Bygert

Men... han hade ju inte överdoserat vodka säger han?

Hör jag att nån skickat nåt till mig med DHL så blir jag förvånad om det inte blir nåt strul. Schenker och posten funkar klockrent. Så jo, det skiljer på olika ställen.

Tycker inte det där ser farligt ut alls. Dock, vassa hörn kan eventuellt bli utgångspunkt för en spricka, man kan också skära sig och det ser inte så snyggt ut. Inga problem att lösa det, ta en Dremel eller liknande med diamantstift och slipa ur skadan till det är jämt och fint. Sen är det lugnt.

Börja rätt, köp den här boken: www.amazon.com/How-Keep-Jellyfish-Aquariums-Introductory/dp/160494126X/ref=sr_1_13?s=books&ie=UTF8&qid=1417255216&sr=1-13&keywords=jellyfish Det finns många typer av maneter de har helt olika krav. Läs först och se om det är nåt som verkar mödan värt, att köpa utan att ha läst på först kan bara bli fel.

Jo det här blev riktigt lyckat! Bara bläckfiskarna var värda tretimmarsresan, jag tror Jonas dreglade en aning vid det akvariet... Alltid intressant att få se baksidan, det ger mycket. Sen är det ju faktiskt lite fusk att bara kasta ut ett rör och hämta in vatten, det blir lite väl enkelt så. Fast när vi blivit många som håller på med kallt salt bör vi väl få se en utbyggd infrastruktur, kan man leverera såna saker som vanligt vatten, el, telefon osv vore det väl faktiskt inte orimligt att dra en ledning med saltvatten till alla hushåll också. Vi kommer ju att följa upp det här. Det finns fler anläggningar att besöka och havet är fullt med djur som bara väntar på att få hamna i våra akvarier. När det händer nåt så berättas det här, häng gärna med, som synes är det där med kallt salt nåt som är spännande och kul och vi har plats för fler i gänget.

Det här ska bli trevligt! Det är finns åtskilligt att se på havets hus så det ska bli roligt att se hur de jobbar med det också.

Osmosen är ju lite förenklat en sil. Nitraten tar sig inte igenom utan åker ut med spillvattnet. En bakterie är flera miljoner gånger större än en nitratjon så tar sig en bakterie igenom osmosen, då är den osmosen skrot och värdelös. Bakterier kan man alltså glömma att de skulle ta sig igenom, däremot så kan det ju ha hänt annat i samband med läckan. Det mesta typ lite jord och skit, det rensar osmosen. Det som egentligen skulle kunna vara ett problem är just det där som Lasse är inne på med risken att de hävt i lite extra klor. Ring och fråga, har de klorerat extra så finns det sätt att hantera det men åtgärden är lite beroende på vad de pytsat i.

Ja det finns en del av intresse för akvarister, i synnerhet de som häckar på den här sidan, och detta eftersom det till stor del är samma regler som man möter vilket det är stenkoraller eller noshörningshorn man vill hantera.

Det finns eller fanns ett standardakvarium som är 250 x 75 x 60, 1125 liter. Till det finns bänk som ser ut som till ett 720 men med tio ben. Inga konstigheter i övrigt. Så ja, det håller. Men. Den där konstruktionen i första bilden. Dels så har den inte ställbara fötter vilket gör att det ställs stora krav på att golvet är absolut slätt. Är det inte det så måste man fixa till det, flytspackel, palla upp med nåt, det ska vara slätt bara. Dels så ställer konstruktionen stora krav på inmätning och montering. Kapar man ett rör nån mm för långt och slår upp det lite för kort på knuten, då är det tillräckligt för att ställa till det. Ett annat problem är att det kan vrida sig. Hela rasket kan sticka åt sidan och det blir ju aningen tråkigt. Det kan lösas genom att skruva skivor på bakkanten och sidorna samt ovanpå. Det stagar upp det tillräckligt. Däremot ser jag inget problem i att botten hänger fritt om det skulle bli så, det tål den om den är rätt dimensionerad. Är det ett ramakvarium är det bättre att ha det så, fri botten. Med helglas så är det ingen nackdel med en skiva och något mjukt under, liggunderlag, tunn frigolit eller nåt. Så, jo man kan göra så där men det är inte utan anledning som bänkar i aluminiumrör brukar se ut som de gör med ställbara fötter och en mellanvåning. Det ger helt enkelt mycket större möjligheter att kompensera för ojämnheter i golv och utförande av bänk plus att det blir vridstyvt utan extra arbete. Mycket enklare att bygga så alltså, inte alls samma krav på noggrannhet. Oavsett hur man nu sätter upp det, knutar och rör kan fås från Imazo där det är lämplig sort. Vilken vanlig zoohandel som helst med lite serviceanda kan ge ett pris på det som behövs, kan fås valfritt som hela rör eller färdigkapat. Ta och jämför priset med hur det ser ut på andra håll, särskilt rören kan ha konjunkturberoende pris och då kan det ibland vara bra att köpa hos nån där priset är lite trögrörligt.

Trevligt! Det är ju lite tidigt att säga nåt definitivt men kan jag så kommer jag, självklart.

Ett tillägg. Vilken säkring som löser först beror inte bara på A-tal utan också på karakteristik. Det finns snabba säkringar som går bra till värme mm och tröga som är lämpliga till motorer med höga startströmmar. Äldre Diazed (proppar) brukar ha uppgift på propp och förpackning om typ, står trög eller nåt. För nya automater står det B eller C där C är typ motsvarande trög. Poängen då, har man en trög 10 A säkring nu och sätter dit en automat på samma A men B-typ så finns det en hygglig chans att automaten löser innan den gamla reagerat. Sätter man en snabb 6 A så är man praktiskt taget garderad att den löser innan den gamla och akvarier har ofta inte så mycket grejor med höga startströmmar så det ska bli ett problem. Däremot så får man ju naturligtvis kolla så man inte har så mycket elförbrukare så effekten blir för hög för säkringen. Vad man däremot inte ska göra är att sätta en ny säkring med C karaktär till en gammal snabb. Även om A-talet är lägre så vet man inte vad som händer då, det blir rätt oförutsägbart. Här finns det säkringar i urval: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?toc=18782&name=Automats%C3%A4kringar

Jo, den enkla regeln är att det som varit i akvarium aldrig ska ut i naturen igen. Enda undantag är väl i så fall om det är något helt isolerat. Alltså nytt akvarium som det aldrig varit nåt tropiskt i, ingen som helst kontakt med andra djur, alltså inte samma håv osv osv. Och tillbaka på samma plats. Det är nog knappast nån som kan hålla en klinisk nivå på sånt, på ett eller annat sätt så finns det en kontakt med sånt som kommer från helt andra trakter. Och då finns det en stor risk för att man kan sprida smitta vilket dels är tråkigt i o f s och dels riskerar att ställa till det för möjligheterna för oss att hålla tropiska djur. Det finns folk som bara längtar efter argument för att få stänga ner allt vad djurhållning heter. Får man upp nåt ur havet och släpper tillbaka det efter att ha tittat på det är det ju ok. Annars är det alltså så att det för det allmännas bästa är klokt att hålla sig till regeln att det som en gång varit i akvarium, det ska aldrig mer ut i naturen.

Till att börja med: vissa kortslutningar kan ingen jordfelsbrytare hantera. Blir det kortslutning mellan fas och nolla så kommer jordfelsbrytaren att vara lika nöjd för det, det ser den inget konstigt i. Enda sättet att hantera det om man är orolig är att sätta en extra säkring till en matning med lägre värde. Om säkringen till den gemensamma matningen är 10 A sätter man en 6 A säkring till akvariet då. Förhoppningsvis om det inte är allt för brutal kortslutning så går då säkringen med lägre värde först. Sen när det gäller jordfelsbrytare, det är bra grejor men köp INTE den som Matias rekommenderar. I alla fall inte utan att ha funderat över konsekvenserna. Problemet är att den är försedd med nollspänningsutlösare. Det innebär att efter ett strömavbrott så återstartar den inte själv utan man måste trycka på en knapp innan det är igång. Vad det praktiskt innebär är att blir det strömlöst när man åker hemifrån, och det räcker med en lite dipp som man knappt märker, så står allt still tills man kommer hem och trycker på knappen igen. Fortum t ex (som i övrigt är en skitfirma) har en bra tjänst så man får ett SMS vid strömavbrott och kan agera om det inte kommer ett nytt SMS om att strömmen är tillbaka. Det kommer dock inget SMS för såna där korta blinkningar så man kan alltså ha hela joxet till akvariet stående still utan att ha en aning om det. Så, det var problemet, vad göra då? Det har funnits plug-in jfb utan det här problemet men jag hittar inte längre några. Tyvärr ser jag idag ingen lösning som inte innebär lite mixter. Dock, inga konstigheter men innan du börjar med det jag beskriver så ta en snabb koll på handen, det ska finnas en tumme på var hand och den ska sitta på sidan. Ser det annorlunda ut så ring en elektriker. Och jag menar allvar, inget mixter utan kunskap. Till inköpslistan då. Här är det Biltema men liknande finns på Jula mm. Först behöver man en jfb, tvåpolig: http://www.biltema.se/sv/Bygg/El/Jordfelsbrytare/Jordfelsbrytare-350005/ Den där är helt naken så man måste köpa nåt som den kan bo i, två moduler brukar behövs plats för: http://www.biltema.se/sv/Bygg/El/Elektrikerverktyg/Kapsling-for-jordfelsbrytare-mm-44798/ Sen är det bara att börja skruva, man klipper sladden till akvariet, kopplar fas och nolla i jfb, drar förbi eventuell jord, sätter det hela i kapslingen och sätter upp det hela på lämpligt ställe där man inte riskerar att det stänker vatten. När man ändå håller på går det utmärkt att lösa problemet med att säkringen kan gå också. Är det nu säkrat för 10 A från början behöver man alltså en något lägre säkring och det hittar man inte på biltema osv. Man får vända sig till nån slags nätbutik eller mer specialiserad elfirma. Här t ex finns 6 A. http://www.nimaab.se/se/art/automatsakring-1-pol-b-typ-snabb.php För att få in både jfb och säkringen i samma hus räcker det inte med en kapsling på 2 moduler, ta en till 4 moduler i stället. Det finns också kapslingar med högre skyddsklass som kan användas även där det är fuktigt, om man vill sätta det hela vid sumpen t ex. Då kan man också behöva köpa till täta genomföringar, kolla hur det är tänkt i så fall.

Runda skålar är inte förbjudna att sälja. Det finns ett antal ok användningsområden, man kan ha växter i dem t ex. Det är egentligen inte förbjudet att ha fisk i dem heller. Däremot så ställs det ett antal krav på inredning, yta, volym, insynsskydd osv som gör det praktiskt omöjligt att använda en traditionell guldfiskskål. Det finns dock såna på 30 liter och så där och har man riktigt små fiskar så kan det gå lagligt. Fast man har bara ställt till besvär för sig med att få till det om man jämför med ett vanligt akvarium. Jag skulle säga minst 500 liter till guldfisk, det är faktiskt fiskar som ska bli 25 cm och 25 år. Tyvärr är zooaffärernas råd vanligen helt uppåt väggarna, lyssna inte på tramset. Köp en lämpligare fisk i stället.

Det där med att låta vattnet stå mörkt tål att diskuteras. Det rådet kommer ju från när man haft naturvatten till varma akvarier och då är det högst troligt att plankton dör i vilket fall som helst. Har man naturvatten i ett kallt akvarium är det inte lika givet varken att plankton dör eller att man vill att det ska dö. Att träffs och kika på akvarier och babbla lite är kul, kanske det går att ta med lite fler, vi är ju inte så många i den här branchen? Jag kan också flagga för att det blir lite träff för kallfolk på offentliga anläggningar nån gång framöver, var osv är under utredning så det kommer besked om det. Då är naturligtvis alla som har ett intresse av kalla akvarier välkomna, det finns klart plats för fler!

I bästa fall hamnar slammet från reningsverken på åkrarna. Det är där det hör hemma eftersom det finns mycket näring, främst fosfor i det. Vi måste sluta cirkeln, de tillgångar som finns av brytbar fosfor kommer inom inte allt för avlägsen framtid att ta slut och då har vi inte råd att ödsla med den resursen. Tyvärr innehåller slammet annat än fosfor. Det där att bygga vattenklosetter och sen koppla ihop det med avlopp från allt möjligt var egentligen ingen bra ide. Det är allsköns olämpligheter i slammet och därför är det mycket som är för giftigt att sprida eller som man inte hittar nån bonde som tar emot. Det är därför mycket av slammet som bränns eller som hamnar i annat än livsmedelsproduktion, man mixtrar med allt möjligt, parker, skogen osv. Själv tar jag emot till energiodling. Det man kan göra åt det här är att sluta se wc som ett sopnedkast. Det som hör hemma där är skit, piss och toapper för att uttrycka det klart. Det är bra grejer som ger ett bra slam som kan återcirkulera näring och sluta kretslopp. Det är också det som reningsverken är byggda och lämpliga till att hantera. Annat, fimpar, medicin, färg, olja och jag vet inte allt som folk häller i toa, det förstör och ställer till. Sen är en mask inte så illa, det är faktiskt nåt organiskt som inte stör det där med slam så värst mycket. Däremot finns det ju förvisso andra kemikalier och jox som man kan mixtra med som akvarist och det hör rakt inte hemma i avloppet. Bytesvattnet från saltakvarier är ju egentligen inget som passar så bra i avloppet heller men det är ju i all huvudsak naturliga ämnen och med den utspädning som sker av det salta vattnet så lär det inte göra nån skillnad som märks.

Då har du ju bra koll på salthalten. Få akvarier luktar viol, svag doft av tång eller jord hör till. Men luktar det gamla skaldjur, då är det absolut läge att inventera ordentligt.

Trevligt att se att det ökar på med folk som tar det kallt! Några tankar: Isolering: Är det svalt runt karet och mycket teknik kan isolering ge ett varmare kar. Är det varmt runt karet och kylbehov så kan isoleringen minska behovet av kylning. Eventuellt kan det alltså vara rätt att isolera på sommarn och fel på vintern. Salthalt: Det kan vara lite lurigt att mäta specifik vikt eftersom den är temperaturberoende och mätarna som regel är tänkta att användas vid rumstemperatur. För att undvika misstag, kolla om mätaren är märkt vid någon temperatur och mät vatten som ligger där eller om det inte finns nån märkning mät vatten som fått anpassa sig till rumstemperatur. Det vi vill ha är en salthalt, inte en specifik vikt egentligen och för att vara säker när det gäller kalla akvarier är det bra att göra en koll så man inte hamnar fel. Har man kollat så vet man sen hur mycket man behöver kompensera. Blomning: Jag tror mer på bakterier när det kommer så fort. Kolla så det inte ligger nåt dött nånstans i nåt hörn och mata inte eller väldigt lite tills det lugnat sig.

Ronnie mäter 20 grader rummet, Patrik 22 - 23. Vem har varmast? Tror nån att det går att veta så har man inte koll på läget. Här är lite läsning om hur krångligt det faktiskt är (sid 4): http://www.pentronic.se/media/27733/SE1999-5.pdf#page=4 + en massa annat som är osäkert. Ta alltså såna värden och tumregler som utgår från dem inte med en nypa salt utan ett billass. Tyvärr går det inte att ha några säkra uppfattningar, man måste testa praktiskt hur det blir.

Frågor om vad som gäller för att ta diverse över gränsen kommer det ju då och då. Jordbruksverket har gjort en guide där man efter att ha svarat på några frågor får lite översikt över vad man behöver tänka på: http://www.jordbruksverket.se/handelsguiden Man kan ha synpunkter på detaljer men att verket försöker få till en enkel guide där man kan hitta vad man behöver tänka på, det är faktiskt bra.

En fasfelsbrytare används i trefassystem, alltså där man har tre faser och nolla och ibland också jord. Fyra eller fem tåtar in alltså. Vad fasfelsbrytaren gör är att den känner av att faserna ligger i rätt ordning. Gör de inte det kan det bli elände om t ex motorn till en pump går baklänges. Känner också av om en fas är borta vilket också kan ställa till det. Dock är det en bit kvar innan Jonas och jag kommit upp i såna volymer att det blir aktuellt att köra det elektriska på trefas. Alltså kan vi med fördel nöja oss med att prata om jordfelsbrytare och kalla dem för det också. http://www.comlink.se/index.php?route=product/product&product_id=58

Nix, du är totalt ute och cyklar. Notera vad grunkan heter, jord - fels - brytare. Nåt som kan bryta om det är fel på jorden alltså. Vilket alltså innebär att den inte är beroende av jord, man kan sätta en jfb i ett ojordat uttag och få skydd ändå, det finns jordfelsbrytare som inte har jord inkopplad och oavsett sort så mäter de inte alls vad som händer i jordledning. Vad en jfb gör är att den mäter strömmen i fas och jämför den med strömmen i nollan. Skiljer den sig åt mer än obetydligt så har det hänt nåt olämpligt på vägen. T ex att det är isolationsfel så det går ström från fas ut i ramen från belysningen och sen vidare via en akvarist som pillar till golvet. Jfb bryter då innan akvaristen har dött. Däremot bryter inte jfb för isolationsfelet i sig, det är först när strömmen hittat en väg som jfb känner av att nåt är fel. Jordningen funkar på ett annat sätt, om det är isolationsfel så går strömmen via jordledningen och blir det nog mycket går proppen. Den strömmen som får proppen att gå är dock nog för att döda ett helt koppel av akvarister eller ställa till brand och elände så jordningen är inte alltid nog skydd. Plus att det kan vara avbrott i jorden, det är då man har nytta av just jord-fels-brytare.

Jordfelsbrytare är billig livsförsäkring. Särskilt om man känt att det killar i fingrarna. Kolla bara så det inte är en sån där som inte återstartar efter strömavbrott, det kan bli tråkigt om allt stannar bara för att inkommande dippat. Kollas enkelt med att dra ur jfb och plugga in den igen. Om man är tillräckligt händig för att se skillnad på jord och annat och har nån slags insikt händer ju inget farligt om man jordar ett chassi. Det som skulle kunna hända är att jfb löser och då vet man att man har nåt slags fel som släpper nog ström ut i chassit för att det ska vara farligt. I så fall är det läge att se över prytteln.

När det gäller försäkringar är det viktigt att komma ihåg följande, det som gäller är: - Det som står i just ditt försäkringsbrev - Försäkringsbolagets villkor I den ordningen Däremot gäller det inte vad diverse försäljare och annat löst folk säger. Eller, i o f s gäller det som sägs när man tecknar en försäkring men hur bevisar man det om man nu inte råkade spela in det hela? Ägna alltså inte så mycket tid åt att ringa, läs villkoren i stället. Tyvärr kan det finnas en liten tendens att försäkringssäljare pladdrar på om hur bra försäkringen är och hur mycket den gäller men lyssna inte på det, läs i stället. Med det sagt, låt oss titta i ett villkor, Länsförsäkringars villa, allt sånt där hittar man på nätet: http://www.lansforsakringar.se/varmland/privat/forsakring/hemforsakring/villa/ Under F 2.2 hittar man att försäkringen gäller: Försäkringen gäller för skada av vätska eller ånga som oberäknat strömmat ut från • vattensäng och akvarium; även skada på fiskar och växter ersätts Notera ordet oberäknat, man kan inte slarva hur som helst. Och även ordet fiskar, koraller och liknande ingår alltså inte. Sen kommer det då lite som försäkringen inte täcker: • Skada på den installation eller anordning som läckt, se dock avsnittet F.2.7 Skada på installationer och hushållsmaskiner • Kostnaden för den utströmmade vätskan Inte akvariet eller vattnet alltså. Så då kan vi summera, vad man enligt de här villkoren kan få ersättning för är skada som orsakats av vatten som läckt ut (under förutsättning att man inte varit vårdslös) och fiskar och växter. Man får inte ersättning för akvariet, koraller mm eller för vattnet. Detta är det som står i villkoret och det som gäller, sen kan det i bästa fall bli en snäll skadereglerare som betalar för annat levande, eller så kan man få inskrivet i villkoren för den individuella försäkringen att den täcker t ex koraller. Andra bolag kan ha andra villkor. Nåt bolag har jag sett som täcker akvariet men inte det som är i det. Säker blir man bara om man läser villkoren. Dock så ska man ha klart för sig att det där med att försäkringsbolaget täcker något, det innebär rakt inte att man går skadeslös ur det hela, Till att börja med så får man betala en självrisk. Det görs också åldersavdrag, konkret innebär det att när t ex jag fick en skada så nog fick jag betalt för arbetet med att fixa till det hela men golvet var så gammalt så jag fick i stort betala det nya själv. Jag fick också, enligt de villkor som Trygg-Hansa hade då och som såg ut ungefär som ovan ersättning för fiskar och växter. Det låter ju bra men är inte så enkelt. En värdering av zooaffären köptes utan krångel men sen var det det där med att jovisst, köp in precis samma så betalar vi det. Var köper man t ex kopparbarbsyngel? Det var helt enkelt inte möjligt att göra så, jag skulle köpa nytt akvarium, få igång det och hitta allt som var i det, inte realistiskt helt enkelt inom rimlig tid. Jag fick ta 70 % av värdet, det var så det blev. Vad man kan fundera över är att teckna tilläggsförsäkringar. Länsförsäkringar har tex allrisk och hobby. Bägge låter klockrent tills man upptäcker att det där villkoret F 2.2 är med och spökar där också. För akvarier ger det alltså ingenting om man inte får tillagt i sina individuella villkor att akvarium mm ska täckas. Ett alternativ skulle kunna vara tillägget allrisk för angivet värdeföremål. Om nu försäkringsbolaget accepterar ett akvarium som ett värdeföremål skulle man där kunna täcka akvariet och allt som är i det utan nåt tjafs. Så, sammanfattningen då: - Läs villkoren - Diskutera med försäkringsbolagen men ta det som sägs med viss skepsis - Se till att det man kommer överens om också hamnar på papper

Ursäkta tramset men det finns i alla fall en sorts anemoner som är garanterat säkra när det gäller att inte vandra: http://www.bayergarden.se/Vaxtguide/a/Anemon.aspx