Bygert

AC - växelström. DC = likström

MVH Lasse

Ja och?

Prytteln jag länkade till är tänkt att användas i växelströmssystem men löser ut även av felströmmar av ren likström. De flesta jordfelsbrytare reagerar annars bara på växelström eller också även på pulserande likström.

Den är för AC - arbetsspänning 400VAC vad jag kan läsa mig till

MVH Lasse

Jo, det är tänkt att den skall användas vid 400 V AC. Det skulle nog gå att få till ändå men med en del besvär och eftersom priset även om de som köper såna där troligen har rent absurda rabatter oavsett det är orimligt så är det helt enkelt inte vettigt att krångla med det. Det är mycket mer krävande att få till en jordfelsbrytare som reagerar på likström och eftersom de spänningar som det är tal om inte kan bli farliga är det helt enkelt inte värt att fundera på.

Ursäkta en dum fråga som kom i mitt huvud men varför inte köra med två 12V batterier i serie och laddare till dessa om det är som så att du skall drifta 24V? Duger inte bilbatterier så tar du lastbils batterier för typ 5000:- + moms stycket.

Bilbatteri på 55-60Ah klarar ju minst 55A under en timmes drift utan ström sedan om de är slut efter 1 timme vet man ju ej bara att de kan leverera 55A i timmen. Tror iofs att det kommer att fungera kanon med bilbatteri till det mesta förutom värmaren.

Man bör visst kolla på RC värdet som säger hur många minuter den klarar att leverera 25A också.

//Jonas

Visst kan man köra med batterier men...

55 Ah betyder i princip att batteriet klarar att lämna 55 A under en timme, sen är det tomt. Eller 1 A i 55 timmar. Riktigt så enkelt är det dock inte, vanliga startbatterier är gjorda för att lämna en hög ström under en kort tid men slits hårt av att laddas ur djupt av lägre ström. För sånt bör man använda marin eller mobila batterier som är klart dyrare.

Köper man nu två 55 A batterier och seriekopplar så är det fortfarande 55 Ah men vid 24 volt i stället (parallellkopplar man får man 110 Ah vid 12 V). Tänker man sig att t ex driva en belysning på 100 W så krävs det en ström på drygt 1 A. Batterierna räcker då 13 timmar, sen måste man ladda. Man får alltså slanta upp ordentligt för batterier och laddare och ändå klarar man inte just mer än ett halvt dygn. Man får alltså en viss reservkapacitet vilket ju är bra vid strömavbrott men det är inte så att man kan ställa dit ett par batterier och tro att så har man löst problemet och kan ladda nån gång i månaden eller nåt, snarare får man ha laddaren på hela tiden.

Det finns jordfelsbrytare för likström, t ex den här:

OBS!!! Sitt ner innan du går in på sidan, priset är angivet.

https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=36-078-39

Så nej, jordfelsbrytare på lågvoltssystem är knappast aktuellt, dels eftersom det inte är farligt i vilket fall som helst, dels eftersom det ju ser ut att kosta pengar som bör göra till och med en saltis lite svettig.

Vi tar fram Ohms lag så det blir lite ordning på det här. Den säger att U = R x I. Spänning, ström och resistans hänger alltså ihop på ett bestämt sätt. Som sagt tidigare här är spänningen fast hos de grejor vi har (det finns pryttlar som levererar konstant ström men det står knappast nåt sånt aggregat och skräpar bredvid akvarierna). Står det 24 V 50 A på en spänningsomvandlare så kommer den alltså att beroende på vilken resistans man kopplar till att leverera 24 V med varierande ström upp till 50 A, däröver kommer nåt att gå galet.

Kopplar man nu en människa till 24 volt så är resistansen med torra händer ca 100 kohm, då är det bara att peta in detta i Ohms lag och man kommer till en ström på ca 0.24 mA. Det är inte märkbart. Med våta händer eller god kontakt (t ex genom att man sticker sig på en ledare) kan man komma upp i märkbar ström (jodå, det kan jag intyga) men det är fortfarande ofarligt.

Kopplar man sig i stället till 230 volt så sjunker den totala resistansen genom kroppen (främst beroende på lägre övergångsresistans vid hudkontakt) till runt 4000 Ohm vilket leder till en ström på drygt 50 mA vilket alltså är klart livsfarligt.

Sen beror det hela på mycket. Ström genom två fingrar på samma hand kan bränna fingrar men blir knappast livsfarligt. Ström från hand till hand passerar hjärttrakten och är därför akut livshotande. Det är ju inte heller bara frågan vad man kommer i kontakt med utan också vart strömmen kan ta vägen, står man på ett torrt golv är det ingen bra återledning och man kan klara sig även från att pilla på 230 volt (annars hade ni inte behövt läsa det här). Kommer man däremot i kontakt med nåt ledande blir det nåt helt annat. Pilla på elstängsel stående i gummistövlar kontra samma men hållandes i ett järnspett är två helt olika upplevelser, prova gärna om ni inte tror mig.

Men elstängslet då, med 5000 volt, varför är inte det farligt? Tja, i och för sig har det dött folk som fastnat i elstängsel men kortvarigt är det inte farligt eftersom pulsen är kort, det hinner inte ställa till nåt. Likså med statisk elektricitet, man kan komma upp i spänningar på tiotusentals volt genom att klappa katten och få rejäla gnistor men laddningen räcker bara till en helt kort puls så om än obehagligt så är det ändå ofarligt.

Så, jo, det är strömmen som är farlig och kan döda men det är spänningen som avgör hur stor strömmen blir. Låg spänning kan inte bli farligt (om man nu inte ger sig den på att den skall vara det och t ex sätter elektroder direkt på hjärtat) eftersom strömmen blir för låg. Hög spänning är farligt eftersom strömmen blir hög, utom då om det är kortvariga pulser.

Den ström som kan passera genom kroppen om man kommer i kontakt med nåt strömförande beror på spänningen, hudens övergångsresistans och kroppens resistans. Värdena på de två senare ligger på sån nivå att spänning under typ 75 volt inte kan bli farligt vid hudkontakt, obehagligt ja men inte nån direkt risk. Med 230 volt och torra händer blir strömmen genom kroppen runt 50 mA vilket är precis lagom för att vara livsfarligt. Spänningen avgör alltså vilken ström som passerar kroppen och det avgör hur farligt det blir. Våta händer, lik/växelspänning osv påverkar men spännningen är ändå det viktigaste.

Så om nu 24 volt är så gott som riskfritt och 230 volt är lika med livsfara, varför då välja det farliga alternativet? Ja det är ju det här med Ohms lag och sånt där jox. Minskar man spänningen till en tiondel och vill ha ut samma resultat så får man för att nå det öka strömmen med tio gånger och det är strömmen som är jobbig att flytta. Man får alltså ha en tio gånger så grov kabel (i area, inte diameter) och koppar är ju inte gratis. Det skulle helt enkelt bli orimligt dyrt att bygga upp eldistributionen för lågspänning. Vill man bygga nåt mer lokalt så är det ju inte lika pinigt med grövre kablar som när det gäller att få ström till huset men det blir ändå lite nackdelar, spänningsomvandlare kostar en del och man tapper en del i verkningsgrad på att gå den vägen, sen får man alltså dimensionera allt mycket grövre. Om det är värt det för att minimera risker må man väl värdera själv. Jag tror ju i o f s att en jordfelsbrytare ändå är ett alternativ med tillräcklig säkerhet. Det finns i o f s jordelsbrytare som skall reagera på i a f pulsande likström men till lågspänning känns det som lite överkurs, i alla fall om det är personsäkerhet man är ute efter.

Pratar man om hela rasket när det gäller saltvatten så blir det ju oundvikligen dyrare med salt, mer ljus, annan teknik osv. Pratar man bara om lådan man skall ha vatten i så behöver den ju i sig inte vara dyrare. Men det finns ju även på sötvatten olika prisnivåer, det är skillnad på ett anonymt helglas på aluminiumbänk jämfört med ett märkesakvarium med diverse trälister stående på en möbel. Stor skillnad faktiskt, det går utmärkt att få betala flera gånger mer för samma volym. Dessutom är de enklare akvarierna mer priskänsliga och det som folk nog jämför priser på, på såna känns det som handeln knappt har några påslag medan man då nog har förhoppningen att ta hem pengar på tillbehör om man nu sålt akvariet. De dyrare akvarierna vänder sig till en annan kundkrets som inte är lika känsliga för priset och där lägger man på helt andra marginaler.

För salt gäller ju det i hög grad, många bryr sig inte om vad det kostar bara det är 'rätt' prylar. Bra möjlighet att ta rejält betalt alltså och då gör man naturligtvis det.

Tycker absolut du skall prova. En bok som har en del om medelhavet är en gammal klassiker, Jørgen Eggers Salvattensvakvariet. Föråldrad i mycket men innehåller ändå somligt av intresse som t ex just det där med medelhavet.

FANtastiskt hur denna tråd utvecklat sig.

beskriva vad som står på kortet

Men va inte så korkad då att skriva fan

Använd fläkt istället

Inge ont menat Lasse

Och hur många kretskort står det "fläkt" på?

Blir bara lite roligt när man skall beskriva vad som står på kortet där man skall koppla in fläkten - fan är ju inte godkänt

MVH Lasse

Men å andra sidan går det ju bra att skriva devil, hell, Чёрт, дьявол och en massa annat sånt så det jämnar ju ut sig.

Nä inte farligt kanske. men syrrans hästar äter Biomagnesium och fosfaten är läskigt hög i det men det är kanske bara jag som e dum nu när det är på modet att sänka alla värden lågt för att sedan tillsätta både nitrat o fosfat i karet.

Bygert du måste väl endå hålla med om att en häst inte kan jämföras med ett korallrevs akvarium.

Patrik

Biomagnesium är det tillsatt fosfat i, 13% eller nåt sånt, så det är självklart inte lämpligt till akvarier. Annan magnesiumklorid har inte den tillsatsen.

Jag tycker man väl kan jämföra en häst med ett korallrevsakvarium, bägge har ofta ägare som ger blanka tusan i vad det kostar bara det är rätt märke.

Om wattmätaren inte tar hänsyn till reaktiv effekt kan 140VA motsvara 60w på grund av fasvridningen i kompressormotorn. Om wattätaren klara av att mäta skenbar effekt kan den också visa fasvridningen.

Det är då till att krångla till det. Fast tyvärr, du har ju rätt, en billig mätare kanske inte visar det vi är intresserade av, vad man får betala på elräkningen.

Verkar finnas varierande uppgifter på den där kylaren... 1/13 dels hp när det gäller el borde vara runt 60 W men när det är uppmätt 140 W så får man ju tro på det, om det nu inte sjunker när den gått ett tag förstås. Det stämmer kanske också med att den skulle kunna tänkas dra drygt en A och att det kanske skulle kunna syfta på 110 V.

I alla fall, drar den 140 W och kyler 200 så är jag ju inte imponerad, det kan jag ju säga. Det skulle ju gå att kolla kyleffekten lika väl som elförbrukningen, temperatur in i kylaren, temperatur ut ur kylaren, hur lång tid tar det att fylla ett litermått från utloppet. Har man de siffrorna så är det bara att räkna sen.

När det gäller magnesiumklorid hos granngården så är det med all sannolikhet fri från det mesta i fråga om föroreningar och det eftersom den oavsett vad sen nu säljs som i praktiken också används som fodertillskott för djur. Granngården skulle knappast riskera att sälja nåt som innehöll nåt allvarligt problem. Sen är det ju en annan sak att det som en ko tål inte nödvändigtvis är lämpligt att hälla i ett akvarium.

När det gäller det där med priser - det finns ju saker som har användningsområden både inom zoobransch och annat. Det går att hitta helt identiska produkter från samma tillverkare både i zooaffären och hos andra, det kan handla t ex om grus, elmaterial osv. Går det via zooaffären blir det ofta dubbelt så dyrt. Innebär det att det från zooaffären är dubbelt så bra som den identiska produkten som gått en annan väg?

Sen är det naturligtvis så att vi i vilket fall som helst behöver zoohandlare och att det kan finnas skäl att se till att de överlever. Men det är rakt inte så att det finns ett klart samband mellan hur dyrt man betalar och hur bra grejor man får, vill man spara så kan man göra det utan att ta några större risker.

Om kylaren drar 50 W ström, alltså tar det ifrån elnätet, så kan man räkna med att den kyler 150 W, kanske 200 W om den är riktigt effektiv. Det beror på att vad kylaren gör är att flytta värme från akvariet till luften som kylaren kyls av. Det är alltså fullt möjligt att kylaren är på både 50 och 200 W (även om det i så fall är väldigt bra resultat). I så fall alltså: Elförbrukning 50 W, kylning av akvariet 200 W, uppvärmning av luften runt kylaren 250 W. Det är alltså viktigt att ha koll på vad det är för siffror man tittar på, kyleffekt eller elförbrukning.

Skillnaden mellan på och av, hysteresen med ett finare ord, är ibland besvärande hög på såna här grejor. Det kan gå att sätta på en bättre extern termostat och sen dra ner termostaten på kylaren och låta den externa termostaten styra. Man bör dock kolla lite hur det ser ut, ofta på såna här grejor så bryter helt enkelt kylarens ordinarie termostat strömmen till kompressorn utan vidare och då gör det ju ingen skillnad just om strömmen bryts externt. Dock, det kan finnas sånt som fungerar annorlunda så det är en bra ide att titta lite hur det är kopplat innan man hittar på nåt. Dra inte heller ner hysteresen allt för långt, kompressorn slits mer om den skall starta och stanna ideligen.

Verkar som ett lovande projekt, kul att du kommer att kunna hålla lite känsligare arter nu.

Fast den absoluta nollpunkten är tydligen inte längre absolut även om det är det vi lärt oss. Det går tydligen att komma under noll kelvin. Fast det är väl tveksamt om man kan säga att det blir kallare då, kanske snarare annorlunda.

Tycker bygbert tar upp en intressant aspekt med ce-märkning och system.

Får man spinna vidare på det?

Får man då inte ta två pumpar och koppla dem till en pumpkontroller likt den här under utan att man plockar hem någon som ce-märker hela härligheten?

Om man enligt tillverkarens bruksanvisning pluggar in just det som prytteln är gjord för borde det vara ok. Stoppar man däremot i nåt annat, annat fabrikat, annan typ av apparat osv, då hänger nog det där med CE väldigt löst.

Skall det nu vara riktigt kallt så har tydligen nån nu lyckats åstadkomma en temperatur under noll kelvin. Det har vi ju lärt oss är omöjligt men tydligen inte. Kanske fungerar till och med till krillförvaring?

Fast torris kan vara lite klent om man vill under -100. Flytande kväve är mer rejäla tag.

Jag undrar ju vad som är skillnaden mellan ekologisk krill och annan krill?

Det finns ju en del som använt naturligt havsvatten till akvarier men det är ju dels problemet med transport och dels med att hitta nog rent vatten. Man har fått ge sig ut rätt långt för att hitta vatten utan föroreningar.

När det gäller att dunsta in salt så ligger ju såna anläggningar ofta mer eller mindre i ökentrakter och inte utan anledning. Varmt klimat och torr luft ger snabb avdunstning vilket ger rimligt utbyte. Med vårt klimat dunstar det dåligt och utbytet blir därför klent. Det går ju att hantera med att snabba på avdunstningen med värme mm men då drar energikostnaden iväg orimligt.

Oavsett vilket man använder naturligt havsvatten direkt eller via omvägen som salt har man problemet med näring och föroreningar. Vårt havsvatten här uppe är rätt näringsrikt och något av det kommer man åt via att filtrera bort plankton men inte allt. Det kommer att finnas mer nitrat och fosfat än man önskar sig även om man torkar ner vattnet till salt. Problemet med att man tappar en del kalcium mm är ju hanterbart, det är bara att lägga till vad man behöver. Att plocka bort nåt som det är för mycket av är värre så vill man ha ett akvarium med låga näringsvärden är knappast vårt naturliga vatten rätt. Dessutom släpper vi ut diverse kemikalier som kan vara tveksamma, somligt av det kan kanske även överleva en intorkning. Risken finns för tråkiga effekter. Köpesalt må kosta pengar men det har ju faktiskt en del poänger.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3639659.ece

När det gäller fast installation är det ju inga större konstigheter, man skall ha behörighet för att sätta upp nåt nytt och utan behörighet så kan man få byta vissa saker, ett uttag eller så. Sen kan man ju alltid diskutera exakt hur mycket man får förankra en sladd innan den blir en fast installation men jag ser inte det som nåt stort problem.

Mer intressant är det i stället med apparaterna, vad som gäller där. Nån som tror att kineserna som sitter och knåpar ihop våra pumpar och annat har elbehörighet? Knappast är det så. I ställer skall ju tillverkaren se till att produkten uppfyller diverse krav och sen för att intyga att det är så klämma dit ett CE-märke. Skulle nån nu få för sig att börja bygga pumpar och sälja så blir det ju det samma, se till att kraven är uppfyllda och intyga det via CE-märke. Däremot är det så långt jag förstår inget som säger att det nödvändigtvis måste finnas nån slags elbehörighet i sammanhanget.

Men så blir ju då frågan, om man snickrar ihop nåt själv, en belysning t ex, vad gäller då? Tja, jag vet faktiskt inte. Det som ju är klart är att om det börjar brinna och det går att spåra till att man klantat sig med den där belysningen, då finns det ju ett utrymme för att reducera försäkringsersättningen. Bortsett från det vet jag inte om det går att ingripa på nåt sätt, i alla fall inte så länge det inte är tydligt farligt.

En annan intressant sak är att CE-märkningen gäller den pryttel det sitter på. Börjar man sen plocka ihop den med diverse styrning och annat gäller inte längre märkningen, då skall hela systemet certifieras. En CE märkt produkt plus en annan CE märkt produkt är alltså lika med ett inte CE märkt system. Det där är ett akut problem med farliga maskiner t ex vedmaskiner men kanske kan vara ett problem för akvarier också om man plockar ihop diverse.

Ja, det är väl typiskt lämpligt om de lever så naturligt. Men du behöver ju inte ha dy, det står ju att det är ok med något som motsvarar det.

Det är väl bra att folk anmäler handlare/akvarister som inte håller djur enligt reglerna. Reglerna finns ju där av en anledning, finns inga regler så kommer det ju snart finnas fisk i påse på var och varannan marknad som man kan se i vissa länder.

Jag ser ingen motstridighet i kraven heller 14 § ger ju ett ganska generöst undantag till butiker.

Dy är av diverse anledningar olämpligt i akvarium. Frågan är då om t ex sand i så fall "motsvarar" den naturliga dyn. Jag har lite svårt att läsa det så.

Reglerna må finnas där av en anledning men de är inte bra. Det har varit åtskilligt gnissel om tillämpningen då det allt för ofta visar sig att ett slaviskt följande av reglerna kan leda till närmast djurplågeri.

Kravet i 14§ är inget undantag, det är ett tillägg som gäller för butiker. De har alltså krav på sig som talar både för att man skall ha och att man inte skall ha inredning i akvarierna.

Akvarier i en zoobutik ligger under samma regler som gäller hemma, alltså bland annat det här:

6 § Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det

som finns i varje fiskarts naturliga miljö.

Fiskar som i vilt tillstånd söker skydd bland föremål eller i bottnen ska ha

tillgång till gömslen i akvariet.

Första stycket gäller inte vid sådan tillfällig fiskhållning som kräver särskilt

god hygien, såsom karantän, lekförsök och yngeluppfödning.

Det är illa nog och blir ibland rent fånigt, skall jag t ex ha dybotten till mina rudor som ju är det som de hade där jag fångade dem? Sen när det gäller djuraffären så skall det där också kombineras ihop med detta:

14 § De förvaringsutrymmen, som innehåller djur som är avsedda för försäljning,

ska vara utformade så att ett utvalt djur är lätt att fånga utan att de övriga

djuren utsätts för onödig stress.

Vilket ju inte är det lättaste, jag vill ju påstå att det är motstridiga krav. Jordbruksverket vägrar dock av princip att se något i sina regler som svårförenligt, alltså står tillsynen där och skall försöka hitta nån slags linje i det hela. Eller i alla fall borde de göra det, alla kontrollanter som jag sett har läst det där om naturligt bottenmaterial (även om de nog inte förstått vad det egentligen innebär) men ingen har så långt jag vet läst det där med att djuren skall vara lätta att fånga. Och så blir det ju som det blir också, illa genomtänkta regler i kombination med okunniga och dåligt pålästa kontrollanter, inte blir det bra inte.

Inte nån svensk butik, men nått kul att kika i i alla fall!

http://www.coldwatermarineaquatics.com/

Det var ju en trevlig butik men, tja, hur det nu är så ligger ju Lysekil med håv lite närmare till i alla fall.