Dykaren

Du ska inte bry dig om luften. Luftmängden motsvarar toppen du sätter på sprutan. Läs av på sprutan vid den svarta plasten.

Det är ju en möjlig felkälla och därför har vi pausat Ballingen tills vidare för att se om fällningen avtar och fosfatförbrukningen lugnar sig.

Fauna Marin Carbonate Mix innehåller både karbonater och bikarbonater.

Ingen nitrit vid senaste mätningen. Jag funderade också på kalciumhydroxid, men Thomas använder Fauna Marin Balling och det ska vara rätt liten risk för förväxling där. Jag pratade med Fredrik på Triton och där tillsatserna är köpta och vi uteslöt nästan kalciumhydroxid som felkälla.

Thomas har ju haft otrolig hög nitrathalt en längre tid, högre än mätskalorna. Min uppskattning är att han legat över 200 i nitrat. Samtidigt så har han haft nollvärden i fosfat. Jag har funderingar på om den höga nitraten har uppstått just på grund av fosfatbrist, att akvariet under en längre tid inte kunnat bryta ner nitrat på ett tillfredställande sätt. När han tillsatt fosfat så har den sjunkit mycket snabbt, men av någon anledning så har inte nitrat följt med alls. Den gick snarare åt andra hållet. Så med den misstänkta långvariga obalansen och det faktum att fosfatet inte verkade förbrukas organiskt så har vi letat andra möjliga felkällor. Ett tag funderade jag på om han använt Lantan-klorid eller liknande som fick fosfaten att fälla ut.. men det ska inte vara fallet. Men när han pratade om att han hade en massa vita mjäll-liknande partiklar i vattnet så började jag fundera på om det kunde vara någon form av kemisk fällning som tog med sig fosfaten. Därför så testar vi och ser om partiklarna minskar när vi pausar med ballingen. Om det sker så kanske fosfatförbrukningen kan sjunka också.... Vi har konstaterat att karbonatlösningen verkar ha ett högre pH än önskvärt... som eventuellt kan bidra till fällning. Något som måste undersökas lite närmare i alla fall. Den här förklaringen är absolut inte den första jag skulle komma med, men det verkar vara en underliggande obalans i Thomas akvarium som vi inte lyckats förklara eller eliminera ännu. Så lite griper vi efter halmstrån, det ska erkännas.

Ett tack för hela tråden som jag finner mycket intressant. Efter att ha läst här och på länkar så har jag flyttat om lite bland mina Goniopora till ställen med mer rätt cirkulation och belysning. Får se vad resultatet blir. Själv matar jag huvudsakligen med Reef Pearls i 5-200 micron och 500-1000 micron utförande. Punktmatar inte utan matar hela karet generellt.

Jag håller med angående arten, men inte helt angående beteendet. De kan vara grymt aggresiva. Speciellt när de hålls i par och hanen tar ett revir. Pseudochromis fridmani är relativt snälla. Aldabraensis kan vara mördare.

Hur mycket lim har du tänkt att använda? Blir det verkligen en så stor kostnad att det är värt att ta risken med en byggvaruhus-lösning? Jag har själv använt en kombination av de metoder du skriver ovan, och ett lim/cement som heter Reef Bond. Med buntband och/eller PVC så kan man bygga och forma revet, sen lägger jag Reef Bond mellan stenarna och då går det inte några stora mängder. 1kg torrt pulver kostar 365kr och det räcker till mängder! Silikon skulle jag inte rekommendera av flera anledningar. Det blir inte riktigt hårt, så du skulle få ett svajigt rev. Det skulle se tråkigt ut eftersom inga alger eller djur skulle få ordentligt fäste där... och jag är klart skeptisk till dess förmåga att hålla ihop revformationer.

Pseudochromis aldabraensis

Absolut ingen fara Larry! Och jag kommer gärna fler gånger. Här är en bild på den gula Porites'en jag pratade om. Det är inte den snabbaste växande SPS-korallen men visst växer den. Och den brukar kunna behålla en fin gul färg så länge det inte finns för mycket fosfat tillgängligt i vattnet.

Vidareutveckla gärna där Manne. Tänker du på slangarna eller? Greger, Fauna Marin. Inget mer spännande än så. Men allt japanskt säljer ju man skulle kanske byta namn.

På vilket sätt skiljer det sig från väs? Väs slutar väl också fungera så fort du slutar dosera? I övrigt så kan jag bara hålla med om Hanna checker. Men jag tycker framför allt att målet just nu ska vara att stabilisera akvariet och få sps att överleva. Maxa färger kan vänta lite.

70% säker på att det inte är en glasros... men bättre bild vore mkt uppskattat.

Påminner om när jag upptäckte min första Mantis. Tyckte den var jättesöt och brukade mata den extra. Ända tills jag en dag såg när den flög ut och boxade ihjäl en kirurg mitt framför ögonen på mig! Då var man chockad! Oftast så har de flera utgångar till samma sten/gång. Dvs om man försöker komma åt den från ett håll så smiter den ut på ett annat. Det som då har fungerat hyfsat bra för mig är att observera var de bakre utgångarna är och placera en håv där. Bråka sedan lite med räkan i det främre hålet och förhoppningsvis smiter den ut bak.... rakt in i håven.

Tveklöst Mantis eller bönsyrseräka som är det svenska namnet. Närmare artbestämning ger jag mig dock inte på..

Smidigare och säkrare att ta en skruvmejsel eller dylikt och knacka bort en liten del av stenen.

Jag menar det jag skriver. Jag vill inte döma ngn och jag tycker verkligen att det ska bli intressant att se hur det går för dig. Det är ju onekligen en utmaning. Jag tänker direkt på hur man ska kunna utfodra den på ett bra sätt och ändå hålla vattenvärdena på vettiga nivåer.

Njaeee... en clownfisk simmar sällan långt ifrån sin anemon. De lever oftast största delen av sitt liv inom ett revir på högst ett par kvadratmeter. Ett normal stort akvarium skiljer alltså inte så enormt mycket mot deras naturliga beteende. Men hade du sagt kirurgfisk eller liknande som simmar stora sträckor så hade jag mer hållt med dig. Jag dömmer ingen men om man har köpt en fisk så har man tagit på sig ett ansvar för att ge den ett vettigt liv. Och det ska bli intressant att se Robert klarar det.

Jag är också tveksam till cyanid-spåret. Det är som tur väl är rätt så sällsynt numera. Men när de flesta andra fiskar visar en allt bättre överlevnad så känns det som att Chromis gått åt andra hållet. När jag började med saltvatten för 100 år sedan så var Chromis ett säkert kort. Numera ser man ofta att de har en stor dödlighet i början, jag har framför allt sett mycket bakterieproblem där fiskarna får röda fläckar och dör. Och är väl en fisk drabbad så brukar många stryka med. Jag har ingen riktigt bra förklaring till vad som ligger bakom, men eventuellt bristfällig hantering innan transport hit kan kanske ligga bakom?

Vad är det för salt som hade så dåligt kH? Och hur mkt tillsätter du för att hålla uppe ditt kH? Jag har sett ett par krascher pga av felaktiga testresultat där man sen drivit upp kH till tokiga nivåer, vill bara kunna utesluta det helt här.

Klart de belastar systemet. De äter och skiter. Men det är nog en ganska marginell belastning jämfört med en stor glupsk kirurg eller dylikt. Thor amboinensis är en av mina favoriter

Det är inte så att de behöver en rengöring? Att det är kalkavlagringar och annat som ger ett motstånd som gör att rotorn stannar när den i själva verket skulle kört på reducerad fart?

De flesta är snarlika produkter. Det finns ofta något litet som skiljer dem men om den lilla skillnaden gör någon verklig effekt eller bara är marknadsföring är väl tveksamt. Jag skulle dock säga att NP Biopellets XL är lite mer "unik" då den inte behöver hållas i rörelse för att fungera. De går alltså utmärkt att köra i en filterstrumpa, ytterfilter eller dylikt. Så de är enklare än de flesta andra.

De är inte farliga på något sätt egentligen. Man kanske inte vill ha dem överallt, men de brukar inte växa allt för fort heller. Så helt harmlösa är kanske mer rätt.

Kaninfiskar såsom Siganus (Lo) Vulpinus kan också funka. Med låga näringshalter så brukar de inte växa så snabbt och blir då inget större problem.