Bygert

6 mm låter väl som ett rimligt mått, nån mm hit och dit sen spelar inte så stor roll. Det finns ett sätt att göra det här som jag läst om, du har de två glasen, naturligtvis omsorgsfullt rengjorda på innerytorna som du inte kommer åt i fortsättningen. På lämpligt sätt fixerar du rutorna på rätt plats och avstånd, kanske med några distanser, kanske limmer du några kluttar så att rutorna hålls på plats. Sen drar du omsorgsfullt en hel silikonfog runt om i hela skarven mellan rutorna. Det skall vara helt tätt, får inte finnas några som helst porer där luft kan komma in. Tricket då är att vanlig ättikshärdande glassilikon drar åt sig fukt när den härdar, alltså får du fuktfri luft mellan rutorna vilket är precis vad du vill ha, finns det fukt mellan rutorna får du ju bara kondensen på ett ställe där det är värre att komma åt den. När det gäller det där med att dutta ner en kylplatta i akvariet så kan det möjligen fungera med sötvatten men metall i ett saltvattensakvarium är att be om problem. Det går dock att lacka bara man ser till att man kan få det rent och att man kommer åt överallt så man får jobbet gjort ordentligt utan luckor. Epotex akvarielack fungerar garanterat, det kan också gå med diverse båtlacker och liknande. Sen är det ju så här att om du håller på att mickla med att dra igång ett kallt saltvattenskar, då skall du ju inte tro att du kommer undan med det i all tysthet. Vi är inte fler som pysslar med sånt än att vi behöver snacka ihop oss lite om vad som funkar och inte. Så berätta nu, vad har du för planer???

Trist att det inte blev av men nog tusan borde det gå att göra nåt åt detta. Som jag ser det är det två saker man skulle kunna göra för att komma vidare. Det ena är att sänka ambitionsnivån en aning, både för att få ner kostnaden och för att även försöka locka saltisar som inte är så inkörda. Med en blandning på kanske nån riktig kanon och även lokala förmågor som inte behöver vara allt för avancerade kanske man kan nå en bredare grupp. Nästa sak man skulle kunna göra är att jaga sponsorer och samarbeten. Tillverkare, grossister och affärer har allt att vinna på kunniga akvarister och genom lite samverkan skulle man kunna få ut nåt bra som gynnar alla. Därmed inte sagt varken att Linköping gjort ett dåligt jobb eller att det är nåt fel på Lasses ideer, det handlar i stället om att bygga vidare på det och se vad som går att göra.

Nu har ni väl ändå hamnat lite snett. Vi skall stödja lokala butiker men när det gäller tillverkare och grossister så verkar det nästan som det är en poäng om de inte ligger i Sverige. Varför i allsin dar då? Vi har en grossist i Sverige som har muskler i Europaklass och som efter att länge ha varit marknadsledare i Sverige nu också håller på att lägga under sig Norge och Danmark. Salt har det inte varit mycket där men det kommer mer och mer, både djur och tillbehör. Så om vi nu skall stödja svenska butiker, varför då inte stödja en utveckling där vi kan få en svensk grossist som stor aktör? Det måste väl ändå långsiktigt vara bättre om vi får en svensk grossist som säljer i Tyskland än om vi har en tysk grossist som säljer i Sverige?

Varför bara begränsa sig till att fundera över handlare? Till att börja med ser man givetvis till att akvariet är tillverkat av Pilkington glas gjort i Sverige och limmat med Bostiklim, också svenskt. Pumpar tillverkar ju Flygt och djur, tja varför hämta dem från andra sidan jordklotet när vi har så mycket spännande på västkusten? Och det där var lite ironiskt om det nu gick nån förbi. Vad jag menar är att givetvis så stöttar man gärna sina lokala leverantörer men man kan inte driva det hur långt som helst, dels så finns helt enkelt inte allt man vill ha tillverkat och sålt av lokala förmågor, dels så kan det vara lite riskabelt att få lokala affärer att tro att man kommer att handla av dem oberoende av vilket pris de sätter.

Nå i alla fall, du säger ju nu att du har en multimeter. Det du vill veta nu är inte att du har spänning i karet - det har du redan konstaterat - eller hur hög den är utan vart du har källan till problemet. Dra ur alla sladdar. Sen ställer du in multimetern för att antingen mäta genomgång eller resistans. Släng nu en sladd i burken och mät med den andra på alla stift på stickontakterna. Du skall inte ha kontakt eller en resistans där, resultatet bör vara som att mäta med pinnarna i luften. du kan också pröva att mäta mellan en pinne på stickkontakten och jorden på stickkontakten, samma sak där. Du kan också behöva kontrollera grenuttag mm. Eftersom du har ett nåt slags kontakt från något elektriskt över till akvariet och till jord så bör du hitta nåt på det här sättet, i nån apparat är inte isoleringen som den borde vara. När du vet var du har problemet så kan du börja göra nåt åt det. Är det nåt billigt typ en doppvärmare så släng skiten. Är det nåt dyrt så tål det ju mer att fundera på lämpliga åtgärder.

Men nu blir jag mer mystifierad, nåt inlägg upp så skriver du att du inte kan mäta och nu så har du mätt? Tror du hur som helst inte att du skulle få bättre hjälp om du i så fall skrev något om vad du har mätt och hur än om hur det känns att stoppa fingrarna här och där?

Nå, då är det inte det katastrofala fel som man kunde befara när du började prata om ström i jorden på grenuttaget. Men ändå, det känns som det är läge för lite klarspråk. Du vet att du har nåt slags elproblem och du håller på och pillar på lite av varje ändå. Det är korkat, det går tyvärr inte att beskriva det på nåt annat sätt. Rent jävla korkat, även om du har en jordfelsbrytare så skall du inte förutsätta att den löser allting. Du får en fullt duglig voltmätare på typ Biltema för sisådär 150 spänn, är det verkligen inte värt de pengarna att slippa att få ett Darwin Award? Köp voltmätaren, sätt ena sladden på den mot jorden från köket, andra i akvariet eller på jorden från akvariet. Dra ur allt och plugga i en sak i taget. När du får ett utslag på voltmätaren så har du hittat felkällan. Varken svårt, dyrt eller förenat med fara.

Vänta nu här, känner du ström i jorden från akvariet med diverse jox anslutet men inte pluggat mot nätet? I så fall gäller samma som ovan, fortsätt kolla. Om du däremot känner ström i ett jordstift som är anslutet till nätets jordning, alltså en jord som är pluggad i vägguttaget på nåt sätt så gäller bara en sak, få hem en elektriker eller annan kunnig snarast medan du fortfarande är i livet. En gång till, känner du ström i en nätansluten jord, då är det inte lek längre utan du kan ha det absolut mest livsfarliga fel som kan uppstå i en elanläggning. Skaffa hjälp nu och då menar jag inte nån gång när du får tid utan verkligen omedelbart och genast. Nu pratar vi inte lite pittoreska stötar av akvariet längre, nu pratar vi akut livsfara.

Om jag förstår dig rätt så har du spänning i karet när du har det anslutet som vanligt men om du tjuvdrar en jordning till anslutningen så försvinner spänningen (den manövern är nog i och för sig en aning olaglig men jag har väl sett värre tattarkopplingar än så). Slutsatsen av det måste ju bli att något som är jordat har jordade delar på något sätt i kontakt med akvariet, annars skulle det inte göra nån skillnad. Det är i sig lite anmärkningsvärt, man frågar sig hur den kontakten uppkommer. Misstanken uppkommer också, om nu nåt jordat på nåt märkligt sätt har fått jorden i kontakt med akvariet, då kanske det finns skäl att tro att det är där felet med läckström finns också. Detta är inget bevis för att det måste vara en jordad apparat som ställer till det men det är en indikation enligt principen att blixten inte brukar slå ner två gånger samtidigt på samma ställe.

Det föresvävade kanske mig att svaret på den frågan var rätt självklart men för de riktigt stenhårda entusiasterna kanske det inte är det?

Tilläggas bör också att jordprob och jordfelsbrytare inte är en lyckad kombination. Jordfelsbrytare slår av när en låg ström, för typen för personskydd oftast 30 mA, går fel väg. Jordfelsbrytaren kommer att uppfatta strömmen via jordproben som fel väg och det är inte så enkelt att mäta en så låg ström och inte heller att värdera risken för variationer. Det kanske går 20 mA genom jordproben och allt ser ok ut, nån liten variation av nån anledning sen och jordfelsbrytaren släcker ner allt. Oavsett typ kommer den inte att återstarta förrän någon ingriper manuellt, jordproben ger alltså klart ökad risk för att tekniken blir avstängd.

När jag pratar om fågelfri högspänning så menar jag typ 10 000 volt och uppåt. Tågen går ju på 16 000 volt så de kablarna har jag heller inte sett fåglar på. Däremot så hänger det ju en massa andra kablar på kontaktledningsstolparna som kan vara till allt möjligt. Där kan det kanske sitta fåglar. När det gäller att undvika ström i karet, ja får det på ett eller annat vis kontakt med nåt strömförande så får man ström i karet, inte bara spänning utan också ström, växelström kräver inte sluten krets för att det skall bli ström. Stoppar man då i en jordprob så har man hanterat problemet med att akvariet är spänningssatt och obehagliga upplevelser för akvaristen men däremot inte problemet med ström. Var strömmen obetydlig när karet var dåligt jordat så blir den naturligtvis större när det jordas och risken för att djuren ogillar läget blir i och med det klart ökad. Jordproben är alltså inte ett sätt att lösa problemet, det är ett sätt att maskera det så man inte märker det. Skall man lösa problemet så måste man prova sig fram till vad det är som läcker spänning och byta ut eller reparera den källan. Att tänka på då är att inte bara det som ligger i vattnet bör misstänkas, även allt runt kan stöka till det. Fukt och salt i kombination kan leda ström ypperligt och inte bara de vägar som man tänker på först. Jag fick t ex en präktig pärla när jag stoppade händerna i ett läckande kar och det kunde jag spåra till att det droppat i ett grenuttag. Det kan gå krypströmmar via fuktiga sladdar och andra mystiska vägar, väck med grenuttag och liknande utrustning från karet närhet alltså, försök också att ha sladdar högre än karet eller i alla fall med en slinga uppåt. Annars är det ju till att mäta medan man pluggar in en sak i taget. Mäta tycker jag man skall göra med en mätare och inte med fingrarna, av flera skäl är händer olämpliga till att mäta ström. Börjar man vid vägguttaget och pluggar i en sak i taget så borde man hitta källan till problemet. Att något läcker spänning i akvariemiljö bör ses som så allvarligt att sophinken är rätt åtgärd om det nu inte går att reparera på nåt sätt. När det gäller jordfelsbrytare så finns det alltså såna som startar igång saker per automatik efter ett elavbrott och såna som inte gör det. Det finns också saker till akvarier som man vill skall starta automatiskt och såna som man inte vill skall göra det. Skulle det nu vara så att man har både och, saker som man vill och inte vill skall starta, så är det inte ett skäl till att låta bli jordfelsbrytare för viss utrustning. Det är i stället ett skäl att köpa två jordfelsbrytare, en med och en utan nollspänningsutlösning. Sett till vad somligt annat kan kosta är det faktiskt ingen särskilt dramatisk investering.

Om du tittar på videon så ser du att när han håller sprötet nära ledningen så är det elektriskt överslag under lång tid, inte bara en kort blixt för att utjämna potentialen utan det är något som pågår länge. Vidare, om du lyssnar på vad han säger så bär han en speciell dräkt med invävda trådar i stål för att få en Faradays bur runt kroppen. Vore det ofarligt att befinna sig nära ledningen så länge man inte har kontakt med jord så vore ju det helt omotiverat men nu är det det som förklarar att det fungerar. Och när det gäller länken, folk som yrar om kapacitans mellan mellan sammankopplade ledningar kan man väl ändå inte ta på allvar? Professorn i startinlägget i tråden har nog fått sitt påstående rätt misshandlat men i sak har han rätt. Hur som, fåglar brukar inte bära dräkter med invävda ståltrådar. Så länge det fanns luftledningar med lågspänning här så satt de mycket ofta på de trådarna. Nu är de nedgrävda men det finns gott om högspänningsledningar här som de skulle kunna sitta på i stället. Det gör de inte, aldrig någonsin har det suttit en fågel på dem fast de alltså tydligt gillade att sitta på lågspänningskablarna och de nu alltså inte har den möjligheten längre. Vad man nu än tror om hur det är i närheten av en spänningsförande kabel så är det alltså mer än tydligt vad fåglarna har för åsikt i saken.

Lasse, har du nån gång funderat över varför det ibland sitter fåglar på lågspänningsledningar men aldrig sitter några på högspänningsledningar (typ några tusen volt och uppåt)? Enligt ditt sätt att tänka borde det ju vara lugnt för fågeln att sitta även på en högspänningsledning eller hur?

Om vi tar en kondensator då, det är två plattor med ett avstånd emellan, det kan absolut inte passera någon ström genom kondensatorn. Kopplar man den till växelström så kommer det lik förbenat att gå ström i ledningarna till kondensatorn. När det gäller växelström så behövs det alltså ingen sluten krets. För att ta akvariet då, något förenklat, vi pular ner en fasledning ansluten till nätet i akvariet. Låt säga att spänningen är på väg åt det negativa hållet, negativ spänning är överskott på elektroner och hela elnätet trycker på för att få det åt det hållet. För att då ge hela akvariet negativ potential så sticker det ut elektroner från sladden ut i hela akvariet tills alltihopa har samma negativa potential. Nu är det ju bara det att nån hundradel senare har nätet växlat till positiv potential, för att hela akvariet skall hänga på rusar elektroner ut ur akvariet och in i kabeln tills potentialen är utjämnad. Och så där håller det på, fram och tillbaka, strömmen är minimal men den finns där. Om sen den strömmen och med den åtföljande effekter har någon signifikant verkan på djur i vattnet är ju mer tveksamt. Med tanke på hur känsliga detektorer t ex elefantfiskar har som snarast använder elektricitet för att "se" omgivningen så vågar ändå inte jag utesluta att det kan ha betydelse. Och när det gäller jordfelsbrytare, man får som sagt helt enkelt se till att man får en lämplig variant. Skaffar man en med nollspänningsutlösning så är det ju inte bara cirkulationspumpar som står efter ett strömavbrott utan också allt annat som belysning, skummare osv.

Det är ju och för sig sant att med likspänning och ingen potentialskillnad så blir det inget fält. Det är ju inte så intressant här dock eftersom de flesta använder nätväxelström och inte har ställt upp akvariet på isolatorer. Akvariet är jordat, om än dåligt, via det som det står på. Kommer vattnet i kontakt med växelström så kommer en liten ström att försöka leta sig ner via golvet. Och även bortsett från det, är akvariet verkligt välisolerat så kommer det att fungera som en kondensator där det kommer att flyta en liten ström för att åstadkomma ändringen i potential när spänningen växlar 50 gånger per sekund. Det blir alltså potentialskillnader när akvariet försöker hänga med i växelströmmen snabbt ändrade spänning. Så visst blir det ett elektriskt fält alltid och dessutom ett som snabbt växlar riktning. Jag håller nog inte med om att de flesta jordfelsbrytare har nollspänningsutlösare, de man köper för nån hundring eller så på typ Clas i sjön har det inte, de med nollspänningsutlösare är betydligt dyrare. Hur som, det är sant att man bör överväga vilket en pump skall eller inte skall starta efter ett strömavbrott men vad alltihop leder till är inte att man skall låta bli att använda jordfelsbrytare till viss utrustning utan till att man skall se till att köpa rätt typ av jordfelsbrytare.

Detta diskuteras ju ivrigt inom terrariehobbyn där vi använder uv-rör. Där kan man ju inte med ögat se om lampan gör nån nytta eller ej. Många har hävdat att lamporna även om de lyser tappar uv snart och att man därför bör byta regelbundet, en gång i halvåret eller så. När det gjorts tester har inte det där kunnat styrkas, när lampan stabiliserat sig efter en viss inbränning så har det inte skett nåt allvarligare innan lampan börjat krokna helt. Vart uppgifterna om att man bör byta ofta kommer ifrån från början vet jag inte men det finns ju naturligtvis folk som tjänar på att man byter ut produkter som egentligen inte är uttjänta.

Jordfelsbrytaren ska skydda och det oavsett om den sitter i jordat uttag eller inte. Den saken innebär inte att det är en bra ide att pilla på strömförande akvarier ändå, man brukar väl inte köra in i en bergvägg bara för att man har krockkudde?

Jordfelsbrytare är bokstavligen livsviktigt i det här läget. Ofta känner man inte så mycket av när man kommer i kontakt med ström inomhus eftersom golven ofta är dåligt jordade. Men det behövs inte så mycket för att ändra läget - blöta strumpor, man råkar komma åt ett element med bra jordförbindning osv - och plötsligt så är det inte nåt lite obehagligt utan livsfara. Att testa sånt här med händerna känns som att utmana ödet. En vanlig voltmeter med en pinne i vattnet och en mot jord borde upptäcka problemet om man pluggar in en apparat i taget. Att djuren inte har något problem av saken vet jag inte om man kan garantera. Visserligen kan det inte bli en strömkrets genom dem men däremot kan el i vattnet ge ett pulserande elektriskt fält. I alla fall många sötvattensfiskar har mycket känsliga organ för att orientera sig efter elektriska fält och om några saltvattensdjur har samma egenskaper så borde de bli klart störda.

Zoopet var nere samtidigt p g a att servern på box.se hade nåt fel. Kan det ha varit samma sak här?

Vad sägs om den här då? Jag hade egentligen nog av krabbor men när den här hamnade i håven kunde jag ju inte låta bli. Kortet överdriver inte färgen, snarare tvärtom.

Intelligent? Det där fixar du med en vanlig sketen korkad termostat bara den har rätt funktioner. Och rätt funktion i det här fallet är ställbar hysteres. T ex den här: http://www.reptillagret.se/thermocontrolproii-p-5137.html (som för övrigt jag säljer en tia billigare) Du kan på den ställa in en temperatur upp till 50 grader där den slår av. Och du kan ställa in en skillnad på 1 - 15 grader innan den slår på igen. Och den klarar 1000 W. Det där är då ett exempel på en termostat som klarar jobbet, det finns fler sorter.

Vardagar 12 -18 om det inte hänt nåt nu. Sortiment, tja här är en annons även om det brukar vara si och så med hur det stämmer med vad som faktiskt finns: http://www.blocket.se/varmland/Saltvatten_fiskar_koraler_LPS___SPS_Muslor_18601413.htm Jag skulle väl säga så här, skall du åka långt för att besöka en saltaffär så kan det nog finnas andra alternativ men är du i närheten så är det ju värt att titta in.

Jo just det, Amazon akvarium på Zakrisdal. Det finns folk som har synpunkter på ett och annat men jag tycker du skall åka dit och bilda dig en egen uppfattning. Du skall in på gamla industriområdet, håller du vänstra huvudstråket så kommer du till ens skylt till Amazon, du skall runt ett hus och in i ett hörn och gå genom en lång korridor. Här är lite kontaktuppgifter: adress Zakrisdalsvägen 34 Z47 port 5 653 42 Karlstad Tel. 054-567367

Består inte levande sand ofta, i alla fall till stor del, av aragonit, dvs kalciumkarbonat? Sen kan man ju tycka att man aldrig skall använda ett botten material, varken som bottenmaterial eller till nåt annat.