Bygert

Jfb och säkringen gör olika saker. Säkringen slår av om det går över en maxström. Vart den strömmen tar vägen struntar säkringen i, om den går via en akvarist eller en doppvärmare kvittar lika. Den bryter om det blivit rejäl kortslutning men inte om strömmen går fel väg. Jfb bryter om strömmen läcker och tar en annan väg än tänkt. Tex via akvarie, akvarist, golv. Däremot bryr den sig inte om en rejäl kortslutning så länge strömmen går rätt väg. Vilken som löser först eller överhuvudtaget beror alltså på vilken typ av fel det är. Oftast skulle jag säga att om det är nåt galet så bryter jfb innan säkringen går men det kan alltså bli andra fel där motsatsen händer. För att ha bra skydd behöver man bådadera. Återställning kan betyda att jfb prövar att slå till av sig själv efter ett fel. Det vet jag inte om det är en poäng i de här sammanhangen, ofta om nåt är fel så behöver det åtgärdas. En annan sak är det med nollspänningsutlösning. Då handlar det inte om att det brutit pga av nåt fel utan pga av att strömmen varit borta. Då vill man nog till akvarier oftast att det ska starta av sig själv.

Har du verkligen en jfb på 300 mA? Då har du skydd mot brand i så fall men 300 mA räcker gott till att avliva akvarister så nåt personskydd har du inte. En jfb med två säkringar är inte den optimala lösningen. Har du trångt på skenan så sätt då i stället två personskyddsbrytare. Tar samma bredd som en jfb och två säkringar men med långt större säkerhet mot totalstopp på ström till akvariet. Marginellt dyrare kanske men en mycket bättre lösning om du nu ändå ska lägga pengar på att få det bra.

Rötsimpa. Oxsimpan har en övre tagg på förgällocket som sticker ut bakom gällocket. Får väl se hur kompis du blir med den där, jag gillar dem på många sätt men de har en sanslös förmåga att rensa akvarier på allt i fiskväg som inte är större än de själva. Sen ligger de som en övermatad pyton på botten med ballongmage och jäser. Generös matning kan lindra problemet något, Räkbitar brukar vara uppskattat.

Det du först ska ta ställning till är om du ska ha nollspänningsutlösning. Vad en jfb med detta har för sig är att om strömmen blir borta så får man återställa manuellt. Glimtar det till med ett strömavbrott som du knappt ser så står det alltså still tills du trycker på knappen igen. De jfb som man pluggar i en vanligt uttag har numera så gott som alltid nollspänningsutlösning. Bra för att inte en cirkelsåg ska starta okontrollerat. Oftast mindre bra för ett akvarium. De där enkla som kan köpas för neråt hundralappen är alltså inte så lämpliga för akvarium. Om det nu inte är så att det t ex är ett filter som man inte vill ska återstarta okontrollerat. Därmed är det rätt givet att man får välja en jfb som ska installeras på skena i nån slags hus. Man kan göra en sån lösning själv men jag skulle väl säga att om man behöver instruktioner så är det bättre att låta bli. Återstår då att låta elektrikern fixa saken. När det gäller typ så ska det vara 30 mA utlösningsström, 20 som Lasse slirade till med andra vändan tror jag inte det finns. Däremot 10 men det är onödigt känsligt. Det är ingen extra säkerhet att överdimensionera. Det kostar bara. Man kan hitta jfb för trettitusen men till sånt här gör inte den jobbet bättre än en för 200 från Biltema. Det man mer ska fundera på är hur många man ska ha. Man kan sätta en fyrpolig som tar hela bostaden. Då har man en bra personsäkerhet, allt är skyddat till en måttlig kostnad. Nackdelen är att om det händer nåt i kylskåpet så är akvariet också strömlöst. Och tvärtom. Det kan vara en ide att fundera på en lösning där man har flera jfb, kanske rent av två till akvariet så inte all teknik ger upp på en gång. Sätter man en central jfb för allt så får man dimensionera den efter huvudsäkringarna. Är de på 16 A så ska jfb också tåla det, minst. Man vinner inget på att välja en på 25 A (utom om man funderar på att höja säkringarna i framtiden) men en på 25 A är ok, en på 10 är det inte. Sätter man flera jfb så dimensionerar man dem efter respektive säkring. Har man en 10 A matning så får det bli en 10 A jfb. Det finns ett alternativ, personskyddsbrytare. Det är säkring och jfb i ett. Man kan alltså ha en sån på en matning i stället för att ha två separata pryttlar. Kombon tenderar att vara dyrare än att köpa två separata. Men ska man ha en elektriker som står och drar tåtar så kanske man har igen det på mindre arbete och enklare installation. Det finns personskyddsbrytare på 10 A säkring och 30 mA jfb. Fungerar utmärkt att mata en vanlig grupp med.

Frågan är om du vågar lita på att skivan är plan. Är den det så är det lugnt. De måtten du har mätt säger att akvariet är vridet över en diagonal med plus 5 mm i ett hörn och minus lika mycket i hörnet diagonalt. Du skulle kunna vrida akvariet 1 dm på det sättet utan att det var nån risk. Eller ännu mer så länge det inte glider av skivan. Mät inte bara nivån i hörnen utan över hela akvariet. Sluttar nivån jämnt från hörn till hörn och från kant till kant är det bra, motsatsen är oroväckande. Om du har frigolit under kan du mäta med ett skjutmått hur avståndet är mellan skiva och botten från kant till kant. Är det avståndet lika eller skiljer obetydligt längs allt du kommer åt är det lugnande. Mäter du nån nämnvärd skillnad tyder det på att akvariet inte trivs på bänken. I så fall är det inte enkelt att räta upp det med akvariet på, du har ju fortfarande sättningen i frigoliten som gör att det är ojämnt. Om du mäter på alla ledder och inte hittar nåt annat än att akvariet är snett över en diagonal så skulle jag låta det vara så. Tjocka skivor är rätt motspänstiga och det är inte säkert att det blir bättre om man krånglar med det. I värsta fall får man det skevt i stället för snett och det är attan så mycket värre. Och för att vara tydlig: Luta akvariet höger vänster - inte farligt. Luta akvariet fram bak - inte farligt. Vrida akvariet över en diagonal, alltså lyfta ett hörn och sänka det som ligger på diagonalen lika mycket - inte farligt. Ett hörn som avviker från de andra tre - illa. Två diagonala hörn som är åt samma håll - illa. Ojämnt längs en kant, alltså t ex högre på mitten - illa.

Man kan absolut begära utförligare kvitto, nån gång har jag gjort det. Är det någorlunda seriös affär så ordnar de detta. Sen tål onekligen Daniels reflektion att återges här: Konstigt att det är de tre som fångar sina fiskar själva som diskuterar det här ämnet...

Med tanke på frakten kan det bli billigare på Conrad. För att få varning för jordfel gäller det ju också att sätta den där grunken efter en jordfelsbrytare. Annars kan den ju ha sin poäng men bara när nån är hemma.

Det är definitivt ett problem. Dock är ett kvitto på att man köpt nånting bättre än inget kvitto alls. I det här ligger ju också att affärerna får börja tänka på att kunderna kan behöva bättre kvitton.

Risken att någon från Länsstyrelsen kommer självmant för att titta på ett akvarium är så gott som noll. Däremot så kan man ha nån granne/besökare/släkting/... som har för lite att göra och gör en anmälan. Då är chansen att man inte får kontrollbesök liten. Då kan man lugnt utgå från att man inte blir av med dem i första taget. Man kan också förutsätta att man får hantera nån som egentligen inte vet nåt om akvarium men gärna vill ha synpunkter. Att ha bar glasbotten i det läget är en bra grund för en lång och kostsam relation med Länsstyrelsen. Oavsett vad man nu tycker om strategin att strunta i regler om risken för kontroll är liten så är det alltså inte helt riskfritt. En hel del fiskar lever ju så att botten är rätt irrelevant för dem. De kan simma i fritt vatten eller ha knytning mer till vertikala ytor än till botten. Egentligen är ju bottenmaterial ointressant i det läget. Utifrån vad jag sett om vad som händer vid kontroller skulle ändå jag säga att det är fasen så mycket enklare att strö lite korallgrus på botten än att försöka ta den diskussionen. Pratar vi inom EU så behöver man varken CITES-papper eller EU-papper för att sälja koraller. Man kan inte ens få det (undantaget konstiga situationer som tillstånd för det som är olagligt). För att få in dem i EU däremot behövs det papper. Det man behöver är att kunna visa lagligt ursprung men det får man lösa själv. Man kan också behöva tillstånd för att handla med koraller, alltså inte papper för en viss korall men ett tillstånd för en verksamhet.

Så, vad har papegojan i rubriken på det här forumet att göra? Ett och annat faktiskt. På CITES senaste konferens i sydafrika beslutades att lyfta upp grå jaco från bilaga II till I. I följd av detta kommer den att lyftas från EU bilaga B till bilaga A. De som sitter med en sån fågel och inte kan styrka ursprunget har därmed förlorat möjligheten att sälja den, det ekonomiska värdet är noll. Det där är inte första gången det händer och det lyfter fram vikten av att skaffa dokumentation av det man köper. Det är mycket inom saltvatten som är II/B-listat och där det alltid ligger en risk att det plötsligt har fått ny skyddsstatus med nya komplikationer. Det som också är att notera är att det tenderar att visas intresse för djurgrupper där det hittills inte hänt så mycket. Fiskar har varit visats rätt lite intresse tidigare men nu listades ett antal hajar. Det fanns också förslag att lista motororockor vilket avvisades. Bangaien som är vanlig i saltvatten fanns det förslag att lägga in på bilaga II, det förslaget avvisades men något annat beslutades, oklart vad det innebär konkret. Vad man kan se är att de här reglerna kryper oss allt närmare. För saltvatten finns det åtskilligt att tänka på och även inom sötvatten kan det snart nog vara samma där. Spara kvitton, håll koll på reglerna. Rätt vad det är kan det gå illa annars. Besluten finns här: https://cites.org/sites/default/files/eng/cop/17/CITES_CoP17_DECISIONS.pdf

Det har varit uppe förut men en klar nackdel med att inte ha sand (eller i vart fall bar botten) är att det är förbjudet. DFS 2005:8 13 kap 6 § Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det som finns i varje fiskarts naturliga miljö. Fiskar som i vilt tillstånd söker skydd bland föremål eller i bottnen ska ha tillgång till gömslen i akvariet. Första stycket gäller inte vid sådan tillfällig fiskhållning som kräver särskilt god hygien, såsom karantän, lekförsök och yngeluppfödning. Bar glasbotten är alltså inte ok utom vid karantän och lite mer. Sand köper tillsynen även om det inte alltid är särskilt naturenligt. Sten eller en bakgrund som ser ut som det skulle helt klart kunna fungera till fiskar som naturligt är över sån botten om man läser föreskriften. Vad tillsynen säger om den saken vet jag inte. Sen är ju de här reglerna korkade. Rudorna jag brukar ha ska alltså enligt föreskriften ha det som i naturen vilket innebär 20 meter dy i botten. Även om regeln inte är vettig så finns den ändå och kan vara bra att förhålla sig till.

Hmm, tumlare... Vad har man för bete till såna tro?

Liknar den lösning jag har för en ställning med små sötvattensakvarier. Slimline med luftdriven variant bakom är gemensamt men jag har flödet annorlunda. Underdelen på lyftröret är böjt in längs botten och ovanpå röret ligger raster och sen bottenmaterial. Vattnet sugs alltså ner genom bottenmaterialet vilket gör att det fungerar som filter samtidigt som flödet hindrar att det blir syrebrist och elände i bottenmaterialet. Går ju att göra så i saltvatten också, om det sen får ett bra resultat beror ju på övrigt upplägg. Problemet med luftdrift till många akvarier är att få det balanserat och att inte föra för mycket oväsen. För att inte får det för känsligt behövs viss överkapacitet. Och den pumpen som behövdes till det förde så mycket oväsen att den snart nog flyttades till pannrum på andra sidan väggen där den kan väsnas bäst den gitter. Visst ljud blir det ju i luftrören också men det är inte lika störande som luftpumpen.

Jaha, det blir att beställa då...

Var väl tyvärr inte oväntat att nåt klåfinger förr eller senare skulle vara framme. Jag har ju varit glad var gång mjärdarna varit kvar. Med lite flödande kreativitet och nya fällor så blir nog västerhavet dammsuget på intressanta djur. Frågan är ju bara, hur förklarar man att det är en bläckfisk och inte nåt mindre intressant som ska bosätta sig i de där rörkrökarna?

Funderar på, har några plaströr, typ 1 dm diameter och halvmeter långa. Om man buntade ihop några såna och la vid bryggan, vore inte det värt att prova?

Man har ju tankar om att odla sjöpungar för att sedan röta dem för gas. Tittar man på den där linan verkar det ju inte helt stolligt... Bergvar, jo, det är riktigt trevligt att ha. Växer det lika mycket på plasten på insidan som på utsidan? Det är inte bara fråga om cirkulation? Vad tror du om att knyta fast en sten på utsidan av backen och se om den blir mer uppskattad där?

Lite sent att svara men det händer mycket annat... Iaf, jo det blev riktigt trevligt, många spännande djur med hem. Beställning på bra väder fungerade ypperligt också. Vad ålen gäller så visade den sig inte för mig när vi var ute, detta tyckte den var lite fegt så den hoppade ur hällkaret och simmade in i min mjärde i hamnen dan efter i stället. Ingen dålig pjäs och nu vet jag vad man menar med hal som en ål, det var ingen lek att få den ur mjärden inte. Och den hamnade åter i sjön, ålar får man inte behålla.

Nu är jag i trakten så den här vändan ska jag med. Det här blir kul!

Har faktiskt en iceprobe liggande, var inne på att sälja dem men kom inte riktigt i mål med det. Provade i alla fall i ett 60 liters och visst sänkte den några grader men inte så bra som jag hoppats. Ska nog vara något mindre burkar eller flera... ehh, iceprobbar om det ska ge nåt mer markant. Sen är ju inte peltierelement någon höjdare på energieffektivitet. Inköpspriset är ju sympatiskt men ser man det över lite tid så får man ju betala desto mer i elräkning så aggregat men kompressor har sina poänger även om det svider med inköpspriset.

Inte lika många funktioner men alldeles gratis är att gå in och abonnera på SMS för strömavbrott hos elleverantören. Vet inte vilka leverantörer som har den tjänsten men gå in och kolla. Även om man inte den vägen kan få veta om en säkring gått i egen anläggning eller om temperaturen är fel så kan man få en del annat matnyttigt. Man kan få en prognos på hur länge avbrottet varar. Och man får också besked om när strömmen är tillbaka. Bra att veta, kan rädda en från nån onödig hemresa ibland. Kan alltså vara en poäng att skaffa den här tjänsten även om man installerat eget larm.

Nåt växer på rutan, några stycken, ett par cm stort, inga synliga tentakler eller sånt. Så vad är det? Lite tankar har jag men det vill jag spara till jag ser om det kommer intressanta förslag.

Ofta så är ju höjd och djup samma mått på många akvarier. På en kub som är en kub är det ju lika och även längden är samma mått. Egentligen är det inte så där alldeles lyckat. P g a ljusbrytning blir ju intrycket av djupet inte samma som det verkliga måttet, det kan se ut som nåt i stil med 3/4 av vad det verkligen är. Prova att sätta fingret där bakväggen ser ut att vara vid sidan av akvariet och se effekten. Problemet blir då att det inte blir riktigt bra till nåt. När man inreder ett akvarium kan man tänka på två sätt. Antingen mer tvådimensionellt, som en tavla. Till det behöver man ett akvarium som är högt och med måttligt djup. Det kan bli snyggt om man gör det konsekvent och väljer fisk med eftertanke. Andra varianten är att försöka ge ett intryck av djup. Då vill man ha ett akvarium med djup som är större än höjd. Eller så kan man använda bakgrundslåda bakom akvariet, tyvärr en utdöd konst verkar det som. Jag har ibland ställt mer vanliga akvarier med insyn genom det som är tänkt som gavel. Då börjar det likna nåt, där får man ett riktigt intryck av djup. Så jag skulle egentligen mer vilja prata om kvadratiska akvarier. Där djup och längd är samma alltså. Det kan vara intressant ur en del synpunkter, det ger ju spännande möjligheter för inredning. Man tappar en del annat dock, vissa arter kan ju ha glädje av lite längre distans att simma på, för andra kan ett längre akvarium ge möjlighet till fler revir. Men oavsett längd, inte samma höjd som djup om jag får önska. Antingen rejält högt i förhållande till djup så man kan arbeta med inredning ungefär som en tavla eller också rejält djup så man kan tänka inredning mer tredimensionellt.

På något sätt påminner den här diskussionen om den där klassiska föreläsningen där professorn inleder med: Det här kanske verkar enkelt men vänta bara tills jag förklarat det. Nånstans bör kanske frågan ställas hur många bollar vi kan ha i luften samtidigt innan det blir ohanterligt.