Gå till innehåll

Trilobite

Medlem
  • Antal inlägg

    1 888
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Hej! JAg har ju lite olika smörbultar i mina kar, och jag tycker att de verkar magra nästan allihopa. De får bara frysfoder, matas varje dag. Man kan ju inte ge dem hur mycket mat som helst - är det någon som har samma erfarenheter? De övriga fiskarna tar ju den mesta maten innan den hinner ner till botten, och mina decora (en svalt ihjäl i förra veckan) kämpar med maten med en C. cinctus som är den enda feta smörbulten i mina kar.
  2. Jag brukar blanda 8 dl salt vardera i två 25-liters jäshinkar, under omrörning. Sedan kalibrerar jag med refraktometer när det är färdiglöst, och jag låter det stå över natten innan jag värmer 5 liter på spisen och häller tillbaka innan jag pumpar i det.
  3. Din uppfattning stämmer helt med klimatforskarnas, och det har undersökts en mängd olika orsaker till detta. Dock verkar solaktiviteten inte vara särskilt koplad till uppvärmningen vi ser idag.http://en.wikipedia.org/wiki/Solar_variation MAn har tidigare trott att löst koldioxid skulle spridas i havet, men det verkar som om den inte sprider sig på djuet lika fort som man trott, vilket gör att havet blir surare än beräknat.
  4. Hm. Till mitt skolakvarium kanske? Den ser inte så stor ut - ser du om den är en spearer eller smasher?
  5. Jag läser alltid dina inlägg om ditt kar! En fröjd att titta på, men skrapa rutan tycker jag - snyggare med svart bakgrund.
  6. Jag anser inte att förändringar är önskvärda i sig själva. Dessa förändringar kommer att medföra stort mänskligt lidande, leda till onödigt stressade ekosystem och en långtida förlust av både emotionella naturvärden och ekologiska resurser.Om jag skall spetsa till det på ett rätt töntigt vis så skulle den argumentation du framför kunna speglas i "visst, krig är jobbigt, men det stabiliseras ju sen - mänskligheten klarar sig, även om det blir jobbigt för vissa under tiden". "krig är väl ingen fara, det blir ju fred sen" Det verkar som om du läser expressens tabloidrapporter iställlet för det klimatforskningen kommer fram till. Havet har stigit med 1-2 mm per år under de senaste decennnierna. IPCC räknar över huvud taget inte med nordpolsisen precis som du säger, utan ger ett värde på mellan 10-80 cm på 100 år. En ökning med bara 20 cm skulle ge oerhörda konsekvenser för kustområdena, så det är ingen tebjudning det heller. På sätt och vis kan man kanske se det så. Dock anser jag att skadorna är det primära problemet - faktumet att man långt i framtiden kan se naturen stabilisera sig är poänglöst i sammanhanget och ingen lösning. Jo, men många av de vi gör till förlorare kan vi ha stor nytta av i framtiden. Massutdöenden eller ekologisk omdaning i snabbt tempo är bara något positivt om man ser tillbaka på det efter en sådär 200 000 år. När man lever i det är det bara dåligt. Du tolkar det som att de eldade på som 17 men att det inte ger någon efffekt, hur motiverar du det utan att veta hur mycket man eldade? Jag tolkar det som att det fossila bidraget varit försumbart i ett globalt perspektiv. Nej, de ökar lite i taget. Dessa mätdata är väl undersökta. Sedan 60-talet har halten ökat med över 25%. Jag förstår inte hur du kan mena att framtida evolution av de som överlever klimatförändringen skulle lösa de problem vi och miljön ställls inför när det väl händer, och de närmaste hundratals åren? Här förstår jag inte alls vad du menar faktiskt? Jag anser generellt att utrotande av arter är meningsfullt och försvarbart om dessa skadar människor (jfr malaria) eller skadar ekosystem (jfr kaniner och rävar i australien). Men detta har ju föga att göra med vad vi diskuterar.
  7. "svamparna" är skivanemoner ur släktet Discosoma. Den gröna massan är ett svampdjur.
  8. Jag respekterar visst Mr B - det är hans argument jag inte tycker är riktiga. Man måste väl få argumentera emot? Vi har ju haft den här diskussionen förr utan att bli osams. Du påpekade det ändå och missade min poäng igen. Visst är det så om en population har turen att ha egenskaper som ger fördelar i en ny situation.Men bara för att evolution av arter sker kontinuerligt (om arter inte försvinner, vilket det gör hela tiden) betyder det inte att vi inte påverkas när arter minskar. Vi har flera exempel på populationskollaps i stressade ekosystem. Likaväl ser vi otaliga exempel på miljöer som tar stor skada och utarmas artmässigt, med stora resursproblem som följd. Det finns utmärkta modeller över hur växthuseffekten fungerar, vi har också klimatdata och mycket mer. Bevisen för detta har vi redan diskuterat i en annan tråd. Att media rapporterar skräckscenarier är inte forskningens fel. Inte heller hjälper det att tycka "Gore överdrev och aftonbladet har miljöpanik, så det finns inget problem" - du kan inte förväxla populism med vetenskap. Populismen är f ö oerhört hög bland klimatskeptiker. Visst kan ekosystemen ta upp koldioxiden, det är det ingen som förnekar. Faktum är dock att det inte regleras automatiskt, utan att koldioxidhalten varierar över tid. Detta ger klimateffekter. Idag sker variationen oerhört mycket fortare än normalt, vilket ger snabbare klimatändringar. Det finns både mätdata, fysik och en lätt upppskattningsbar källa till utsläppen, vilka alla överrensstämmer. Iofs är detta spekulationer från din sida, men jag tror du inte förstår hur oerhört liten mängd man eldade då jämfört med nu. Små mängder hinner ju absorberas i den vanliga kretsloppet - det släpptes säkert ut mångdubbelt mer mer koldioxid från vulkaner än via koleldning, ända tills industrialisationen. Tja, det har ju föga med växthuseffekten eller sura hav att göra. Är du generellt arg över att myndigheter enligt dig agerar fel i miljösammanhang? Jag håller givetvis med om att brand är viktigt för urskogsföryngring och rika ekosystem, men det är ju en helt andra fråga. Dessutom börjar ju medvetenheten om vikten av eldhärjning öka.Dock kan ju okontrollerade skogsbränder i jätteformat som i australien (vilka ökar vid varmare och torrare väder) och snabba klimatförändringar påfrestande för vårt samhälles infrastruktur, med förluster av både resurser och människoliv, kopplas till en ökande medeltemperatur. Vårat samhälle är ju beroende av en god infrastruktur och matförsörjning, denna ansträngs vid ökade miljöproblem. Växthuseffekten är i ljuset av detta inget önskvärt, även om koldioxiden kan återabsorberas (inte nödvändigtvis - halterna har varierat över årmilionerna), nya djurarter utvecklas (inom loppet av långa tidsrymder, skadade ekosystem återbefolkas - vilket kan ta tid, eller ge helt andra system med mindre potential, jfr västatlanttorsken). Problemet med din linje är att stabilisering av ekosystemen tar mycket lång tid och att se evolution som lösning på stressade ekosystem knappast är fruktbar.
  9. Kalkalger är hårda rosa eller röda skorpor. Cyanobakterier är som en slemmig matta som kan blåsas bort med en pump.
  10. Det var inte min poäng. Givetvis kommer ekosystem i framtiden att stabiliseras om de skadas idag. Givetvis trängs arter undan i konkurrensen, även om evolutionen av nya arter inte är något vi kommer att få se inom det närmsta hundratusentals åren. Om ekosystem ansträngs så att de börjar förändras blir de än mer instabila. Vi är beroende av produktiva ekosystem och det bästa sättet att ha en hög produktion som inte drabbas av ständiga fluktuationer, minskad avkastning och populationskollaps är att försöka bevara artrikedomen i görligaste mån. Att vi svårligen kan avgöra nyttan av alla arter som påverkas är ytterligare en faktor. Att jag personligen finner ett oerhört nöje och glädje över artrikedom i sig är ytterligare ett argument, vid sidan av rent resursmässiga kalkyler. Klimatförändringar sker naturligt, men inget tyder på att den förändring vi idag ser skulle skett utan vår hjälp. Viktigaste problemet är hastigheten med vilken förändringen sker. Långsamma förändringar är lättare att parera. Snabba klimatförändringar som den vi ser idag är inte önskvärda på något sätt, även om vi i Sverige troligen inte kommer att drabbas extremt negativt. Vad tror du jag avsåg med ”stabil flora av arter”? Med stabil menar jag ”tålig mot förändringar och ekologisk stress”, inte oföränderlig. Artrikedom är förutsättningen för detta, vilket du säkert känner till. Detta är ett felaktigt resonemang som du och jag redan diskuterat tidigare. I andel gas och växthuseffekt är vattenångan störst, ja. I växthuseffekt bidrar koldioxiden dock med mycket mer per enhet (9-26% växthuseffekt trots att den bara utgör 0,038% av luften) medan vattenångan ger mellan 36-66% av den totala växthuseffekten beroende på luftfuktighet. Detta gör att ökad CO2-halt ger ett stort genomslag på temperaturen även om mängden som tillförs är liten. Vi är beroende av naturlig växthuseffekt (annars skulle medeltemperaturen på jorden vara -15 grader), men koldioxiden är den viktigaste växthusgasen i sammanhanget just eftersom den inte är självreglerande, utan ökningen är tillförd av människan. Detta är ytterligare ett bevis (som om det skulle behövas - växthuseffekten av olika gaser har man kunnat räkna ut sedan 1800-talet) för att det faktiskt är koldioxiden som får klimatet att gå upp och ner (samt solfluktuationer, jordbanan och albedo från glaciärer).Dock så har halterna koldioxid tidigare inte stigit alls så snabbt som idag. Inte heller fanns då en mänsklig infrastruktur som kan ta stryk av en snabb klimatförändring. Att jorden drabbats av stora klimatomslag tidigare har föga att göra med vad vi ser idag (dessa tidigare klimatomslag har också i många fall lett till massutdöenden och ekologisk omdaning, inget som är önskvärt för de som drabbas av det.) Ursäkta, men från att verkat påläst blir du här blir det helt huvudlös. Inser du skillnaden i förbrukning då mot nu? Vi har eldat upp nästan hela jordens förråd av fri olja på 100 år, och kanske en femtedel av allt tillgängligt kol, jämfört med en gammal pyttebefolknings gamla torv- och koleldar. Hur kan du tro att de skulle vara signifikanta i sammanhanget? Torka, i synnerhet torka i mänskliga kulturbygder p g a artificiellt slättland, leder dock till större skogsbränder, och även om de växer upp igen leder det till oerhörda infrastrukturskador och förluster för de nationer som drabbas av dem. Fast jag antar att du inte antyder att detta inte är ett problem?
  11. Jag förstår inte vad du vill säga faktiskt - menar du att utdöende av arter inte är något problem eftersom vissa andra arter klarar sig och kan ge upphov till nya arter om ett antal 100 000 år?Och menar du att fossilförbränning inte påverkar koldioxidhalten i atmosfären? Visst kommer inte jorden att gå under pga klimatförändringarna, men jag är av den bestämda uppfattningen att en stabil och rik artflora har ett värde i sig. Ett mycket stort problem i sammanhanget är också det mycket höga tryck som 6 milliarder människor ger på de resurser som finns. Hårt ansträngda ekosystem tål påfrestningar ännu sämre, och både korallrev och mangroveskogar är ekonomiskt oerhört viktiga som yngelkammare för ekonomiskt viktiga födoresurser.
  12. Dioderna är mest för snyggt. Bättre ljus behövs för koraller. Annars är mollykaret rätt lätt att modifiera, sök här på forumet.
  13. Knipsa av de döda polyperna tycker jag.
  14. Ett tips är att titta på trådar i avdelningen om nystartade kar, där kan man se hur folk gått tillväga. Viktigt för att få djuren att trivas är en bra biologisk aktivitet i akvariet. Ett vanligt sätt för detta är att ha så kallad LS (Levande Sten) i akvariet. Det är porös korallsten full med bakterier och smådjur, vilka bryter ned organiskt material i vattnet. För att ha koraller behövs också ett bra lyse. Svårare koraller behöver riktigt drag i lyset och rätt färg på ljuset.
  15. Ser ut precis som min ena. Den delade sig till tre på samma gång.
  16. jag skulle säga en 400 ggr förstoring kanske? Vill du kolla bakterier skall du väl ner i en 1500. Fast nu höftar jag vilt för det var skitlänge sedan jag höll på med mikroskop på allvar.
  17. Tycker också det låter bra, bara silikonet inte torkat. Kolla ålder som sagt.
  18. Inte för strömt. Gärna i baksuget av någon pump.
  19. Foten är ju död, så den kan inte växa fast.
  20. Jag matar aldrig mina anemoner - de fångar lite mysis och sådant när jag matar fiskarna varannan dag. De växer ändå.
  21. Anemoner kan leva länge även om de mår dåligt. I det vilda kan en anemon leva i teorin hur länge som helst, men får de inte bra förutsättningar blir det bara ett par år i fångenskap. Eller snabb död förstås, om förutsättningarna blir helt fel.
  22. Känns lite litet för ett par frökenfiskar - de är rätt aktiva djur. Har du något annat levande än frökenfiskarna och clownerna? Jag har en likadan streamerpump, som hela tiden stannar när små snäckor vandrar in i impellern, annars funkar den bra tycker jag! Edit: såg din andra post nu - två snäckor också altså!
  23. Jag tog vanlig reefbond och kletade över glasrosorna. Sedan dolde jag kluttarna med små bitar LS.
  24. inga smällar, haft stenen i 1,5 år.
×
×
  • Skapa Ny...