Gå till innehåll

Arcticreef

Medlem
  • Antal inlägg

    1 565
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Bilder från idag. En gång skulle jag också vilja ha ett akvarium med pingviner...
  2. Enligt akvariet i Monte Carlo är den Psykedeliska Mandarinen (alltså inte den vanliga) hemskt förjust i plattmaskar. Men vad gör det om man har sådana små soldrivna maskar i burken? Jag har några stycken som trivs med att sitta och sola på mina discosoma och stör ingen. Dessutom måste de har hittat någon nisch i det lilla ekosystem som akvariet utgör.
  3. Yup, nu är jag övertygad. Cyanon som jag har haft i hörnen sedan akvariet startat är borta. Den försvann samtidigt som jag satte i tvättsvampen. Kan min lilla naiva teori stämma? Finns det någon annan med tvättsvamp som sett något liknande? Den enda tvättsvamp jag haft tidigare i burken är små Clathrinakolonier som upppstått spontant ut LSen. Denna art är dessutom (såvitt jag vet) inte fotosyntetisk.
  4. Hehe. Det var ett bra år. Hög sockerhalt, hög alkoholhalt... Pinigt, som sagt. Men jag är glad att den nu fungerar som den skall. En liten lustig observation, förresten. I nålimpellern hade en liten snäcka fastnat. Den måste ha snurrat utan bara helsike men ändå levde den när jag tog loss och återbördade den till burken. Ganska imponerande, tyckte jag.
  5. Låter bra. Men lite pinigt är det. Fast förmodligen var det inte mitt fel utan istället den där värmlänningen som lurade på mig skummaren... I vilket fall som helst så skummar den utav bara satan nu.
  6. Merde! Jag hade vänt den fel. Mycket pinsamt! Nu funkar den igen.
  7. Enda preparaten som används här kommer från gårdarna i Vogeserna intill. Skall flärpen/svängdörren röra sig eller sitta fast?
  8. Gjorde ren skummaren i morse som visade sig vara full av små snäckor. Satta ihop den efter alla konstens regler men när jag satte igång den gick den åt fel håll! Pumpen sög från skummaren istället från från sumpen! Vad i h-e är detta? Nån som vet?
  9. Ja, vilken är det och hur länge har ni haft den? Jag själv har bara några koraller och fiskar som varit med sedan jag började med salt i maj 07 men jag örmodar att de finns de som har betydligt äldre djur.
  10. Vet inte om det går via SVT Direkt. Nån IT kunnig därute som vet?
  11. En luftkyld Tunze 2002 eller 4002, naturligtvis!
  12. Enjoy! http://svtplay.se/v/1525128/ekvatorn/del_4_av_6?cb,a1364145,1,f,108176/pb,a1364142,1,f,108176/pl,v,,1534312/sb,p108176,1,f,-1
  13. Jag kanske ser det jag vill se men tidigare har jag haft lite röda cyanos i hörnen där vattnet inte har rört sig så mycket. Efter att jag införskaffade en vackert blå Collospongia har de försvunnit helt. Kul om dessa svampar skulle erbjuda ett "cyanorefugium" som konkurrerar bort frilevande cyanos.
  14. Har beslutat mig för att inte cirkulera vattnet med en luftpump. Praktiska experiment visade att det skulle bli för mycket salt avlagringar på täckglaset. har köpt en Korallia Nano istället. Pumpar runt 900l/h och de är riktigt små. Planerar uppstart till den 21/5. Hoppas havsguden i Täby har riktigt fin LS hemma då!
  15. Jag uttrycker mig nog lite otydligt. Det ser åtminstone ut som om en hel del av vätskan i skummet rinner tillbaka längs stigrörets insida utan att komma så lång som till koppen (och därmed avlägsnas för gott). Tanken var att erbjuda en mycket stor yta för bakterier att växa på som därmed binder upp näring. Jag har sett att det nu finns en apparat att köpa som med hjälp av något som liknar en vindrutetorkare so skarpar av bakteriebeläggningen och spolar tillbaka den till vattnet(!!). Således åker skiten tilbaka till vattnet. Jag tror det vore vettigare attgöra precis tvärtom.
  16. Jag har noterat att i stigröret i skummaren växer det enorma mängder bakterier. När jag gör rent skummaren tycker jag mig notera att biomassan på rörets insida faktiskt är större än i vätskan i koppen. Detta har fått mig att fundera över om det inte skulle kunna gå att konstruera en variant på skummare som är effektivare än de som finns idag. Skummet är ju ett extrakt av näringsämnen från akavarietvattnet, således är koncentrationen av näringsämnen oerhört mycket högre än i vattnet. Om detta näringsextrakt fick passera över ett material med en mycket stor yta (jämfört med den lilla yta som stigrörets insida erbjuder) skulle en större mängd bakterier kunna växa och utnyttja näringen i skummet än med nuvarande konstruktioner. Ett förslag på lösning skulle kunna vara en kopp (där botten utgjordes av en nästkonstruktion som skummet skulle kunna passera genom) med zeolith där skummet fick passera. Det som inte käkades upp av bakterierna skulle kunna hamna i den vanliga skummarkoppen. Självklart skulle eoliten/motsv behöva göras rent med rel täta intervall men mängden bakterier skulle kunna bli oändligt mycket större pga av den stora yta som zeolithen erbjuder. Vad tror ni?
  17. Tack för en mycket intressant referens. Det är fantastiskt hur mycket okänt det fortfarande finns i naturen. Anledningen till att jag besökte Stuttgart var ett "hobbyprojekt" som jag och några kollegor ägnar oss åt. Vi planerar kartlägga genomet hos sk vattenbjörnar (kolla "water bears" i Wiki!). Dessa små kreatur som har nervsystem, en tarmkanal, muskler, ögon och ben kan kokas i långt över en timme utan att påverkas!! En livsform som är väldigt, väldigt annorlunda... Men, vilket jag tyckte var lustigt, den fortfarande viktigaste boken om vattenbjörnar skrevs redan 1928! Det finns således mycket var som zoologerna kan ägna sig år.
  18. Har idag besökt ett laboratorium vid Stuttgarts universitet där man forskar på tvättsvampar och där fått lära mig något intressant. Tydligen utgörs en väldigt stor del av svamparna av cyanos som existerar i symbios med djuret. En tanke som då slog mig var att de symbiotiska cyanosarna måste konkurrera med andra cyanosar och att en tex rejäl callospongia el liknande kanske är botemedlet mot "den röda pesten"? Någon som vet mer?
  19. Salig Freddie Mercury var en stor akvarieentusiast
  20. Har idag varit ute hos Triton och hämtat burken som ser mycket fin ut. Tyvärr får jag inte starta upp den än då hustrun håller på att renovera lägenheten för fullt. Har dock kommit att fundera över det här med cirkulationen. Jag är övertygad om att luftpump med syresten räcker för cirkulationen men vad jag funderar på är saltspray på täckglasen: Ett alternativ är således en riktigt liten nanostreamer/pump. Mitt bekymmer här är dock tillförlitligheten då burken kommer att tittas till väldigt sällan. Vad tror ni? Törs jag?
  21. Köpte nyligen en vacker gul Sarcophyton. Min fiskhandlare säger att den inte vill ha så starkt ljus men jag har sett andra källar där det hävdas att den skall ha massor. Någon som vet hur det ligger till?
  22. Har funderat lite på det men gjort några experiment hemma och det ser ut att fungera bra, tycker jag. Det här kommer ju inte direkt att vara någon SPS burk. Dessutom, eftersom jag bara kommer att titta till den någon gång i månaden, tror jag att en luftpump kommer att vara mer tillförlitlig. I den klassiska Jaubert uppsättning sköts ju omsättningen av luftpumpar. Jag hade nöjet att se det ursprungliga Jaubert systemet på akvariet i Monte Carlo. Det är på 40 000 liter och såvitt jag kunde se fanns det bara luftpumpar med syrestenar där och dett har ju puttrat på sedan 1988.
×
×
  • Skapa Ny...