och deras interna vattensystem som ofta består av koppar. Plast har börjat att ersätta koppar men många gamla rörläggarstofiler vill inte använda plast eftersom det inte blir snygga installationer. Jag har både kranvattensanalyser och "på nätet" från Göteborg. Det är visserligen för 2020,2021, 2022 och sent 2022 men de visar lite på problematiken mellan vatten i stadsledningarna och vad som kan hända i ett hus. Mätningen 2020 ät från min kran. Två mätningar på stadsnätet (brandpost Majorna) samt en mätning inne i Sjlfartsmuseet. Den senaste är i ett hus där möda lagts ner på att inte ha metaller i ledningssystemet. Jag håller på att sammanställa dessa resultat och kommer att redovisa i en separat tråd. Det är ett bra underlag. Jag har slagits för användning av kranvatten där det går men har i mitt hus kommit fram till att ett RO/DI system är nödvändigt om du som jag kör med inga reguljära vattenbyte MVH Lasse

Hur ser du kisel på dina test? Jag tycker jag ligger rätt bra i Silikat. Och det är väl kopplat till kisel ?

Liten uppdatering: Då var första korallerna inne, samt en liten clean up crew! CUC består av 5 eremiter, 2 turbos, 1 emerald crab, 2 nassarius sniglar.

Jo jag förstår att ledningsförmåga / konduktivitet är det som mäts och sedan räknas om då till tds, lite enl tanken jag hade ang fosfor - fosfat o mätaren i andra tråden. Är ju väldigt många mätare som använder konduktivitet som mätteknik va ? I många branscher. Men vissa ämnen kan inte tds mäta vad jag minns, varav silikat el kisel ?! Har ngt minne ang detta. Ang vårat kvalitativa vatten här i Sverige så är det ju löjligt att köpa en dyr tds mätare. Finns att köpa en tillräckligt bra för en hundralapp. Jag använder mest nollat rodi vatten för att få en ”omålad duk” så att säga. Sen blandar jag med ett syntetiskt salt och det blir om allt stämmer i princip samma innehåll och parametrar varje gång. Förstår mer och mer folk som kör vatten ur kranen. Vi har riktigt bra vatten här i Sverige. Man slipper mkt jobb. Däremot vore det en annan sak om man bodde i USA tex. Minns att jag drack en cola med 2 isbitar frusna med kranvatten i Los Angeles. Hela läsken smakade klor. Om jag bodde där skulle jag vara tvungen att filtrera sötvattnet till rovfiskarna i största karet också. Typ 2 kubik i veckan … 😬

Alltid kört med jonbytare / silikatmedia. Så kan inte uttala mig. Vet att jag haft kisel på högre skalan flera gånger på icp dock. Minns med skräck din skräckupplevelse en gång i tiden dock 😱

Jag går till arkiven igen 🤣 Observera jag använder mg/L Si - inte det vanliga µg/L Si. Du omvandlar mg/L till µg/L genom att dela med 1000. Detta skall inte heller jämföras med ppm TDS (Total Dissolved Solids) vilket är ett begrepp som täcker alla joner - även de som inte är kisel eller silikatjoner. DDet är inte konstigt att din TDS mätare kan visa ledningsförmåga - eftersom det är en mätare som mäter ledningsförmåga - något som framförallt amerikaner inte kan förstå - därför förvandlas det till den påhittade enheten ppm TDS enligt diverse formler. Men den talar bara om hur mycket frukt som är på fatet - inte vilka frukter du har. Som svar på din fråga - jag använder Göteborgsvatten - du troligtvis Stockholmsvatten - de har en liknande kemisk profil i kranen - så ja - ett mixat DI filter gör skillnad. Jag använder också en Aqua-light behållare och den räcker ca ett år här. Mitt RO filter är ett billigt Aqua Medic Easy Line professional 100 (Köptes som ett Aqua Light enhet en gång för länge sedan ) Byter membran och andra filter kanske var annat år. MVH Lasse

På min osmos anläggning så är tanken att det ska avslutas med avjoniserar media också. Men eftersom jag varit med om att AquaLight:s silikat media läckte ut en gång för ca 12 år sedan. Jäklar konstigt... Var inte skälva media kornen som följde med, utan kom en té liknande färg kom ut. Så nu kör jag ett sediment filter sist. Jaja... Min fråga är.... Har du märkt någon skillnad i kisel om du kör utan DI filter ?

Enl titeln och beskrivningen en nyhet som endast nordamerikanska kunder kan prova än så länge. Häftig grej ändå. Du skickar 1 test per månad och får resultat samt 1 flaska i retur. Flaskan innehåller en skräddarsydd mix av de ämnen som behöver tillsättas. Läste bara snabbt. 80$ per månad. Oklart hur det är mer exakt men här har ni länken : TRITON shop USMaster Your Trace Elements SubscriptionStop Guessing. Start Growing! One test. One bottle. It's that easy! Your monthly path to precision. We combine laboratory testing with a personalized blend of core trace elements—so you can skip the g

Tänkte byta till detta men ångrade mig när jag insåg att det var så mycket mer som tillförs än Kh-Ca/Mg. Bla Molybdenum som jag ofta legat ngt högt på. Det vill jag inte tillsätta i ballingen. Däremot är det annat som jag gärna skulle ta på köpet tex jod / manganese samt en hel del annat. Synd. Men jag fegade ur och får nu stå och skaka mina jäkla dunkar ett tag till haha … Kanske vågar prova längre fram. Här är allt som ingår, samt info ang de näringsreducerande egenskaperna @jonasroman @irwin_fletch ATI® Essentials Mixed Reef consists of the following two individual components: #1 KH Complex https://shop.atiaquaristik.com/en/essentials-mixed-reef-1-kh-2.700ml/3500019/ •Contains 38,500°dKH per 2,700ml (0.71gal) bottle (14,250°dKH/l) •Contains the trace elements iron, iodine, selenium •Contains the major elements fluorine and sulfur •Has a nitrate and phosphate reducing effect due to organic KH sources and is therefore ideal for mixed reef tanks with higher fish stocking without SPS dominance #2 Calcium Complex https://shop.atiaquaristik.com/en/essentials-mixed-reef-2-ca-2.700ml/3500020/ •Contains 270,000mg calcium per 2,700ml (0.71gal) bottle (100,000mg Ca/l) •Contains the trace elements cobalt, iron, lithium, manganese, molybdenum, nickel, rubidium, vanadium, zinc •Contains the major elements boron, bromine, potassium, magnesium, strontium